Denna studie har haft som syfte att vinna kunskap om hur elever i F-3 kan utveckla sin förmåga att göra observationer och sortera några vanligt förekommande trädarter i sin närmiljö. I studien har variationsteorin och det sociokulturella lärandeperspektivet använts som ramverk för att besvara de tre ställda forskningsfrågorna om vilka kritiska aspekter som måste synliggöras för att eleverna ska utveckla förmågan att observera och sortera, att känna igen några trädarter i närmiljön vintertid och hur undervisning kan möjliggöra detta.  I bakgrunden behandlas tidigare forskning om naturvetenskaplig undervisning och lärande, elevers förståelse för de naturvetenskapliga arbetsmetoderna, samt elevers förståelse av vanligt förekommande träd- och växtarter i deras närmiljö, samt relevanta styrdokument. Data, i form av intervjuer och observationer, har samlats in från lektioner i en årskurs två bestående av 24 elever och med mig som lärare. Resultatet visar att lärare genom användandet av artefakter, mediering och variationsmönster i undervisningen kan skapa förutsättningar som möjliggör för eleverna att utveckla sin förmåga att observera och sortera. Resultatet visar även på att undervisningen även bidrog till att eleverna utvecklade sina kunskaper och kunde känna igen några vanligt förekommande kvistar från närmiljön.

Studien syftar till att belysa lärares förutsättningar för att bedriva undervisning inom de naturorienterande ämnena i elevgrupper med en eller flera nyanlända elever. Bakgrunden inleds med denna studies definition av lärares inre och yttre förutsättningar. Fortsättningsvis definieras vad det innebär att vara nyanländ elev. Sedan presenteras tidigare forskning och litteratur gällande nyanlända elevers organiserade mottagande i skolan, flerspråkigt lärande och naturvetenskapsundervisning i grundskolan. Studiens teoretiska ramverk är den sociokulturella teorin och ramfaktorteorin. Det är en kvalitativ intervjustudie, datainsamlingen består av intervjuer med sju lärare som är verksamma på fyra olika skolor. På samtliga fyra skolor mottages nyanlända elever genom direktintegrering. Resultatet visar på att direktintegrering leder till en hög arbetsbelastning hos lärare. Det framkommer även att nyanlända elevers bristande andraspråkkunskaper utgör en svårighet för lärares möjligheter att bedriva en språk- och kunskapsutvecklande naturvetenskaplig undervisning med eleverna. I lärarnas svar visade det sig att de är i behov av stöd för att kunna bedriva undervisning som leder till nyanlända elevers kunskapsutveckling inom ämnet. Studiehandledning och kollegialt samarbete är två former av stöd som lärarna lyfter fram som viktiga. Lärares behov av kompetensutveckling inom språkutvecklande undervisningsmetoder är, tillsammans med de ovan nämnda, de mest framträdande resultaten denna studie.

Denna rapport har som syfte att undersöka och problematisera språkutvecklande arbete och studiehandledning i de naturvetenskapliga ämnena. Detta görs genom att fråga rektorer och lärare hur de operationaliserar språklig stöttning och studiehandledning i NO i mellanstadiet. Metoden är kvalitativ och utgår ifrån semistrukturerade intervjuer som analyseras tematiskt utifrån en sociokulturell teoretisk referensram. Resultaten visar att tid och kompetens utgör kritiska resurser, som i vissa fall saknas. Den språkliga stöttningen består av olika medierande redskap och stödstrukturer som både rektorer och lärare kan bidra med. Det framgår också att skolan behöver ha en kultur som genomsyras av flerspråkighet och språkligt arbete, där studiehandledares kompetens och delaktighet prioriteras.

I detta självständiga arbete har jag undersökt hur lärare i årskurs 1–3 beskriver sitt arbete med hälsofrågor för att göra eleverna medvetna om mat och motion. Fokus ligger på lärares undervisning i naturvetenskap och hälsofrågor. Tidigare forskning visar att skolan är viktig för eleverna när det handlar om att främja fysisk aktivitet. Forskare menar också att undervisningen inom skolan ska ta upp frågor om elevers hälsa utan att moralisera och istället handla om mat och motion som kroppen mår bra av. Det är även viktigt att eleverna får vara delaktig i de frågor som rör skolans måltider. Datainsamlingen har gjorts genom intervjuer med lärare i en mellanstor kommun i Sverige. Intervjuerna har transkriberats och därefter analyserats. Resultaten visar att lärares undervisning i varierar. I vissa fall pratar lärare om mat och motion i klassrummet. Andra lärare väljer istället att låta eleverna själva reflektera över sina kostvanor. Resultatet visar även att lärare försöker lägga in någon form av rörelse i sin undervisning för att minska elevernas stillasittande. En slutsats är att alla lärare belyser vikten av mat och att det är upp till varje enskild lärare att planera sin undervisning om kost.

