Syftet med studien var att få en förståelse för hur högstadielärare upplever att studiehandledning på modersmål bidrar till att nyanlända elever når kunskapsmålen i deras skolämnen. Studien avsåg att besvara två forskningsfrågor: Vilka möjligheter respektive svårigheter upplever högstadielärare vad avser studiehandledning på modersmålet? Hur upplever högstadielärare att denna studiehandledning bör bedrivas samt utvecklas för att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling? Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med nio högstadielärare i två kommuner. Ett av studiens viktigaste resultat var att högstadielärarna upplever att studiehandledning på modersmål ger nyanlända elever möjlighet att få visa och utveckla sina kunskaper i deras skolämnen. Högstadielärarna ansåg att denna stödåtgärd ökar nyanlända elevers chanser att nå kunskapsmålen. Studiens resultat visade även att det finns skillnader mellan informanternas uppfattningar om genomförandet av studiehandledning på modersmål. Några högstadielärare anser att denna typ av studiehandledning bör ske i ordinarie undervisning, där den flerspråkiga studiehandledaren närvarar i klassrummet för att tolka samt förklara viktiga begrepp. Däremot hävdar några informanter att studiehandledaren inte får agera tolk, samt att det finns fördelar med att genomföra studiehandledningen i och utanför klassrummet. Högstadielärarna upplever att tidsbristen är den största utmaningen. Majoriteten av informanterna anser att samverkan mellan ämneslärare och studiehandledare kan förbättras för att kunna planera och genomföra en effektiv studiehandledning. Av studiens resultat framgick det även att de elever som är i behov av studiehandledning på modersmålet behöver fler studiehandledningstimmar i veckan. Detta för att kunna nå goda resultat i samtliga skolämnen.

Studiens syfte är att belysa lärares upplevelser om bedömning av nyanlända elevers kunskaper utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Utifrån studiens syfte formulerades tre frågeställningar som behandlar lärarnas upplevelser av bedömning, hur de upplever stöd och resurser i bedömningen av nyanlända elevers kunskaper och om det finns skillnader i sättet som lärarna bedömer beroende på när de har tagit sin lärarexamen. För att kunna besvara syftet och frågeställningarna, valde vi att använda oss av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med åtta lärare som arbetar på lågstadiet i två olika kommuner. Data analyserades med tematisk analys som metod. Analysen gav teman som gavs utifrån lärarnas upplevelser som sedan presenteras tillsammans temana i analys och resultatdelen. I diskussionsdelen diskuteras resultaten som kom fram i ljuset av den tidigare forskningen som finns inom samma område och som bearbetas i delen tidigare forskning.   Resultatet visar att brist på kunskaper i svenska hos nyanlända elever är något som försvårar lärares bedömning av deras kunskaper samt att det saknas kunskap och kompetens för bedömning av nyanlända elevers kunskaper, både på skolnivå och statlig nivå. Analysen visar även att samarbete med andra kollegor skulle underlätta bedömningen men att brist på tiden gör det svårt att samarbeta.

Hamid, VT. 2021. “Geografiundervisning och nyanlända elever utifrån lärarperspektiv”. Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö universitet. Studien är en kvalitativ intervjustudie med geografilärare i grundskola. Studien belyser utmaningar som geografilärare möter i klassrummet under sitt arbete med nyanlända elever. Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar, vilka anpassningar de gör för att främja lärandet samt vilka konsekvenser detta kan ha för geografiundervisningen. Studien har en teoretisk grund i ett interkulturellt perspektiv. För att klargöra vilka utmaningar lärare kan ha beroende på förutsättningar för undervisningen genomfördes tre semi-strukturerade intervjuer med tre SO-lärare som undervisar på olika grundskolor i Skåne.  Resultatet visar ett klassrelaterat problem med nyanlända elever och beskriver lärarens åtgärder under dessa lektioner. De anpassningarna som lärare gör under lektionen syftar till att garantera att alla elever som går i den svenska skolan får den undervisning som de har rätt till enligt det som står i skollagen. Lärarna strävar efter att göra det möjligt för eleverna att tillgodogöra sig grundläggande kunskaper genom att repetera, förklara, rita på tavlan osv.  Resultatet visar att de andra eleverna kan bli understimulerade och behöver mer dynamik under lektioner. Med nyanlända elever i en ordinarie klass finns risk för att det blir en långsam undervisningstakt och brist på tid för det innehåll som krävs.

