Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare inom särskolan jobbar och reflekterar över praxisnära arbete som berör elevdemokrati och elevinflytande. Studien har genomförts i form av gruppintervjuer där totalt sju verksamma lärare på en grundsärskola i mellersta Sverige har deltagit. Den aktuella grundsärskolan valdes ut sedan det på skolan under läsåret 2021/2022 bedrevs ett förändringsarbete med syfte att öka elevinflytandet och elevdemokratin. Denna studie utgår från hypotesen att ett sådant förbättringsarbete på sikt resulterar i att lärare och elever får ökade kunskaper genom en ökad och mer konkret förståelse för elevinflytande och elevdemokrati som arbetsområden i skolan. Studien visar att lärarna upplever sig ha fått större kunskap om och att lärarna i större utsträckning reflekterar över demokratiska värden, och detta oftare än vad eleverna gör. Lärarna lyfter fram att det är svårt att veta om eleverna i sin tur ha fått en större kunskap om och förståelse för demokratiska värden i ett sådant riktat arbetsområde som är fallet i denna studie. Detta kan ses mot bakgrund av elevernas dagsform och tidsuppfattning, vilket är två parametrar som återkommer. Samtliga deltagande lärare menar att det demokratiska uppdraget är stort och svårt att genomföra i praktiken, och att lärarens utgångspunkt av den anledningen behöver utgå från elevernas förutsättningar och en förståelse för elevernas världsuppfattning och intresse. Utöver dagsform och tidsuppfattning framgår av resultatet att även elevernas förmåga att kommunicera med sin omgivning är en viktig påverkande faktor. Detta resulterar i att lärares planering, och även projektets målsättning, snabbt kan behövas förändras. Lärarna i studien lyfter dock att det är viktigt att jobba med dessa frågor och förmågor, så eleverna blir förberedda för det kommande samhällslivet. Verksamma lärare har en förhoppning när det arbetas med demokratiska värden, att eleverna ska utveckla förståelse för deras rättigheter i samhället och att de även förstår att deras åsikter spelar roll i samhället. Även om lärarna lyfter fram att det arbete som de har gjort med detta tema genom det aktuella förändringsarbetet är bra, belyser samtliga deltagare att detta är något som behöver utvecklas ännu mer. Detta gör att särskolans demokratiska arbetssätt behöver hitta former och arbetssätt som passar varje elevgrupp eftersom det finns en stor mångfald av elever och att deras förutsättning ser väldigt olika ut – något som gör att den enskilda läraren har olika förutsättningar och möjligheter att jobba med demokratiska värden. / The aim of this essay is to investigate how teachers within the special school work and reflect over close-to-practise work regarding questions regarding student democracy and student influence. The study has been conducted in the form of group interviews where a total of seven working teachers at a special school in the middle of Sweden have participated. The special school in question was chosen because the school was part of a change process with the aim of increasing the student democracy and influence during the school year of 2021/2022. This study is based on the hypothesis that such a change process eventually results in increased knowledge through an improved and more concrete understanding of student influence and student democracy as a subject area in school for both teachers and students.The study shows that the teachers feel like they have gained a deeper knowledge and to a greater extent reflects over democratic values, and furthermore shows that the teachers do so more often than the students. The teachers emphasize that it is difficult to know if the students in their turn have gained a deeper knowledge about and understanding of democratic values in such a directed work area as in the case of interest in this study. This can be seen in the light of the daily form and sense of time of the students, which are two parameters that are recurring. All of the participating teachers suggest that the democratic mission is massive and difficult to implement in practice, and that the teachers’ starting point for that reason needs to be based on the students’ prerequisites and an understanding of the students' worldview and interest. In addition to daily form and time perception, the results show that the students' ability to communicate with their surroundings is also an important influencing factor. As a result, teachers' planning, and also the project's objectives, may need to be changed quickly. However, the teachers in the study emphasize that it is important to work with these issues and abilities, so that the students are prepared for the coming social life. Working teachers have a hope when working with democratic values, that students will develop an understanding of their rights in society and that they will also understand that their opinions play a role in society. Although the teachers emphasize that the work they have done on this theme through the current change process is good, all participants highlight that this is something that needs to be developed even more. This means that the special school's democratic work methods need to find forms and methods that suit each group of students because there is a large diversity of students and that their prerequisites look very different - something that means that the individual teacher has different conditions and opportunities to work with democratic values.

