För att kunna etablera sig på arbetsmarknaden har en gymnasieexamen blivit nästintill ett måste. Av de nyanlända elever som kommer till Sverige efter sju års ålder är endast 44 procent behöriga att komma in på ett nationellt gymnasieprogram. Varje elev i gymnasie-skolan ska ges möjlighet till studie- och yrkesvägledning för att utveckla förmågan till individuell studieplanering och medvetet kunna ta ställning till fortsatt studie- och yrkes-inriktning. Det råder en stor variation kring när och i vilken omfattning nyanlända elever får studie- och yrkesvägledning. Denna studie syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare verksamma inom språkintroduktionen på gymnasiet arbetar med nyanlända elever. Frågeställningarna behandlar hur vägledarna strukturerar arbetet, anpassar arbetet efter elevers språkkunskaper och hur de förhåller sig till elevernas karriärmål.Studiens resultat grundar sig i sex kvalitativa intervjuer som visar att studie- och yrkes-vägledarna har olika syn på när det är lämpligast att påbörja vägledningsarbetet. Elevernas språkkunskaper ses som ett hinder för att tidigt kunna påbörja vägledningssamtal och andra vägledande insatser. Elevernas olika bakgrund påverkar hur de upplever sin skolgång och sina karriärmöjligheter. Resultaten har analyserats utifrån Bourdieus begrepp Fält, Socialt och Kulturellt kapital, Hodkinson och Sparkes begrepp Handlingshorisont samt de tre huvudbegreppen i Antonovskys teori KASAM, Begriplighet, Hanterbarhet och Menings-fullhet.

Syftet med studien är att skapa en större förståelse för hur de nyanlända eleverna hanterar övergången när det gäller studier och arbete från hur det var i hemlandet till hur det är i Sverige. Målet med studien är att beskriva och analysera vad som påverkat nyanlända elever på språkintroduktion när det gäller nuvarande och framtida syn på arbete och studier. Hur har deras handlingshorisont förändrats av migrationsprocessen? Vad anser eleverna viktigt i övergången till den svenska arbetsmarknaden och hur ska de ta sig dit?För att ta reda på detta intervjuade vi sex elever på språkintroduktionsprogrammet som var mellan 18 till 19 år. Analysen baserades på Pierre Bourdieus begrepp habitus, fält , kapital och strategier. Vidare användes även Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes begrepp handlingshorisont från Careership för att analysera elevernas syn på framtiden.Resultatet visade att elevernas handlingshorisont har påverkats av migrationsprocessen på olika sätt. Eleverna anser att utbildning är det viktigaste kapitalet för att hantera övergången till den svenska arbetsmarknaden. Vidare menar eleverna att svenska språket är centralt för att lyckas genomföra utbildningen samt etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Under vägen till ett arbete använder eleverna olika strategier i form av cv, sociala kontakter, utbildning, språket och det egna ansvaret och sin egen vilja att lyckas.

Denna studie diskuterar de utmaningar som engelsklärare står inför undervisning av nyanlända elever i Sverige och behandlar även faktorer som påverkar inlärningen för denna elevgrupp. Dessa faktorer inkluderar både skolrelaterade aspekter och andra faktorer såsom elevernas sociala och kulturella bakgrund samt varaktigheten av deras vistelse i Sverige. Dessutom belyser studien hur nyanlända elevers undervisning anpassas för att hjälpa eleverna att nå sina utbildningsmål i ämnet engelska.    Den här studien bygger på tidigare forskning som tyder på utmaningar som lärare möter vid undervisning av elever och visar bristen på regler och riktlinjer för att anpassa undervisningen till elevernas tidigare kunskapsnivå. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med åtta lärare verksamma i olika kommuner i Sverige, data från dessa intervjuer analyserades med hjälp av en kvalitativ metod.    Resultaten från dessa intervjuer visar att en del skolor saknar tillräckligt många mänskliga resurser såsom studiehandledare och att det är brist på läromedel som är anpassade för nyanlända elever. Vissa lärare nämnde även att det finns vissa material och digitala undervisningshjälpmedel som underlättar undervisningsprocessen.    Framtida forskning behövs för att undersöka hur man skapar relationer med utländska studenter på ett sätt som främjar deras utveckling och förbättrar deras integration genom att skapa en klassrumsmiljö som är fri från hinder såsom språkbarriärer och kulturella skillnader mellan elever. Det är också viktigt att fokusera mer ingående på elevernas egna erfarenheter och synpunkter.