No description available.

År 2015 hade vi en stor flyktingvåg i Sverige, vilket inneburit att många flyktingbarn placerades i de svenska skolorna runt om i landet (Skolverket 2018b). Detta har lett till utmaningar för skolan, vilket vi fått erfara under vår verksamhetsförlagda utbildning. Där har det funnits många lärare som anser att de inte fått stöd, resurser eller den hjälp som de anser sig behöva i sin undervisning av nyanlända elever. Syftet med denna kunskapsöversikt är att få kunskap och förståelse för hur forskningen menar att vi bör undervisa nyanlända elever i svenskämnet. Vi vill också ta reda på de yrkesverksammas syn gällande undervisningen av de nyanlända eleverna. Utifrån forskning vill vi även få en fördjupad förståelse av begreppen inkludering, integrering, exkludering och segregering. Vi har valt att göra en allmän litteraturstudie. Vi valde att använda oss av datorbaserade sökningar i olika referensdatabaser som sökmetod för att hitta artiklar som skulle komma att ge oss information och svar på vårt syfte och våra frågeställningar. I våra sökningar har vi avgränsat oss till att utgå från artiklar som är granskade och skrivna de senaste tio åren, 2010–2020, på svenska och engelska. De 12 studierna vi valt att utgå från har använt sig av olika metoder, dessa metoder är intervjuer, observationer, litteraturanalyser eller en kombination av dessa metoder. Resultatet av kunskapsöversikten visar att forskarna och yrkesverksamma i studierna inte är överens om hur undervisningen av nyanlända eleverna i ämnet svenska bör ske. Kunskapsöversikten visar att det krävs mycket tid, resurser och kompetens för att kunna inkludera de nyanlända eleverna i klassrummet. Den visar också att de flesta forskarna inte definierar begreppen inkludering, integrering, exkludering eller segregering. Alla kommuner och skolor arbetar olika och har olika förutsättningar. Kunskapsöversikten visar att det behövs ett tydligare ramverk i hur undervisningen av de nyanlända eleverna bör ske. Den visar även att skolorna behöver titta mer på vad som är bäst för varje enskild individ och inte utgå från vad som generellt anses vara bäst för alla nyanlända elever.

Syfte Syftet med studien är att undersöka hur en skola arbetar med integrering för nyanlända samt hur eleverna själva upplever att de blir integrerade i skolan. Studien utgår från följande frågeställningar: ●  Hur arbetar skolan med integrering för nyanlända? ●  Hur upplever nyanlända integreringen i skolan? Metod Denna studie har en hermeneutisk forskningsinriktning då den syftar till att ge en ökad förståelse kring nyanlända elevers upplevelser i det svenska skolsystemet. Vidare har studien en kvalitativ ansats där insamling av data skedde i form av semi-strukturerade intervjuer med en speciallärare och två nyanlända elever. Studiens teoretiska utgångspunkter tas i begreppen integrering, inkludering, exkludering, assimilation och identitet. Resultat Resultaten visar på att skolan arbetar integrerande utifrån många olika aspekter men att det samtidigt förekommer situationer i skolorganisationens struktur som leder till att nyanlända elevers integrering till skolan missgynnas. Vidare tyder även resultaten på att nyanlända elever både har positiva och negativa upplevelser kring integreringen. Bland det som upplevs som positivt finner vi främst goda relationer till lärare och elever (oftast elever med samma bakgrund) medan det som upplevs negativt oftast orsakas av språkliga barriärer som i sin tur leder till utanförskap. Resultatet visar också att nyanlända elever generellt sett blir mer utsatta och tar mindre plats i vissa ämnen än andra, dessa är oftast teoretiska ämnen där läs- och skrivfärdigheter används. Slutsats Utifrån de resultat som framkom i studien kan vi dra slutsatsen om att den undersökta skolan arbetar på integrerat sätt men att det trots det finns förbättringsområden. Slutsatsen vi kan dra utifrån de nyanlända elevernas upplevelser är att de överlag finner själva mottagandet som positivt men upplever samtidigt en del negativa aspekter såsom språkbarriärer och utanförskap. / Aim The purpose of this study is to examine how a school works with integration for new arrivals and how the students themselves feel that they are integrated in the school. The research questions are the following: ●  How does the school work with integration for new arrivals? ●  How do new arrivals experience integration in school? Method This study has a hermeneutic research focus as it aims to provide an increased understanding of newly arrived students' experiences in the Swedish school system. Furthermore, the study has a qualitative approach, where semi-structured interviews with a special needs teacher and two newly arrived students were used to collect data. The study's theoretical starting points are taken in the concepts of integration, inclusion, exclusion, assimilation and identity. Results The results show that the school works integrative in many different aspects, but that at the same time there are situations in the school organization's structure, that lead to the integration of newly arrived students to the school being disadvantaged. Furthermore, the results also indicate that newly arrived students have both positive and negative experiences about the integration. Among what is perceived as positive, we mainly find good relationships with teachers and students (usually students with the same background), while what is perceived as negative is most often caused by language barriers which in turn lead to exclusion. The results also show that newly arrived students are generally more exposed and take up less space in certain subjects than others, these are usually within theoretical subjects where reading and writing skills are used. Conclusion Based on the results that emerged in the study, we can conclude that the examined school works in an integrated way, but that there are still areas for improvement. The conclusion we can draw from the experiences of the newly arrived students is that they generally find the reception itself as positive but at the same time experience some negative aspects such as language barriers and exclusion.

