Immigrants are more likely to be unemployed, have temporary jobs and low income, which makes labour market integration an important political challenge. Access to paid work is central for the economic situation and social position in society, but knowledge of factors and policies that improve labour market integration for newly arrived immigrants still remains limited. Prior research point out that integration is a process involving both micro and macro dimension, where individuals gradually approach employment. However, no measure of distance to the labour market exist which can give insight on individuals far away from the labour market. With data from the Public Employment Service, this thesis will develop an index as a way to scale the distance between unemployed and employed. It will look into the dynamics of labour market integration by investigating the hub of active policies aiming at directly affecting the economic situation of immigrant; the introduction programme. A year after finishing the introduction program, there are significant differences in the distance to the labour market and probability of employment between the index groups. The results indicate three main findings; the number of activities, the time until you start an activity and what activities are included in the introduction plan matter for labour market integration. Comparing groups within the index reveals that women, lower educated and individuals arriving as quota refugees are further away from the labour market. In conclusion the index is a useful tool to assess labour market distance and provides a measure with predictive power, even after controlling for individual characteristics.

This doctoral thesis centres on six children, aged four to nine, who relatively recently immigrated to Sweden. The children’s encounters with literacy are in focus. These children are not only new arrivals to Sweden, they also have in common that Swedish is their second language and that their parents have had little or no formal education prior to arriving in Sweden. The study draws on sociocultural approaches to literacy, and more specifically the field of New Literacy Studies. In this study, reading and writing are viewed as social practices comprising different related sociocultural aspects such as norms, values, habits, traditions and ideologies, and the study concentrates on social and ideological perspectives on literacy. Bourdieu’s notions of habitus and symbolic capital have also been used for the analysis. The empirical material was collected through an ethnographic approach. Each child was followed for one year, particularly at school/preschool. The children’s homes were also visited, and their parents and teachers were interviewed. Observations involved different degrees of participation and were documented through field notes and photographs. The interviews were audio-recorded and transcribed. In addition, artefacts and school material from the field were collected or photographed. A qualitative content analysis of the collected data was performed. The analysis show that sociocultural incongruence, coupled with flawed communication between the schools and the homes, caused the children less continuity between school and home practices. Though, the results also show, that the children studied to a considerable extent adapted to the monolingual, homogenous norms when they participated in school practices. These children are therefore highly adaptable, while their teachers found it much harder to handle or even be aware of sociocultural incongruences. / I denna avhandling studeras litteracitetspraktiker hos en grupp nyanlända barn i åldrar mellan fyra och tio år. Det specifika för barnen är att deras föräldrar inte har någon eller endast en kort skolbakgrund från ursprungslandet. Under ett års tid har barnen följts i förskolan eller skolan samt i hemmet. Deras föräldrar och lärare har också intervjuats. Avhandlingens syfte är att skapa förståelse för hur samspelet runt barnens språkande ter sig samt vilka förutsättningar och villkor som råder för detta samspel. Studien visar hur barnen skapar kontinuitet mellan hemmet och skolan, trots att deras tidigare erfarenheter och modersmål har en ytterst perifer plats i skolans och förskolans litteracitetspraktiker och trots att kommunikationen mellan skolan/förskolan och hemmet haltar. Barnen och deras föräldrar strävar efter att anpassa sig till de svenskspråkiga och monokulturella normer som skolans och förskolans litteracitetspraktiker vilar på. Avhandlingens bidrag är att öka kunskapen om hur nyanlända barn, och i synnerhet barn till föräldrar utan eller med endast kort skolbakgrund, bättre kan tas emot i skolan och förskolan.