Studien har genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer studerat yngre nyanlända elevers upplevelser av undervisning och social tillhörighet. Studiens specifika syfte är att undersöka upplevelser av undervisning och social tillhörighet, hos nyanlända elever i årskurs 4–6, under deras tid i en förberedande klass på en mottagningsenhet. Studien utgår från en fenomenologisk och hermeneutisk ansats eftersom den bygger på analyser och tolkningar av nyanlända elevers egna upplevelser av undervisning. Studien har också ett sociokulturellt perspektiv på andraspråksinlärning som utgångspunkt. I studien intervjuades sju nyanlända elever i årskurs 4–6. När intervjuerna transkriberats analyserades de och därefter gjordes en kategorisering av olika teman som tillsammans med studiens frågeställningar utgjorde grunden till studiens resultat. I resultatet framkommer bland annat att samtliga intervjuade elever uppskattade tiden i den förberedande klassen och ansåg det vara bra att ha påbörjat sin första tid i svenskskola där. Samtliga elever beskriver det också som positivt att få undervisning i olika ämnen i den förberedande klassen men svenska bör fokuseras på säger flertalet elever. Alla elever säger att de hade önskat utökad svenska i den förberedande klassen, dels genom fler lektioner i ämnet svenska, dels genom att tala mer svenska på lektionerna. Eleverna uttrycker ett särskilt behov av att arbeta mer med muntliga övningar. Just muntlig förmåga är också det som eleverna säger vara det viktigaste att lära sig i det svenska språket under den första tiden i svensk skola. De ämnen som eleverna säger vara viktigast att lära sig den inledande tiden är svenska och engelska. Dessa två ämnen ses som basämnen och är viktiga att kunna för att kommunicera med andra människor. Angående sociala förmågor i svenska önskar samtliga elever att de hade fått mer explicit undervisning om fasta fraser samt fått träna på dialoger som de hade kunnat använda vid kommunikation med jämnåriga. Sammanfattningsvis visar studien att de nyanlända eleverna som intervjuats är positiva till sin tid i den förberedande klassen på mottagningsenheten vilket stämmer väl överens med elevers åsikter i tidigare presenterad forskning.

Syftet med vår studie var att närmare undersöka hur lärare i årskurs1-3 arbetar för att främja läsutveckling hos nyanlända elever. Studiens syfte inkluderade även att analysera vad lärare i årskurs f-3 anser om nyanlända elevers läsutveckling. Studien baseras semistrukturerade intervjuer med fem lärare i årskursf-3. Resultaten indikerar att undervisningsgrund, som bygger på anpassning utifrån elevernas nivåer, är central för att stödja nyanlända elever i att utveckla sina färdigheter i det svenska språket och därmed främja deras läsförmåga. Genom studiens undersökning framkommer att anpassningen utgör en väsentlig komponent i undervisningen för att eleverna ska kunna uppnå sina lärandemål. Resultaten av undersökningen tyder på att lärarna strävar efter en jämlik utveckling när det gäller läsfärdigheter hos nyanlända elever. För att uppnå detta använder lärarna tydliga riktlinjer som hjälper dem att bedöma elevernas nuvarande förmågor och vägleder dem i hur de kan arbeta för att främja utvecklingen hos varje elev i enlighet med deras individuella framstegstakt. Slutsatsen av vår studie är att anpassningen är av central betydelse för att eleverna ska kunna utvecklas utifrån sina specifika behov. Innan anpassningen är det nödvändigt för läraren att klargöra varje elevs kapacitet för att individualisera undervisningen och därigenom skapa en likvärdig utbildning för alla elever, särskilt de nyanlända.

Studien syftar till att identifiera vilka arbetssätt några grundlärare i årskurs 1 till 3 anser vara effektiva för språkutveckling hos nyanlända elever som blivit direktplacerade i ordinarie klass. Teorin i studien grundas på det sociokulturella perspektivet på lärande och metodvalet var en empirisk studie med kvalitativ ansats. Undersökningen genomfördes via semistrukturerade intervjuer med sex lärare, där deras egna erfarenheter delades. Resultatet, som utgörs av citat från respondenterna, visade att bildstöd var en viktig del av undervisningen för att främja språkutvecklingen hos eleverna, och även det kooperativa arbetet och lärandet. Att upprätthålla goda relationer och ett gott klassrumsklimat visade sig även, utifrån de intervjuade lärarnas utsagor, vara två betydande aspekter för både språkinlärningen och integrationen av de nyanlända eleverna. Lärarna visade även en positiv inställning till att nyanlända elever blir direktplacerade i ordinarie klasser.