Under de senaste årens stora flyktingströmmar, har många kommuner i Sverige tagit emot nyanlända elever. Det ställer höga krav på lärare att kunna möta de nyanlända eleverna utifrån deras olika förutsättningar och bakgrund. I den här kvalitativa studien har vi valt att intervjua elva nyanlända elever i två olika kommuner. Syftet med studien är att undersöka nyanlända elevers uppfattningar om mötet med matematikundervisningen i Sverige. Resultatet redovisas med hjälp av tematisk innehållsanalys. I studien beskriver informanterna skillnader och likheter mellan matematikundervisning i hemlandet och i Sverige och hur de försöker anpassa sig till den svenska klassrumskulturen. Det framkommer i denna studie att samtliga informanter som intervjuats skulle varit hjälpta av att ha blivit mer grundligt kartlagda i ämnet matematik innan skolstarten i Sverige. Kartläggningens resultat kan då användas för att planera elevernas undervisning på rätt nivå. Resultatet visar också att om informanterna gavs större möjlighet att förstå undervisningsspråket i matematik, skulle det vara möjligt för fler nyanlända elever att kunna följa undervisningen på en högre nivå än de gör nu. Vi ser att vår studie kan vara ett kunskapsbidrag till att föra dessa erfarenheter vidare så att lärare ges möjlighet att få en tydligare bild av hur matematikundervisningen för nyanlända elever bör organiseras.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare beskriver att de arbetar med läsinlärning i årskurs 1 och vilka utmaningar de möter. Samt hur de arbetar med läsinlärningen och läsförståelsen i årskurs 1 med nyanlända elever i det gemensamma svenskklassrummet. För att få svar på frågeställningarna om svårigheterna som lärare stött på inom läsinlärningen med både nyanlända och icke nyanlända elever och hur lärare beskriver att de arbetar med dessa svårigheter och utmaningar genomfördes intervjuer med fyra verksamma lärare som nyligen arbetat i årskurs 1. Tidigare forskning, skolans styrdokument och litteratur inom ämnet studerades även. Intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Dessa spelades in och transkriberades. När alla intervjuer var genomförda påbörjades analysen. Svaren som framkom under intervjuerna kategoriserades. Resultatet visar bland annat att de lärare som intervjuades ansåg att bokstavsarbete är något som bör läggas fokus på i årskurs 1. Det visar även att lärare ansåg att ett problem när det kommer till läsinlärningen är svårigheter med att dela gruppen för att arbeta mer anpassat efter vad en grupp i klassen behöver. De menar att eleverna befinner sig i olika faser i sin läsinlärningsprocess och behöver ibland arbeta i mindre grupp med mer anpassade uppgifter. Lärare beskriver att den största utmaningen för nyanlända elever är ordförståelsen. För att bemöta dessa svårigheter beskriver lärare hur klassen kan få arbeta med olika uppgifter fast alla elever befinner sig i klassrummet. De beskriver även att bildstöd och samtal om texter är något som finns med i undervisningen för nyanlända elever.