The study examines in what way social workers who handle financial assistance experience the impact of theoretical knowledge and practical knowledge in treatment of clients with neuropsychiatric disabilities. Furthermore, the study aims to investigate what opportunities and limitations there are for acquiring this knowledge. The study is based on an inductive approach where nine social workers were interviewed through qualitative semi-structured interviews. Qualitative content analysis has been applied as the analysis method of the study where two main categories were identified: Theoretical knowledge and practical knowledge are significant for a more favorable treatment of clients with neuropsychiatric disabilities and Theoretical and practical knowledge becomes personal. Furthermore, the results have been analyzed on the basis of previous research combined with the study's theoretical starting point: theoretical knowledge and practical knowledge, with inspiration from the theory of knowledge. The results of the study show that theoretical knowledge and practical knowledge can enable a more favorable treatment of clients with neuropsychiatric disabilities. The results also indicate that the practical knowledge is attributed to greater significance than what the theoretical knowledge is emphasized to do. Furthermore, the study results demonstrate that the social workers’ knowledge acquisition will be limited based on whether the organization provides education, methods, guidance or the opportunity to read at the workplace. The social workers’ opportunities for acquiring knowledge thus become dependent on the professional's own interest and experiences, and the knowledge can thus be thought to be personal. / Studien undersöker hur socialsekreterare som handlägger ekonomiskt bistånd upplever att teoretisk respektive praktisk kunskap kan ha för betydelse vid bemötandet av klienter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Vidare syftar studien till att undersöka vilka möjligheter och begränsningar det finns för att inhämta denna kunskap. Studien utgår ifrån en induktiv ansats där nio socialsekreterare intervjuades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I studien har kvalitativ innehållsanalys applicerats som analysmetod där två huvudkategorier har identifierats: Teoretisk kunskap samt praktisk kunskap har betydelse för ett mer fördelaktigt bemötande av klienter med NPF och Teoretisk kunskap samt praktisk kunskap blir personbunden. Vidare har resultatet analyserats utifrån tidigare forskning förenat med studiens teoretiska utgångspunkt: teoretisk kunskap och praktisk kunskap, med inspiration från kunskapsteorin. Studiens resultat påvisar att teoretisk kunskap samt praktisk kunskap kan möjliggöra för ett mer fördelaktigt bemötande gentemot klienter med NPF, däremot tillskrivs den praktiska kunskapen större betydelse än vad den teoretiska kunskapen framhålls göra. Vidare indikerar studiens resultat på att socialsekreterarnas kunskapsinhämtning blir begränsad utifrån om organisationen tillhandahåller utbildning, metoder, handledning eller möjlighet till lästid på arbetsplatsen. Socialsekreterarnas möjligheter för kunskapsinhämtning blir därmed beroende av den professionellas eget intresse och egna erfarenheter, och kunskapen kan därmed tänkas bli personbunden.

Syftet med den här kunskapsöversikten är att få en djupare förståelse om neuropsykiska funktionsnedsättningar hos elever med autism och hur vi som lärare kan anpassa den ordinarie undervisningen, med fokus på SO-undervisning, för att inkludera dessa elever och öka deras förutsättningarna för lärande. Frågeställningen blir därför “Vilka extra anpassningar kan lärare göra inom ramen för ordinarie SO-undervisning för att inkludera elever med autism?”Arbetet görs genom att vi granskar och tolkar vetenskaplig forskning och litteratur, för att sedan besvara frågeställningen för denna kunskapsöversikt. Denna studien har behandlat olika strategier som lärare och pedagoger kan använda i sin undervisning för att underlätta för elever med autism. Dessa strategier är bland annat visuellt stöd, kooperativt lärande mot ett gemensamt mål, rekonstruera olika historiska händelser, exempelvis ett rollspel om vikingatiden, bildstöd, tydlighet och rutiner där man strävar mot strukturerade SO-lektioner. En strukturerad dag med tydliga instruktioner och rutiner ger elever med autism ökad förståelse av vad som finns omkring dem vilket ökar deras medvetenhet. Detta resulterar i att eleverna upplever mer kontroll och känner mer säkerhet både i skolmiljön men även i vardagen.