<p>Detta är ett arbete som visar utvecklingen hos lärare i ett arbetslag som under två terminer har arbetet med temaenheter i NTA-projektet. NTA, <i>Naturvetenskap</i> och <i>Teknik för Alla</i>, är ett projekt som skall locka elever till ett naturvetenskapligt in-tresse. I projektet finns handledning till läraren och all materiel som behövs för arbete under tio veckor med en temaenhet. Syftet med arbetet är att undersöka vilka förändringar som sker inom ett arbetslag när ett nytt koncept tas in i den naturvetenskapliga undervisning. Tidigare forskning visar att framtidens lärare måste vara flexibla och kunna planera undervisningen efter en målstyrd läroplan. För att lyckas med det måste lärare se utveckling och kunskapstörst som en livs-lång procedur. För att uppnå syftet med arbetet har intervjuer genomförts med lä-rare i ett arbetslag som sedan våren -02 deltagit i NTA-projektet. Bearbetning och analys har gjorts kvalitativt. Resultatet visar att lärare som deltar i projektet har hittat ett nytt sätt att arbeta i den naturvetenskapliga undervisningen. De har fått mer ämneskunskaper, de ser hur eleverna lär och de reflekterar på ett annat sätt över sin egen un-dervisning. De har också blivit starkare i sin roll som lärare och vågar mer, samt slipper leta efter materiel.</p>

<p>Denna kvalitativa studie undersöker lärares erfarenheter av och uppfattningar om grupparbete i skolans naturvetenskapliga ämnen. Lärare, undervisande i NO och verksamma i skolår 1-9, har intervjuats med förutbestämda frågor i öppen form. Genom en fenomenografisk metod har studien resulterat i fyra kategorier av uppfattningar hos lärarna. </p><p><i>Grupparbete i NO för att avdramatisera ämnet </i></p><p><i>Grupparbete i NO för att berika lärandeprocessen </i></p><p><i>Grupparbete i NO för att läraren ”måste” </i></p><p><i>Grupparbete i NO ur ekonomiska aspekter </i></p><p>Vår studie visar att informanterna har olika uppfattningar om begreppet grupparbete och därigenom skiljer sig också formen för hur grupparbetet kan te sig. Dessa skillnader faller ut i våra kategorier. </p> / <p>This qualitative study investigates teacher´s experiences with and opinions of using collaboration in science education. A selected group of science teachers tutoring in compulsory school were interviewed in an open form using a set of pre-defined questions. The study resulted in four categories of teacher responses using a phenomenographical method of category sorting </p><p><i>Collaboration in Science to make it more approachable and understandable </i></p><p><i>Collaboration in Science to enrich the learning process </i></p><p><i>Collaboration in Science because the teacher “has to” </i></p><p><i>Collaboration in Science due to economical limitations </i></p><p>Our study shows that the respondents have different receptions about the term collaboration resulting in differences in the implementation of collaboration exercises. Our categories shed light on these differences.</p>

Detta är ett arbete som visar utvecklingen hos lärare i ett arbetslag som under två terminer har arbetet med temaenheter i NTA-projektet. NTA, Naturvetenskap och Teknik för Alla, är ett projekt som skall locka elever till ett naturvetenskapligt in-tresse. I projektet finns handledning till läraren och all materiel som behövs för arbete under tio veckor med en temaenhet. Syftet med arbetet är att undersöka vilka förändringar som sker inom ett arbetslag när ett nytt koncept tas in i den naturvetenskapliga undervisning. Tidigare forskning visar att framtidens lärare måste vara flexibla och kunna planera undervisningen efter en målstyrd läroplan. För att lyckas med det måste lärare se utveckling och kunskapstörst som en livs-lång procedur. För att uppnå syftet med arbetet har intervjuer genomförts med lä-rare i ett arbetslag som sedan våren -02 deltagit i NTA-projektet. Bearbetning och analys har gjorts kvalitativt. Resultatet visar att lärare som deltar i projektet har hittat ett nytt sätt att arbeta i den naturvetenskapliga undervisningen. De har fått mer ämneskunskaper, de ser hur eleverna lär och de reflekterar på ett annat sätt över sin egen un-dervisning. De har också blivit starkare i sin roll som lärare och vågar mer, samt slipper leta efter materiel.