This thesis is about newly arrived adult migrants’ meaning making and learning in Swedish society during the two years’ introduction period, after they have received the residence permit. I have specifically studied Arabic speaking adults’ meaning making and learning, by carrying out observations and individual in-depth interviews with 12 migrants. The introduction period consists mainly of three so called introduction measures; the civic orientation course, Swedish for immigrants (SFI), and different work related activities, such as internship at different work places. The results show that etablering is about shaping the newly arrived adult migrants into ”good” citizens, through the introduction measures, among other things in the civic orientation course, which is regulated through the policy documents, and which so to say provides meaning to the newly arrived. The “good” citizen has some specific characteristics, which, roughly, are that he or she is independent (and advocates individuality), free, equality thinking, secularized, law-abiding (which includes being honest), responsible, and a “good” parent. These characteristics are expressed in different ways in the civic orientation course, for instance through the course material. The Swedish society is described as something desirable, and different from what is implied to be ”Arabic” values and ways of thinking. The idea of the “good” citizen appears to aim at constructing the adult migrants’ (and their families’) identity, something which many of the study’s respondents make a resistance to. As concerns the migrant’s new experiences, it is, for example, those which the migrant get through the contact with the Swedish Public Employment Service (SPES) that affect the meaning making in the new society. The meaning which most of the respondents have made of the SPES’s measures for them is that this authority only offers “prepackaged” solutions, and does not provide the help or support that they need. Also the experiences which the migrant has in the civic orientation course, and the meaning which ”old” migrants give to him or her, play a role when he or she makes meaning of Sweden and Swedes, and of his or her new life situation. Further, it has been shown that it is those experiences that the adult individual has been socialized through, and those which he or she has gained through work or education in his or her country of origin, which affect his or her meaning making in Sweden. It is mostly values which concern child upbringing and religion that lead to a certain understanding and construction of one’s new life. These values, when related to the values which are included in the ”good” citizen idea, also lead to either a resistance or a readiness towards the meaning giving that is embedded in the ”good” citizen notion. / Denna studie handlar om nyanlända vuxna migranters meningsskapande och lärande i det svenska samhället under deras tvååriga introduktionsperiod, efter att de har fått uppehållstillstånd. Jag har specifikt studerat arabisktalande vuxnas meningsskapande och lärande, genom observationer och enskilda djupintervjuer med 12 nyanlända. Introduktionsperioden består främst av tre s.k. etableringsinsatser; kursen i samhällsorientering, svenska för invandrare (SFI) samt olika arbetsrelaterade och arbetsfrämjande insatser, såsom praktik på olika arbetsplatser. Resultatet visar att etablering handlar om att forma de vuxna nyanlända till ”goda” medborgare, genom etableringsinsatserna, bl.a. i samhällsorienteringskursen, som regleras genom policydokumenten, och som s.a.s. tillhandahåller mening för de nyanlända. Den ”goda” medborgaren har vissa specifika kännetecken, vilka, i grova drag, är att han eller hon är självständig (och förespråkar individualitet), fri, jämlikhetstänkande, sekulariserad, laglydig (vilket inkluderar ärlig), ansvarsfull, och en ”god” förälder. Dessa karaktärsdrag kommer på olika sätt till uttryck i samhällsorienteringskursen, exempelvis genom kursmaterialet. Det svenska samhället framställs då också som något eftersträvansvärt, och skilt från det som antyds vara ”arabiska” värderingar och tänkesätt. Föreställningen om den ”goda” medborgaren verka syfta till att konstruera den vuxna nyanländas (och dennas familjs) identitet, något som många av studiens respondenter gör motstånd mot. Vad gäller migrantens nya erfarenheter, är det exempelvis de som migranten har fått genom kontakt med Arbetsförmedlingen som påverkar meningsskapandet i det nya samhället. Den mening som de flesta av respondenterna har gjort om Arbetsförmedlingens insatser för dem är att denna myndighet enbart erbjuder dem ”förpaketerade” lösningar, och inte tillhandahåller den hjälp eller det stöd som de behöver. Även erfarenheter som migranten gör i samhällsorienteringskursen, samt den mening som ”gamla” migranter förmedlar till honom eller henne, spelar roll för hur vederbörande skapar mening om Sverige och svenskar, och om sin nya livssituation. Dessutom har det visat sig att det är de erfarenheter som den vuxna har blivit socialiserad genom, samt de som han eller hon har fått genom utbildning eller arbete i ursprungslandet, som påverkar migrantens meningsskapande i Sverige. Det är främst värderingar som är knutna till barnuppfostran och religion som leder till en viss förståelse och konstruktion av ens nya liv. Dessa värderingar leder också, när de stöts mot de värderingar som ingår i föreställningen om den ”goda” medborgaren, antingen till ett motstånd mot eller en beredvillighet inför det meningsgivande som ingår i den ”goda” medborgaren.