Studien syftar till att synliggöra hur verksamma lågstadielärare arbetar med elever som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF-diagnoser) i det ordinarie matematikklassrummet. Bakgrundsdelen inleds med en redogörelse för hur matematiksvårigheter kopplat till olika NPF-diagnoser ser ut. Därefter tas begreppet inkluderande matematikundervisning upp samt förslag på hur lärare eller andra pedagoger kan jobba med dessa elever i skolan, detta baserat på tidigare, vetenskaplig forskning. Studiens data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem lågstadielärare på skolor runt om i landet. Intervjuerna spelades in som ljudfiler för att sedan transkriberas och tolkas utifrån innehållsanalysen olika steg. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella- samt i det relationella perspektivet. Resultat visar att elever med NPF-diagnoser drar nytta av att följa en tydlig struktur som upprepar sig från lektion till lektion. Eftersom eleverna ofta har bristande uppmärksamhets- och koncentrationsförmåga är det viktigt att de får kortare arbetspass, blandat med mer pauser än övriga klasskamrater. Vidare visar resultatet att det är viktigt att eleverna får möjlighet att variera sina arbetssätt och arbetsformer, samtidigt som de får kontinuerlig återkoppling och stöd under hela undervisningsprocessen. / The purpose of the study is to highlight how primary school teachers work in the regular classroom while teaching pupils, diagnosed with neuropsychiatric disabilities, mathematics. The background section begins with an account of how mathematics challenges, associated with these specific disabilities, may appear. Thereafter the concept of inclusive mathematics teaching is discussed along with suggestions on how teachers and other educators can work with these pupils, based on previous scientific research. The study data has been gathered through qualitative interviews with five primary school teachers in schools throughout the country. The interviews were recorded as audio files to later be transcribed and interpreted in regards to the content of the analysis' different steps. The study has its theoretical point of departure in the sociocultural, but also in the relative perspective. The result shows that pupils with neuropsychiatric disabilities benefit from following a clear structure which is repeated from lesson to lesson. Since the pupils often lack attention and concentration ability it is important that they have shorter work periods along with more frequent breaks than other classmates. Furthermore, the result shows that it is important that the pupils have the opportunity to vary their working methods and working routines, while at the same time receiving continuous feedback and support throughout the entire teaching process.

The purpose of this thesis is to investigate whether young people with neuropsychiatric disabilities feel that they have a spiritual longing. The research questions are also about what young people experience that which their spiritual longing is expressed and what conditions and obstacles exist to meet their longing and needs. With the help of role theory, language theory, and the theory of the illusionist world, new knowledge about young people's spiritual longing is gained.   The essay uses a qualitative method and collects empirical data by having two (2) group interviews, the first was with key people who are active in the business. And the second interview was with some young people who are active in the same business. With the help of the key people, broader knowledge has been achieved. By interviewing young people, their spiritual longing has been identified.   The essay shows that young people have a spiritual longing and that it must be allowed to take place and be taken seriously. The young people and the key people show signs that a language and an expression of spiritual longing is something that needs to be explored and developed. The essay concludes that young people have a spiritual longing and there are good conditions for further development, but more knowledge is needed when dealing with young people and their spiritual longing. The Church of Sweden has come a long way on its journey to a community, but there are still unexplored paths to follow.

