Syftet med arbetet är att undersöka hur tillgängliga de naturvetenskapliga ämnena i skolan är för elever med rörelsenedsättningar samt vilka faktorer som påverkar tillgängligheten. I samband med undersökningen gjordes även en kartläggning av hur vanligt det är att elever med rörelsenedsättningar väljer att läsa det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet. Undersökningen bestod av två delar varav den ena delen var en insamling av statistik rörande elevers gymnasieval från de olika riksgymnasierna för svårt rörelsehindrade elever. Statistiken visar att 1 % av eleverna med svåra rörelsenedsättningar väljer att läsa ett naturvetenskapligt gymnasieprogram jämfört med 12 % av Sveriges samtliga gymnasieelever. Den andra delen av undersökningen bestod av intervjuer med elever, lärare i de naturvetenskapliga ämnena och skolledare på två olika skolor. Resultatet visar att tillgängligheten påverkas av den sociala miljön däribland lärarens bemötande gentemot elever med rörelsenedsättningar. Tillgängligheten påverkas även av den fysiska miljön och elevens möjlighet att delta i de praktiska momenten. Olika skrivövningar och laborationer var moment som delvis krävde anpassningar men där skolorna hittat fungerande lösningar. Exkursioner var det moment som visade sig vara minst tillgängligt för elever med rörelsenedsättningar.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lärare och elever interagerar med varandra och hur det naturvetenskapliga innehållet presenteras och kommuniceras under en naturvetenskaplig lektion på gymnasiet. Studien ingår i det nordiska forskningsprojektet Explora som arbetar med naturvetenskaplig undervisning och som har tagit fram en kodbok för detta ändamål. Utgångspunkten är sociokulturellt lärande, där kommunikationen är viktig för lärandet, där lärande innebär att socialiseras in i en diskurs och att språket används olika i olika kontexter. Undersökningen var till största delen kvantitativ och deduktiv men med kvalitativa inslag. Kodboken användes som analysinstrument och därmed gjordes en slags innehållsanalys. En lektion i kursen Kemi B filmades på ett relativt stort gymnasium i södra Sverige. Eleverna gick i tredje årskursen på det naturvetenskapliga programmet och läraren var en man med många års erfarenhet av undervisning. Lektionen videofilmades och läraren hade en diktafon runt halsen. Materialet analyserades sedan med delar av Exploras kodbok. Lektionen delades in i lärarens och elevernas aktivitet och sedan analyserades det innehållsliga perspektivet och språket (vetenskapligt eller vardagligt), den vetenskapliga presentationen (beskrivningar, förklaringar och generaliseringar), lärarens frågor och svar och den kommunikativa ansatsen (interaktiv-auktoritativ, ickeinteraktiv-auktoritativ, interaktiv-dialogisk och ickeinteraktiv-dialogisk). Resultatet av undersökningen visade att det vetenskapliga perspektivet och språket dominerade lektionen medan beskrivningar, förklaringar och generaliseringar tog upp ungefär lika mycket tid var. Läraren ställde mest slutna frågor och gav formativ feedback för att lotsa fram eleverna till rätt svar vilket medförde att den interaktiv-auktoritativa kommunikationen dominerade. Resultatet visade att alla kategorier påverkade varandra och att det fanns nära kopplingar mellan lärarens syfte med lektionen, lektionens aktiviteter och lärarens kommunikativa ansats.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares erfarenheter av och syn på for-mativ bedömning i naturvetenskaplig undervisning i skolans tidigare år. Avsikten är att belysa två aspekter av lärares erfarenheter av formativ bedömning, dels hur undervisningen påverkas dels vilka möjligheter och utmaningar lärare möter med användandet av formativ bedömning i naturvetenskaplig undervisning. Den forsk-ningsmetod som valdes för att söka svar på frågeställningarna är kvalitativ forsk-ningsintervju. Sju lärare som undervisar naturvetenskap i skolans tidigare år del-tog i intervjuerna. Intervjumaterialet har genomgått en innehållsanalys utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att lärare upplever att formativ bedöm-ning påverkar undervisning i hög grad exempelvis gällande tidsaspekter, klass-rumsorganisation, samt elevers delaktighet. I fråga om utmaningar och möjlig-heter uppgav lärare att tidsfaktorn var en stor utmaning med formativ bedömning men det fanns även möjligheter med denna aspekt. Vidare belystes hur formativ bedömning bidrog till elevers delaktighet, ansvarstagande och självständighet i deras lärande i naturvetenskaplig undervisning. Slutsatsen blir att formativ be-dömning påverkar undervisning på ett djupgående sätt och det finns flera utma-ningar och möjligheter i metoden vilka bidrar till att elever blir aktiva deltagare i lärandeprocesser.