The aim of this study is to gain an understanding for the factors behind the successful establishment in the Swedish labor market for foreign-born women who have a college or university degree from their home countries. This has been achieved by applying a qualitative method, whereas semi-structured interviews with five foreign-born women have been conducted. The theory used in the analysis are the theories of "social and cultural capital" and "empowerment". The findings of the study show that level of education, work experience, language skills affect foreign-born opportunities to enter the labor market. Moreover, the findings show that the interviewees perceived several obstructions to their inclusion in the Swedish labour market. These include language barriers and lack of social networks. The interviews also show that people who have an academic education from their home countries need to adapt their education to the Swedish labor market to find a qualified job. The results of the study also show that new arrivals need to apply for income support during the first period in Sweden, due to the fact that they lack their own income and assets.

Background Acculturation has effects on mental health outcomes among young newly arrived migrants and refugees. Innovative methods, such as the Time Travel Method, can help understand cultural heritage, contribute to improved acculturation and subsequently lead to positive individual as well as societal outcomes.    Aim The aim was to explore the experiences, acceptability and use of the Time Travel Method, an educational method using applied cultural heritage education, among Finnish students and young migrants and refugees introduced to the method.  Methods Data was collected during 7 weeks of internship at the Ostrobothnian Children’s Cultural Network in Finland. Participant observations and letters written by participants during Time Travel events were coded and analysed using observational method and secondary analysis of qualitative data. Result The Time Travel Method was found to be appreciated by the participants by creating a safe space which allowed for cultural expressions, learning and social cohesion. A variance in narrative and perspective between Finnish and newly arrived students was observed. The Time Travel Method allowed for improved communication, reflection and expressions of feelings. The recognition of similarities between cultures was valuable to the participants. Conclusion The Time Travel Method functions as a bridge between cultures allowing for successful acculturation. Interprofessional joint actions on all societal levels are required. Further development and initiatives focusing on culture may increase awareness of the impact of cultural heritage.

In recent years Sweden has witnessed an increasing number of newcomers into its schools from an array of sociocultural and ethnic backgrounds. Rather than see this as a ‘burden’, this case study looks at ways teachers can embrace diversity, build upon students' prior knowledge and experiences and challenge traditional notions of how knowledge is produced in the classroom. Drawing on multicultural and critical pedagogies, 11 class teachers across four subject disciplines and working at 2 different schools, in a provincial town in the south of Sweden, were asked about their pedagogical practices teaching in mainstream classrooms with students of different ethnic backgrounds. The analysis focuses on whether the teachers are able to create spaces for inclusive learning. Findings suggest that while aspiring to a participatory model of teaching which welcomes students’ views and experiences newcomers are largely excluded from such practice further cementing their marginalised status. Furthermore, in navigating dominant discourse around race, ethnicity and cultural diversity teachers, for the most part, end up reproducing stereotypes or rely on common sense understandings of otherness which do not change the status quo. However, some of the teachers’ pedagogical practices demonstrate ways of moving beyond normative practice towards a more critical approach by providing students with alternative ways of knowing that aim to challenge stereotypes, avoid generalisations and disrupt the Western/Eurocentric ideal of the universality of truth.