Milic Pavlovic, Ljiljana (2021). Student health guidance. A case study about special educators' work. Master degree in Special education, School development and Leadership, Faculty of Education and Society, Malmo UniversityThe purpose of the study is to investigate how consultants from the Central Student Health's specialist team support compulsory school educators for early school years in relational competence when they meet students with neuropsychiatric disabilities. The study means to illustrate opportunities and obstacles that arise during the support process. The relational pedagogy and the special pedagogical perspectives are theoretical frameworks for the study. The study is about four consultants at a centrally organized student health institute and therefore the case study methodology is being used as the motivated research approach. The study focuses on the consultants' perceptions of their work as well as descriptions of opportunities and obstacles that arise when they support educators in the field of relational competence towards students with neuropsychiatric disabilities. The study also intends to show how the support is organized, implemented, and evaluated and how it contributes to the teachers' competence development in the meeting with students with neuropsychological disabilities. Since the study focuses on the consultants' perceptions, semi-structured interviews are the chosen method. The results show that the consultants perceive their support as a combination of different types of consultations and tutorials, with an appearance of the collaborative consultation (Sundqvist & Ström, 2015). The consultants identify the schools' explicit focus on the categorical perspective as the biggest obstacle to their supporting work. At the same time, the consultants identify several opportunities that can be created through successful consultation. One opportunity is the change of perspective to the relational perspective where, a permanent development of relational competence in pedagogical contexts and opportunities for collegial learning and development has been identified. It could gradually lead to a broad impact on all students' learning and development, regardless of whether students have a disability or not. The consultants also see an opportunity for consultation from a preventive perspective which in combination with education in neuropsychiatric disabilities could improve schooling for students with neuropsychiatric disabilities. There are variations in the consultants' perceptions of their work that can be interpreted based on the concept of inclusion and equivalent education, something that could create both opportunities and obstacles for the school's compensatory mission. The organizing of consultation can be presented as a timeline, in a chronologic order from the beginning to the end. The timeline extends throughout the process, from the application for seeking support to Central Student Health to the conclusion of the support work. It also contains a continuous evaluation that follows the consultation process with adaptations to the educators' needs. The consultation process has been identified as a circle where each consultation opportunity creates opportunities for new initiatives in the practical work in the classroom, but also modification or confirmation of the implemented initiatives. In this way, the effects are created at all three levels, namely conclusion level, teacher level and student level. These effects contribute to learning and development for all parties involved

Tidigare forskning har visat att det förekommer brister i samverkan mellan socialtjänsten och andra professioner utifrån att det inte finns en gemensam bild av barnet och den unges svårigheter. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare på socialförvaltningen och biståndshandläggare på vård- och omsorgsförvaltningen LSS upplever samverkan i ärenden som rör barn och unga med NPF- diagnoser. Detta är en samverkansuppsats med socialförvaltningens barn och ungdomsenhet vilket innebär att vi har slagit ihop vår idé om det ämne vi från början tänkt att skriva om tillsammans med förvaltningen. För att uppnå syftet harvi genomfört en intervjustudie med åtta antal yrkesverksamma i olika verksamheter. Studiensempiriska material är analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys samt samverkansteori och Lipksys teori om gräsrotsbyråkrati. Av resultatet framkommer det att handläggarna från respektive förvaltning upplever hinder i samverkan mellan varandra utifrån organisationens olika regelverk samt utifrån handläggarnas olika synsätt om varandras arbeten. Resultatet visar ocksåatt handläggare från respektive förvaltning upplever att det finns behov av samverkan mellan varandra i vissa ärenden som rör barn och unga med olika NPF- diagnoser. Detta för att tillsammans kunna tillgodose klientens behov genom att arbeta utifrån ett helhetsperspektiv. Dessutom skildrar resultatet i hur intervjupersonerna menar att samverkan kan stärkas, då handläggarna berättar att ökad kommunikation mellan förvaltningarna ökar kunskap hos handläggare om varandras arbeten vilket resulterar i att förbättra förutsättningarna för samverkan.