Syftet med studien är att genom förskollärares beskrivningar undersöka deras syn på betydelsen av naturvetenskap i förskolan samt vilken plats förskollärare beskriver att de ger naturvetenskapen i förskolan. Syftet är även att genom förskollärarnas beskrivningar undersöka och försöka förstå vad det är som kan påverka den naturvetenskapliga undervisningens utformning. Studien riktar sig till verksamma förskollärare i förskolans verksamhet då det är förskollärare som har det övergripande ansvaret för undervisningen i förskolan. Studiens empiriska underlag samlades in genom en kvalitativ metod i form av en webbaserad enkät via Facebook som genererade 15 svar. Studiens resultat analyserades genom vår teoretiska ram bestående av utvalda begrepp från det sociokulturella perspektivet och utvecklingspedagogiken. Resultatet pekar mot att förskollärarna ser naturvetenskapen som ett betydelsefullt ämnesinnehåll i förskolan, särskilt utifrån ett framtidsperspektiv, samtidigt som resultatet pekar på att naturvetenskapen inte alltid får en given plats i förskolan. Relaterat till det sociokulturella perspektiv pekar studiens resultat på att förskolan kan tolkas utgöra en situerad praktik som innefattas av olika ramar för hur undervisningen ska se ut och hur förskollärare förhåller sig till dessa ramar kan bero på flera olika faktorer såsom förskollärarens bakgrund och erfarenheter men även vilka förutsättningar det finns i den förskoleverksamhet som förskolläraren arbetar i. Relaterat till utvecklingspedagogiken kan studiens resultatet tolkas som att biologi är den del av naturvetenskapen som är det mest framträdande lärandeobjektet i förskolan. Vidare antyder studiens resultat, relaterat till utvecklingspedagogiken, att förskollärare värdesätter ett intagande av barns perspektiv i val av lärandeobjekt och i utformningen av lärandets akt.

Syftet med denna studie var att få mer kunskap om hur förståelsen för växthuseffekten kan utvecklas för elever i årskurserna 4–6. I denna variationsteoretiska studie har learning studyns sätt att arbeta varit en inspirationsmodell för att besvara studiens forskningsfrågor: vilka kritiska aspekter som måste göras möjliga att urskilja i undervisningen för att eleverna ska förstå den växthuseffekten på ett specifikt sätt och vad som måste iscensättas i undervisningen för att göra urskiljandet möjligt. Genom intervjuer, elevtexter, och inspelningar från lektioner har data samlats in från totalt 40 elever och mig själv som lärare. Resultatet har visat att kritiskt för förståelsen är insikten om atmosfären som ett skikt av växthusgaser, skillnaden på ljus- och värmestrålning och skillnaden på naturlig och förstärkt växthuseffekt.