Under 2019 drabbade covid 19 hela världen och även skolan har drabbats av pandemin liksom andra verksamheter i Sverige. Universitet, Folkhögskolor och gymnasieskolor har omvandlat klassrumsundervisning till distans/fjärrundervisning. Syftet med studien är att öka kunskap om engelsklärares erfarenheter av att undervisa nyanlända elever under covid 19 pandemin. För att belysa engelsklärares upplevelser av distansundervisning har jag valt att använda kvalitativ metod för insamling av material i form av semistrukturerade intervjuer. Sex lärare inom grundskola 7–9, som jobbar med att undervisa i engelska för nyanlända elever på olika skolor, intervjuades. Lärarna måste både stödja eleverna i engelska och samtidigt ge dem tillräckliga digitala kunskaper. Studien visade att lärarna upplevde att problemet inte var bristande digital kompetens utan problemet var pedagogiken under distansundervisningen. Resultaten visar att lärarna upplevde en stor brist i elevernas kunskaper gällande både engelska och digital kunskap. De två problemen existerar parallellt och tillsammans är det en utmaning för lärarna att stödja elevers utveckling och kunskapsinhämtning. Vidare forskning behövs för att ge en tydlig bild av pandemins påverkan på undervisningen.

Sammanfattning Den största ökning av personer med ett annat modersmål än svenska som någonsin har skett i Sverige under 2000-talet var under år 2016 enligt SCB. Detta har lett till att skolan har haft många utmaningar i sin undervisning. Många lärare har saknat kunskaper om hur de ska undervisa de nyanlända eleverna samt upplevt att de har saknat resurs eller fortbildning som de anser sig ha behövt i sin undervisning av nyanlända elever. Syfte Redan i början av vår utbildning insåg vi vikten av att som pedagog känna till vilka rutiner för mottagande, kartläggning och överlämnande av information, som skolan behöver för att planera skolgången för nyanlända elever. Syftet med den här kunskapsöversikten är att få en bättre förståelse och skapa nya kunskaper om vad som kännetecknar forskningen om nyanlända elevers stöttning i svenska. Metod I vår kunskapsöversikt valde vi oss av litteraturstudie. Genom olika databaser använde vi oss av databaserade sökord för att finna relevanta artiklar som skulle kunna vara betydelsefullt till vårt syfte och frågeställningar. De elva artiklarna som vi valde att använda i vår kunskapsöversikt har vi baserat på urvalet: peer-reviewed årtal 2013-2021, fulltext, språk engelsk eller svenska. Vi har även begränsat sökningen till studier som utfördes i Sverige.  Resultat Resultat av vår kunskapsöversikt visar att både inkludering och exkludering påverkar nyanlända elevers resultat i inlärning av svenska ämnet oavsett vilken mottagningsform eleven placeras i. Ytterligare visar resultatet att yrkesverksamma inte har en överensstämmande syn om vilken mottagningsform som mest gynnar nyanlända elevers språkutveckling. Vidare visar resultatet att ämneslärare inte har nödvändiga kunskaper att hantera en heterogen klass som inte behärskar svenska språket tillräckligt. Inom forskningsfältet framträder både styrkor och svagheter som presenteras i diskussionen. En viktig styrka är bland annat att artiklarna tar ett kritiskt perspektiv genom att lyfta upp vilka nackdelar och fördelar för nyanlända elevers språkutveckling och inkludering respektive exkludering finns det med de olika mottagningsformerna. Att artiklarna saknar ett helhetsperspektiv som skulle kunna baseras på både nyanlända elevers, lärares och rektorers syn och upplevelse kan anses som en svaghet för det här forskningsfältet.