Statens institutionsstyrelse (SiS) skall ansvara för ungdomar och vuxnas anpassade tvångsvård och behandling. Målet med SiS är att kunna ge individerna bättre förutsättningar för ett liv bortom kriminalitet och droger. SiS slutna ungdomsvård är för ungdomar som har begått ett brott och tillämpas därmed tvångsvård. Det är särskilt intressant då det visar sig att många ungdomar inom ungdomsvården har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) men kunskapsnivån inom funktionshinderområdet brister hos personalen. Situationen är såtillvida komplex då ungdomen befinner sig i en sluten miljö där ett mer individanpassat arbetssätt bör tillämpas. Således var studiens syfte att beskriva hur personal inom sluten ungdomsvård arbetar med ungdomar med NPF. Genom en kvalitativ forskningsansats har empirin inhämtats via yrkesverksamma och tagit del av deras egna arbetslivserfarenheter. Intervjuerna genomfördes via en semistrukturerad intervjuguide för att på sätt fånga informanternas verklighet. Efter genomförda intervjuer hade vi ett textmaterial som vi valde att analysera genom en tematisk innehållsanalys. Sammanfattningsvis har studiens resultat visat att NPF är ett ämne som diskuteras, men att det fortfarande kan behöva etableras mer kunskap och färdigheter inom den slutna ungdomsvården. Personal efterfrågar ökad kunskap kring funktionsnedsättningar och hur relationsbyggandet skall kunna utföras på ett sätt som fungerar för arbetet med ungdomen. / The Swedish State Board of Institutions (SiS) shall be responsible for adapted compulsory care and treatment of young people and adults. The goal of SiS is to be able to give individuals better conditions for a life beyond crime and drugs. SiS's closed youth care is for young people who have committed a crime and thus applies compulsory care. It is particularly interesting as it turns out that many young people in youth care have neuropsychiatric disabilities (NPF) but the level of knowledge in the field of disability is lacking among the staff. The situation is complex to the extent that the young person is in a closed environment where a more individually adapted working method should be applied. Thus, the aim of the study was to describe how staff within closed youth care work with young people with NPF. Through a qualitative research approach, the empirical evidence has been obtained through professionals and taken part of their own working life experiences. The interviews were conducted through a semi-structured interview guide in order to somehow capture the reality of the informants. After completed interviews, we had a text material that we chose to analyze through a thematic content analysis. In summary, the results of the study have shown that NPF is a topic that is being discussed, but that more knowledge and skills may still need to be established within closed youth care. Staff demand increased knowledge about disabilities and how relationship building can be carried out in a way that works for the work with young people.

Studiens inledning ger en övergripande bild av hur psykisk ohälsa har blivit ett allt vanligare tillstånd bland barn och unga. Därtill är barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) en särskilt utsatt grupp med högre förekomst av psykisk ohälsa. Eftersom barn och unga till stor del vistas i skolan är det av vikt att skolan är utformad med möjligheter till att främja barn och ungas hälsa. Syftet var därför att: undersöka gymnasielärares beskrivningar av möjligheter till en hälsofrämjande lärandemiljö i relation till psykisk hälsa för gymnasieelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För att kunna besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer. Fokusgrupperna bestod av gymnasielärare i åldrarna 28–62 undervisande på yrkespraktiska gymnasium i Kristianstad. Kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av materialet. Det övergripande resultatet visade att Möjligheter till en hälsofrämjande lärandemiljö framförallt var beroende av en individanpassad lärandemiljö samt en förtroendefull relation mellan lärare och elever. Resultatet bekräftade bilden av en ökande problematik gällande psykisk ohälsa bland unga med försämrade prestationer, resultat och frånvaro som följd. Resultatet belyser på så vis samspelet mellan lärande och hälsa. Konklusionen som drogs utifrån studiens resultat var att: Möjligheter till en hälsofrämjande lärandemiljö innefattade en förtroendefull relation mellan lärare och elever. Lärarens förhållningssätt gentemot eleverna bör vara präglat av inkludering, bekräftelse och lyhördhet. För att lärandemiljön enklare ska kunna bistå med dessa främjande faktorer behövs klasser med färre elever, mer stödresurser för elever med NPF samt en utökad kunskap för gymnasielärare kring NPF med fokus på praktiska redskap