Praktiskt arbete anses vara en viktig del i naturvetenskaplig undervisning. Tidigare studier har framförtexempel på gott praktiskt arbete och hur bedömning av praktiskt arbete kan ske. Dessa studier harfrämst utförts i Storbritannien. Liknande studier har däremot inte utförts i samma utsträckning medavseende på det svenska utbildningssystemet. I denna studie har sju semistrukturerade intervjuerspelats in samt analyserats, där både högstadielärare och gymnasielärare i kemi har gett exempel påvad de anser vara gott praktiskt arbete. Lärarna har även berört hur insamlingen avbedömningsunderlag för praktiskt arbete kan samlas in, samt om eller hur kvalitéer i praktiskt arbetekan urskiljas. För analys av det transkriberade materialet har en modell använts för att dela upp gottpraktiskt arbete i processkompetenser och praktiska kompetenser. En annan modell för hur insamlingav bedömningsunderlag för praktiskt arbete har använts, via direkt och indirekt bedömning. Iresultaten gav lärarna exempel på fem processkompetenser och två praktiska kompetenser vilket kanidentifieras som gott praktiskt arbete. Lärare gav även exempel på insamling av bedömningsunderlagvia direkta observationer och indirekta fall såsom frågor på skriftliga prov och labbrapporter.Högstadielärarna använde sig delvis av Skolverkets råd för bedömning av nationella prov som stöd föratt bedöma skillnad i kvalité. Gymnasielärarna urskilde kvalité genom elever arbetade självständigteller inte under sitt praktiska arbete. Annars bedömde de utförandet av laborationer som godkänt ellericke-godkänt.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vad tidigare forskning identifierat om hur olika former av naturvetenskapsundervisning kan främja elevers motivation att lära, och intresse för hållbar utveckling. Den svenska läroplanen genomsyras av hållbar utveckling. I de naturvetenskapliga ämnena framgår det att eleverna ska utveckla kunskaper som de kan tillämpa för att bidra till en hållbar utveckling. Tidigare forskning visar att hållbar utveckling är komplext och att det saknas underlag för hur denna undervisning ska bedrivas. Elevers lärande riskerar dessutom att försämras på grund av att deras motivation och intresse inte beaktas. Den aktuella litteraturstudien ämnar därmed att behandla följande frågeställningar: Vilka former för naturvetenskaplig undervisning bjuds elever i årkurs F-3 in att delta i om hållbar utveckling? Hur kan dessa former av undervisning förstås bidra till att främja elevers intresse och motivation till att lära om hållbar utveckling? Studien baseras på vetenskapliga artiklar som samlades in via databaser och kedjesökningar. De vetenskapliga texterna har analyserats genom tillämpandet av tematisk analys. Studiens resultat visar att elevers intresse och motivation kan främjas genom undervisning som synliggör dilemman, undervisning utanför skolan, undervisning som bjuder in till kreativt deltagande och undervisning som utgår från digitala resurser. Denna litteraturstudie kan stötta redan etablerade lärare och blivande lärare i deras didaktiska val av undervisningsformer om hållbar utveckling.

Detta är en empirisk studie vars syfte är att undersöka hur lärare använder sig av estetiska lärprocesser inom den naturvetenskapliga undervisningen i grundskolan årskurs F-9 och hur de upplever att det främjar elevers lärande. Fokus ligger dock framför allt på det gemensamma mellan estetik och lärande där estetiska lärprocesser anses vara ett arbetssätt för att, inom alla ämnen, nå kunskap. Studiens empiri har samlats in genom en kvalitativ datainsamlingsmetod, där intervjuer genomfördes med åtta verksamma lärare. Det insamlade materialet analyserades med en tematisk analys. Studiens resultat visar att en del lärare uppfattar estetiska lärprocesser som något människan har naturligt i sig. Med detta menas att människan redan från barnsben har ett intresse och nyfikenhet att utforska sin omgivning. Andra lärare använder det som ett verktyg för att hjälpa eleverna att minnas och lära. Lärarnas uppfattningar om syftet med att använda estetiska lärprocesser i naturvetenskapsundervisning varierade. De flesta lärare ansåg att syftet med att använda estetiska lärprocesser är att ge eleverna möjlighet att praktiskt träna in kunskapen som ett komplement till att läsa och skriva. Några lärare ansåg att syftet är att göra lektionerna levande samt ett sätt att nå eleverna. Lärarna upplevde även att elever påverkas i sin inlärning av estetiska läroprocesser inom naturvetenskap, då de flesta av dem inspireras och blir mer engagerade. En del lärare ansåg även att eleverna blir mer positiva och att de upplever lektionerna som roliga när de får arbeta med estetiska lärprocesser medan andra lärare upplever det estetiska som ett sätt att uppleva kunskapen med hela kroppen, att eleverna lär genom att använda alla sinnen.