Syfte och frågeställningar Examensarbetets syfte är att bidra med kunskaper om hur några speciallärare kartlägger och identifierar nyanlända elever i grund- och gymnasieskolan med troliga specifika språk-, skriv- och lässvårigheter, såsom språkstörning och dyslexi, till skillnad från mer vanliga andraspråkssvårigheter som uppstår i mötet med det nya språket. Vi vill lyfta några speciallärares uppfattningar och beskrivningar om kartläggning till ytan och öka förståelsen hos berörda aktörer inom och utanför skolan. Målet är att utveckla och stärka de rutiner som omgärdar speciallärares befintliga arbete med denna elevgrupp så att nyanlända i behov av särskilt stöd bereds större möjlighet till specialpedagogiskt stöd. Examensarbetet är ett litet bidrag till ett mycket större forskningsfält som handlar om att främja inkludering och motverka utanförskap. Våra frågeställningar är: - Hur får speciallärare kännedom om nyanlända elever med språksvårigheter? - Vilka metoder och verktyg använder sig speciallärare av för att identifiera nyanländamed troliga specifika språk-, skriv- och lässvårigheter? - Vad krävs för att en nyanländ elev med språksvårigheter ska få specialpedagogiskt stöd? Teori Resultatet speglas mot den sociokulturella teorin samt kritiskt- och dilemmaperspektiv. Metod Metodansatsen är en kvalitativ intervjustudie med en fenomenologisk ansats. Datainsamlingsmetoden består av semistrukturerade intervjuer med företrädesvis speciallärare med, mer eller mindre, erfarenhet av arbete med nyanlända elever. Analysmetoden är en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Examensarbetets resultat visar på vikten av att rektor/skolan/huvudman har rutiner runt de nyanlända och flerspråkiga eleverna. Det visar dessutom att speciallärare måste inse sin betydelse och definiera sin roll i de nyanlända och flerspråkiga elevernas lärmiljöer för att möjliggöra för elevgruppen att få specialpedagogiskt stöd vid behov. Samverkan på olika nivåer, i och utanför skolans organisation, och dialogen aktörer emellan är själva motorn i speciallärares arbete med att identifiera nyanlända elever med troliga specifika språk-, skriv- och lässvårigheter. Att vara en “spindel i nätet” mellan olika aktörer och “en nagel i ögat” på ledningen med stöd av forskning. Likställt är de materiella verktyg, eller artefakter, som speciallärare använder sig av för att kartlägga elevernas svårigheter och behov. I relation till testmaterial har examensarbetet synliggjort att det i nuläget inte finns några flerspråkiga språktest som är helt tillförlitliga. Det finns därför inga skäl för speciallärare, rektorer med flera att invänta en eventuell logopedutredning om det enda skälet är att eleven ska tillhandahålla specialpedagogiskt stöd som den enligt Skollagen (SFS 2010:800) är berättigad till oavsett. Det får som konsekvens att om en nyanländ elev, efter en kartläggning/bedömning med hänsyn tagen till dess första- och andraspråk, tycks ha specifika svårigheter ska ett specialpedagogiskt stöd ges! Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogiska implikationer berör framförallt avsaknaden av tillförlitliga flerspråkiga språktester. Forskningen visar att en specifik svårighet inte är isolerad till ett språk utan visar sig på/i samtliga språk. Den visar också att desto tidigare en svårighet identifieras och adresseras desto tidigare kan adekvata insatser sättas in. Avsaknad av rutiner kring den specialpedagogiska verksamheten i ärende som rör nyanlända är dessutom en källa till frustration som flera informanter förmedlar. Denna pedagogiska sårbarhet (Bruce, 2018), där vänta-och-se-attityder, nån-annan-ism och låga förväntningar förekommer, försätter eleven i språklig sårbarhet (Bruce, a.a). Samtal på olika nivåer i verksamheten, med varje nyanländ elevs bästa för ögonen, är därför av avgörande betydelse. Skolverkets obligatoriska ”Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper” är att betrakta som ett viktigt underlag för dessa samtal. Det är således dags att uppdatera de rutiner som håller tillbaka och fördröjer insatser som skulle kunna stötta elevgruppens språk- och kunskapsutveckling.

The question that I would like to visualize, rethink and reassess is the relationship between the theoretical and practical knowledge in my profession. I work as a guidance counselor in the subject of mother tongue with newly arrived pupils. The aim with my essay is to process and stigmatize literary researches as well as my own theoretical and practical knowledge, thoughts, experiences and reflections. I am analyzing the profession of a guidance counselor and the everyday life in my situation as a mother tongue teacher. I stress the knowledge and abilities that are needed for a guidance counselor to analyze my own teaching methods on a deeper level. I hope that my experience, practical and theoretical knowledge can benefit colleagues in the same profession as me, and especially those who work with newly arrived students in Sweden. I have chosen to write this essay on the basis of my self-perceived events to analyze my own teaching methods for a better understanding. In my research, I came to the conclusion that both theoretical and practical knowledge are both equally as important in my profession. / Relationen mellan teoretisk och praktisk kunskap i mitt yrke som studiehandledare på modersmålet är fråga som jag vill synliggöra, ompröva och omvärdera. Syftet med min uppsats är att bearbeta och systematisera forskningslitteratur samt egna teoretiska och praktiska kunskaper, funderingar, tankar, erfarenheter och reflektioner. Jag synliggör de kunskaper och förmågor som behövs för en studiehandledare på modersmålet för att analysera min egen undervisning på en djupare nivå. Min förhoppning är att min erfarenhet, de praktiska och teoretiska kunskaperna kan bidra till kollegornas nytta inom samma yrke och i synnerhet de som arbetar med nyanlända elever. Jag har valt att skriva min uppsats i essäform med utgångspunkten i egenupplevda händelser och analysera detta med reflektioner över min egen yrkespraktik för att nå bättre förståelse. I min undersökning kommer jag fram till att teoretiska och praktiska kunskaper är lika viktiga i mitt arbete.