att tillämpa. / The introduction of the study gives an overall review of how mental ill health has become an increasingly common condition among children and young people. In addition, children and adolescents with neuropsychiatric disabilities (NPF) are a particularly vulnerable group with a higher incidence of mental ill health. Because children and young people spend a large amount of their time at school, it is important that the school is designed with opportunities to promote children and young people's health. The aim was therefore to: examine high school teachers' descriptions of opportunities for a health-promoting learning environment in relation to mental health for high school students with neuropsychiatric disabilities. In order to answer the purpose of the study, a qualitative method was chosen in the form of focus group interviews. The focus groups consisted of high school teachers aged 28-62 teaching at vocational high schools in Kristianstad. Qualitative content analysis was used when analyzing the material. The overall results showed that opportunities for a health-promoting learning environment were primarily dependent on an individual-oriented learning environment and a relationship built on trust between teachers and students. The result confirmed the image of an increasing problem of mental ill health among young people, with lacking performances and absence from school as a consequence. Thus, the result illustrates the interaction between learning and health. The conclusion drawn from the study result was that: Possibilities for a health-promoting learning environment included a relationship built on trust between teachers and students. Teachers’ approach towards students should be characterized by inclusion, confirmation and sensitivity. In order for the learning environment to easier assist with these promotional factors, classes with fewer students, more support resources for students with NPF, and increased knowledge for high school teachers regarding the NPF-diagnoses are needed, focusing on practical tools to apply.

Denna studie undersöker orsaker till problematisk skolfrånvaro, hur språk och kommunikation kan ha betydelse för problematisk skolfrånvaro, samt hur mönstret kan brytas och frånvaro vändas till närvaro. I studien avgränsas undersökningen till problematisk skolfrånvaro kopplad till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Undersökningen vill ta reda på hur några skolor i en kommun arbetar kring elever i problematisk skolfrånvaro, om det finns en särskild handlingsplan för detta och huruvida man agerar utifrån den. Teoretisk ram för studien utgörs av relationellt specialpedagogiskt perspektiv, samt relationell pedagogik. Studiens data samlades in genom tre formella, semistrukturerade och djupgående intervjuer med vårdnadshavare, samt två surveyundersökningar online i form av enkäter, en till rektorer och en till specialpedagoger och lärare som arbetar med problematisk skolfrånvaro. Konklusionen i studien synliggör betydelsen av tidiga insatser, genuina relationer, samt individanpassade åtgärder. Resultaten visade att många orsaker till problematisk frånvaro samverkar, att språk och kommunikation är en central del i denna problematik, att skolor har goda rutiner och handlingsplaner vid problematisk frånvaro, samt att vikten av personliga relationer och specialpedagogisk kompetens i mötet med dessa barn behöver utvecklas. / This study investigates the causes of problematic school absence, how language and communication can be important for problematic school absence, as well as how the pattern can be broken and turn absence to attendance. In the investigation, the study is delimited to problematic school absence linked to students with neuropsychiatric disabilities (NPF). The survey wants to find out how some schools in a municipality are working on students with problematic school absence if there is a specific action plan for this and whether they act on the basis of it. Theoretical framework for the study consists of a relational special pedagogical perspective, as well as relational pedagogy. The study data was collected through three formal, semi-structured and in-depth interviews with custodians, as well as two surveys online, one to the rectors and one to special educators and teachers who work with problematic school absence. The study concludes the importance of early efforts, genuine relationships, as well as individualized measures. The results showed that many causes of problematic absence co-operate, that language and communication are key parts of this problem, that schools have good practices and action plans in case of problematic absence, and that the importance of personal relationships and special educational skills in meeting with these children needs to be developed.