I Sverige är det idag färre kvinnor än män som väljer att vidareutbilda sig i ämnet fysik, trots att flickor generellt sett har högre slutbetyg i ämnet än pojkar när de slutar årskurs 9. Detta leder till en ojämn könsfördelning inom de yrken som kräver kunskaper i ämnet fysik och fysikyrket blir därmed mansdominerat. Syftet med denna kvantitativa undersökning var att ta reda på hur stora skillnaderna är mellan pojkar och flickor i kunskaperna i samt attityderna till ämnet fysik bland barn i årskurs 9 i Sverige, samt hur sociala faktorer såsom normer och familjebakgrund påverkar deras attityd till ämnet fysik. I studien undersöktes också vad dessa skillnader kan bero på samt hur man eventuellt skulle kunna minska dem. Detta undersöktes med hjälp av att elever i årskurs 9 dels fick göra ett kunskapstest i Newtonsk dynamik, dels fick svara på en semistrukturerad enkät med frågor som behandlar attityder till naturvetenskapliga ämnen med huvudfokus på ämnet fysik. Resultatet analyseras och diskuteras framför allt ur ett pragmatiskt perspektiv och till viss del ur ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visade att flickor har en mer negativ attityd till ämnet fysik än vad pojkar har och att de i lägre grad än pojkarna kan tänka sig att jobba som fysiker i framtiden. Resultatet visade dock att flickor har en något mer positiv attityd till skolans fysiklektioner än vad pojkarna har och att de i högre utsträckning än pojkarna föredrar att lära sig genom att läraren har genomgång. Flickorna har också något lägre kunskaper i Newtonsk dynamik än vad pojkarna har. Resultatet visade också en hög korrelation mellan elevernas attityd till skolans fysiklektioner och intresset för att lära sig mer inom ämnet fysik, vilket är en indikation på att skolans fysiklektioner har en betydande roll för elevernas attityd till ämnet. Korrelationen mellan elevernas erfarenheter av fysik utanför skolan och elevens intresse för att lära sig mer inom ämnet fysik visade sig vara medelhög, vilket är en indikation på att sociala faktorer såsom vad eleven gör på sin fritid spelar roll för elevens attityd till ämnet fysik. Antalet informanter var dock för lågt och felmarginalerna för stora för att kunna dra några generella slutsatser. Eleverna hade överlag en negativ attityd till ämnet fysik och en stor majoritet av dem kan inte tänka sig att jobba som fysiker i framtiden. Många av eleverna motiverade detta med att de tycker att fysik är ett svårt ämne och önskade att fysikundervisningen görs med lättbegriplig för dem, gärna med kopplingar till deras egen vardag.

Den här uppsatsen syftar till att vinna kunskap om hur elever kan utveckla sin förståelse för fasernas olika tillstånd och partikelmodellens betydelse för denna förståelse. För att undersöka detta planerades, genomfördes och analyserades tre lektioner samt för- och eftertester som eleverna utfört. Studien är av kvalitativ karaktär och utgår från analyser av lärandet hos en elevgrupp på fyra elever från årskurs 5. Undervisningen baseras på variationsteorin där preliminära kritiska aspekter identifierades både med hjälp av tidigare forskning och elevernas förtester innan lektionsserien. De kritiska aspekterna som identifierades var skillnaden på mikroskopiska och makroskopiska egenskaper, vart partiklar finns och inte finns och partiklarnas rörelse i olika faser. Därefter formulerades ett avsett lärandeobjekt. Det avsedda lärandeobjektet syftar till att genom undervisningen ge eleverna möjligheten att utveckla sin förmåga att använda kemins begrepp och modeller för att beskriva och förklara kemiska samband. Detta utgjorde grunden för lektionsplaneringen där jag med hjälp av variationsmönstren generalisering och kontrast synliggjordes de kritiska aspekterna.   Resultatet i studien visar att genom att synliggöra de kritiska aspekterna kan elever utveckla sin förståelse för fasernas olika tillstånd. Resultatet visar även att en partikelmodell kan användas för att öka förståelsen och elevernas medvetande om strukturer på submikroskopisk nivå.