Denna kvalitativa studie undersöker lärares erfarenheter av och uppfattningar om grupparbete i skolans naturvetenskapliga ämnen. Lärare, undervisande i NO och verksamma i skolår 1-9, har intervjuats med förutbestämda frågor i öppen form. Genom en fenomenografisk metod har studien resulterat i fyra kategorier av uppfattningar hos lärarna. Grupparbete i NO för att avdramatisera ämnet Grupparbete i NO för att berika lärandeprocessen Grupparbete i NO för att läraren ”måste” Grupparbete i NO ur ekonomiska aspekter Vår studie visar att informanterna har olika uppfattningar om begreppet grupparbete och därigenom skiljer sig också formen för hur grupparbetet kan te sig. Dessa skillnader faller ut i våra kategorier. / This qualitative study investigates teacher´s experiences with and opinions of using collaboration in science education. A selected group of science teachers tutoring in compulsory school were interviewed in an open form using a set of pre-defined questions. The study resulted in four categories of teacher responses using a phenomenographical method of category sorting Collaboration in Science to make it more approachable and understandable Collaboration in Science to enrich the learning process Collaboration in Science because the teacher “has to” Collaboration in Science due to economical limitations Our study shows that the respondents have different receptions about the term collaboration resulting in differences in the implementation of collaboration exercises. Our categories shed light on these differences.

Syftet med denna studie är att utforska högstadieflickors inställning till metodikfrågor i ämnet fysik. Studien granskar vilken slags undervisningsmetodik som dominerar dagens fysikundervisning samt undersöker vilken metodik flickor anser som mest befrämjande i meningen av förståelse, lärande, intresse och motivation till fortsatta fysikstudier. I teoridelen beskrivs den behavioristiska, kognitiva och sociokulturella metodiken samt teorin om socialkonstruktivistisk metodik som bästa undervisningsform inom naturvetenskapen. Studien visar att majoriteten av flickorna upplever sin undervisning som en mångsidig blandning av de tre nämnda metoderna. Intervjupersonerna uppnår en god förståelse om de undervisas kognitivt – med hjälp av laborationer – och om dessa distribueras både behavioristiskt och socialt; ett resultat som styrker den socialkonstruktivistiska teorin. För att upprätthålla det befintliga intresset för fysiken är valet av adekvat metodik betydelsefullt. För att utöka intresset och för att motivera flickorna till framtida fysikstudier är metodikfrågorna av mindre vikt. För elever med långsiktiga yrkesplaner har tillämpningen av välfunnen metodik knappt någon påverkan på deras programval. Däremot finns möjligheten att locka obeslutsamma elever till naturvetarprogrammet om de undervisas på ett sätt som ökar deras förståelse. Studien bekräftar andra undersökningar på området: de kvinnliga elevernas negativa attityd till ämnet fysik kan endast förbättras om fysikens ämnesinnehåll reformeras i riktning mot mer allmänbildning, mer vardagsanknytning och integrationen av kvinnligt favoriserade temaområden.

<p>Syftet med denna studie är att utforska högstadieflickors inställning till metodikfrågor i ämnet fysik. Studien granskar vilken slags undervisningsmetodik som dominerar dagens fysikundervisning samt undersöker vilken metodik flickor anser som mest befrämjande i meningen av förståelse, lärande, intresse och motivation till fortsatta fysikstudier. I teoridelen beskrivs den behavioristiska, kognitiva och sociokulturella metodiken samt teorin om socialkonstruktivistisk metodik som bästa undervisningsform inom naturvetenskapen.</p><p>Studien visar att majoriteten av flickorna upplever sin undervisning som en mångsidig blandning av de tre nämnda metoderna. Intervjupersonerna uppnår en god förståelse om de undervisas kognitivt – med hjälp av laborationer – och om dessa distribueras både behavioristiskt och socialt; ett resultat som styrker den socialkonstruktivistiska teorin. För att upprätthålla det befintliga intresset för fysiken är valet av adekvat metodik betydelsefullt. För att utöka intresset och för att motivera flickorna till framtida fysikstudier är metodikfrågorna av mindre vikt. För elever med långsiktiga yrkesplaner har tillämpningen av välfunnen metodik knappt någon påverkan på deras programval. Däremot finns möjligheten att locka obeslutsamma elever till naturvetarprogrammet om de undervisas på ett sätt som ökar deras förståelse.</p><p>Studien bekräftar andra undersökningar på området: de kvinnliga elevernas negativa attityd till ämnet fysik kan endast förbättras om fysikens ämnesinnehåll reformeras i riktning mot mer allmänbildning, mer vardagsanknytning och integrationen av kvinnligt favoriserade temaområden.</p>