Sverige har en historia präglad av invandring och har genom åren tagit emot en stor mängd nyanlända barn. Sverige har haft sina perioder med hög migration till landet och år 2015 var ett år som utmanade många offentliga verksamheter, bland dessa skolor. Detta har medfört nya förändringar och anpassningar för att de nyanlända ska få en god skolgång. Syftet med denna kandidatuppsats är att få en djupare inblick på de nyanlända elevernas upplevelser kring skolan och kunskapskraven, men även lärarnas uppfattningar och arbete med nyanlända elever. Utifrån studiens syfte togs två frågeställningar fram: Hur upplever nyanlända att de kan bemöta skolkraven i Göteborg? Hur upplever lärarna arbetet kring ny integrering av nyanlända elever på skolan? Forskningsmetoden som används för denna kandidatuppsats är en kvalitativ metod. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med lärare och elever på plats i en skola i Göteborg. Studien fördjupar sig på ett studieområde och geografiskt område i stället för att jämföra olika skolor. Arbetet grundar sig även i vetenskapliga artiklar samt relevant litteratur. Teoretiska ramverket i uppsatsen är mellanrumsteorin som handlar om att nyanlända individer hamnar i en position där de förväntas ta sig an den nya kulturen i landet men inte riktigt blir accepterade, samtidigt som de förlorar kontakt med sin gamla kultur. Således skapas det ett mellanrum där individen succesivt förlorar sin identitet. Resultaten visar på en god inkludering av nyanlända elever sett ur elevernas och lärarens perspektiv. Lärarna arbetar med inkludering genom att lära övriga elever hur omvärlden ser ut för att skapa en acceptans av olikheter. Övriga elever visade sig även vara mottagliga för att hjälpa nyanlända elever och skapa relationer. Studien kommer även fram till att det att övergången mellan förberedelseklass och ordinarieklass kan skapa känsla av utanförskap. Vidare är språkbarriärer vanligt förekommande bland nyanlända elever och de kan uppleva att det kan utmana utvecklingen i skolan. Skolkraven är möjliga att uppnå och skolan arbetar aktivt med att specialanpassa undervisningen. Dock brister det i skolsystemet för att det inte finns tillräckligt med personal för att fullt stödja elevernas skolutveckling, både nyanlända och övriga elever. Det önskas en ökad personalstyrka och eventuella externa insatser för att kunna skapa bättre förutsättningar för en mer lyckad skolgång. / Sweden has a history marked by immigration and over the years has received a large number of newly arrived children. Sweden has had its periods of high migration to the country and the year 2015 was a year that challenged many public activities, among these schools. This has brought about new changes and adaptations so that the new arrivals will have a good schooling. The purpose of this master's thesis is to gain a deeper insight into the newly arrived students' experiences of school and the knowledge requirements, but also the teachers' perceptions and work for new arrivals. Based on the purpose of the study, two issues were raised: How do new arrivals feel that they can meet the school requirements in Gothenburg? How do the teachers experience the work around new integration of newly arrived students at the school? The research method used for this master's thesis is a qualitative method. We have conducted qualitative interviews with teachers and students on site in a school in Gothenburg. The study delves into a field of study and geographic area instead of comparing different schools. The work is also based on scientific articles and relevant literature. The theoretical framework in the essay is the gap theory which deals with newly arrived individuals ending up in a position where they are expected to take on the new culture in the country but are not really accepted, at the same time as they lose contact with their old culture. Thus, a gap is created where the individual gradually loses his identity. The results show a good inclusion of newly arrived students seen from the perspective of the students and the teacher. The teachers work with inclusion by teaching other students what the outside world looks like in order to create an acceptance of differences. Other students also proved to be receptive to helping newly arrived students and creating relationships. The study also concludes that the transition between preparatory class and regular class can create a feeling of exclusion. Furthermore, language barriers are common among newly arrived students and they may experience that this can challenge development at school. It is possible to achieve the school requirements and the school works actively to specially adapt the teaching. However, there is a flaw in the school system because there are not enough staff to fully support the students' school development, both newcomers and other students. An increased staff strength and possible external efforts are desired in order to create better conditions for successful schooling.

The present study deals with teachers' experiences and perceptions of physical education for newly arrived students at the language introduction programme. The study's questions deal with what the teachers see as central to the teaching of physical education and health at language introduction, as well as what challenges and opportunities they highlight in relation to the teaching. To answer the questions, data has been collected through semi-structured interviews with six different teachers who teach physical education and health at the language introduction programme. The material was processed with inspiration from the six phases in Braun & Clarke's (2006) guide for thematic analysis. In the analysis, Larsson's (2012) sociocultural perspective on movement has been used as a theoretical framework to understand the new context for movement that teaching constitutes, as well as how previous contexts for movement have shaped the students. As an even more relationship-oriented complement to Larsson's (2012) perspective, Aspelin & Persson's (2011) relational pedagogy has guided the understanding of the teachers' approach to students, and the social processes that arise in teaching. The results of the study show that relationships between teacher and student are central to the teaching of sports and health in the language introduction programme. Another central aspect, which is described as characterizing for the specific teaching context, is the heterogeneity of the student groups. The heterogeneity is made visible through different conditions, needs and goals as well as a great variation in the students' school background: everything from a stable school background to no experience at all. Against the background of this heterogeneity, the teachers also highlight how a central challenge places itself within a subject-specific category: the newly arrived students' varying experiences of movement. The result shows an effort by the teachers to create a teaching environment in which the students are not afraid to fail, and which is characterized by a distinction between performance and individual. The results also show that the students' multilingualism is seen as an important asset by the teachers, regarding how the students help each other in order to understand what the teachers convey. / Studien syftar till att undersöka lärares upplevelser och uppfattningar av idrottsundervisning för nyanlända elever på språkintroduktionsprogrammet. Studiens frågeställningar behandlar vad lärarna ser som centralt i undervisningen i idrott och hälsa på språkintroduktion samt vilka utmaningar och möjligheter de lyfter i relation till undervisningen. För att besvara frågeställningarna har data samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare som undervisar i idrott och hälsa på språkintroduktion. Materialet bearbetades med inspiration från de sex faserna i Braun & Clarkes (2006) guide för tematisk analys. I analysen har Larssons (2012) sociokulturella perspektiv på rörelse använts som teoretiskt ramverk för att förstå det nya sammanhang för rörelse som undervisningen utgör, samt hur tidigare sammanhang för rörelse präglat eleverna. Som ett än mer relationsorienterat komplement till Larssons (2012) perspektiv har Aspelin & Perssons (2011) relationella pedagogik agerat vägledning i förståelsen för lärarnas förhållningssätt till eleverna, och de sociala processer som uppstår i undervisningen. Studiens resultat visar att relationsskapande mellan lärare och elev är centralt för undervisningen i idrott och hälsa på språkintroduktionsprogrammet. En annan central aspekt, som beskrivs som karakteriserande för undervisningssammanhanget, är undervisningsgruppernas heterogenitet. Heterogeniteten synliggörs genom olika förutsättningar, behov och målsättningar såväl som en stor variation i elevernas skolbakgrund: allt från en stabil skolbakgrund till ingen erfarenhet alls. Mot bakgrund av denna heterogenitet lyfter lärarna även hur en central utmaning placerar sig inom en ämnesspecifik kategori: de nyanlända elevernas varierande erfarenheter av rörelse. I resultatet synliggörs en strävan hos lärarna att skapa en undervisningsmiljö i vilken eleverna inte är rädda att misslyckas, och som präglas av åtskillnad mellan prestation och individ. Resultatet visar även att elevernas flerspråkighet ses som en viktig tillgång av lärarna, i det avseendet att eleverna hjälps åt sinsemellan i syfte att förstå vad lärarna förmedlar.