Syftet med denna studie var att beskriva lärares uppfattningar om de ukrainska nyanlända elevernas förutsättningar till delaktighet i svenska skolor. För att synliggöra både organisatoriska, psykologiska och pedagogiska aspekter intervjuades sex lärare med erfarenhet av arbete med elever som kommit till Sverige med anledning av kriget i Ukraina. Med en kvalitativt ansats genomfördes semistrukturerade intervjuer och empirin analyserades med hjälp av delaktighetsmodellen. Resultatet visar att lärarna uppfattar att det finns ett flertal utmaningar för att de ukrainska nyanlända eleverna ska bli delaktiga. Det framkommer beskrivningar om otydliga handlingsplaner, otillgänglighet i lärmiljön och ett ointresse från de redan etablerade eleverna. Resultatet visar att lärmiljöerna inte anpassas efter individernas förutsättningar, vilket påverkar deras möjligheter till delaktighet. För att de ukrainska nyanlända eleverna ska ha större möjlighet till delaktighet krävs att skolledningen arbetar proaktivt och utarbetar tydliga handlingsplaner och strategier för mottagandet av den aktuella elevgruppen. Detta är en av slutsatserna som kan dras. En annan slutsats som kan dras är att det behövs mer resurser och ett förändrat förhållningssätt gentemot de ukrainska nyanlända eleverna. Genom att belysa lärarnas uppfattningar om de ukrainska nyanlända elevernas förutsättningar för delaktighet kan brister i lärmiljön synliggöras. Detta kan hjälpa skolor att förändra och anpassa skolmiljön för att skapa bättre förutsättningar till delaktighet.

Syfte och förväntat kunskapsbidrag Syftet med fallstudien är att få en uppfattning om vad en rektor, en SVA-lärare och en studiehandledare i en kommunal grundskola anser att språkutvecklande undervisning är och hur lärarna arbetar språkutvecklande i alla skolämnen för nyanlända elever. Studien är betydelsefull eftersom lärare behöver kunskap om språkutvecklande arbetssätt och skolor behöver en fungerande organisation som kan möta nyanlända elevernas språkliga behov. Frågeställningar Fallstudien ämnar besvara följande frågeställningar:  Hur beskriver informanterna språkutvecklande undervisning i alla skolämnen med nyanlända elever?  Vad anser informanterna och vad framkommer i praktiken vara betydelsefullt och motiverande i den språkutvecklande undervisningen för nyanlända elever?  Vilka möjligheter och hinder i den språkutvecklande undervisningen framkommer ur ett organisatoriskt perspektiv? Teoretisk förankring Efter analysen av resultatet blev det ett naturligt val att utgå från sociokulturell teori (Vygotskij, 1934/1999). Anledningen till valet av denna teori var att det under fokusgruppsintervjun och observationerna framkom att lärandet på skolan sker genom samarbete, interaktion och stöttning. I studien kom det även fram att undervisningen på skolan utgår från den pedagogiska modellen cykeln för undervisning och lärande (Martin & Rose, 2013). Den pedagogiska modellen och sociokulturell teori ingår i genrepedagogik. Även språkteorin systemisk funktionell grammatik (Halliday, 2004) ingår i genrepedagogik. Därav blev den teoretriska förankringen sociokulturell teori (Vygotskij, 1934/1999.) och systemisk funktionell grammatik (Halliday, 2004). 4 Metod Fallstudien utgick från en kvalitativ ansats för att besvara syftet och frågeställningarna. Valet av metod var fokusgruppsintervju och observationer. Vid analys och bearbetning av fokusgruppsintervjun användes en innehållsanalys där mönster och teman på ett strukturerat sätt kom fram. Ett observationsprotokoll (Dockrell, Bakopoulou, Law, Spencer & Lindsay, 2012) användes vid analys och bearbetning av observationer där utgångspunkten var de teman och kategorier som protokollet är indelat i. Resultat Studiens resultat beskrev att språkutvecklande undervisning i alla skolämnen för nyanlända elever är tydlighet och struktur. Studien visade vidare att det finns flera motiverande faktorer för att verka för en språkutvecklande undervisning för nyanlända elever. Det ansågs betydelsefullt att nyanlända elever får olika former av stöd och kognitiva utmaningar. Vidare belyste studien att det är av betydelse att nyanlända elever får möjlighet att använda båda språken. Studien pekade på att en möjlighet som främjar språkutvecklande undervisning för nyanlända elever är att det finns en tydlig organisation. I detta sammanhang är det av vikt att studiehandledning på modersmålet finns att tillgå. Det visade sig även ha betydelse att lärare har rätt kompetens och att det finns möjlighet till samarbete mellan olika professioner för att undervisa nyanlända elever. Specialpedagogiska implikationer Det behövs specialpedagogisk kompetens och en organisation med ett tydligt pedagogiskt ledarskap kring hur skolor kan organiseras för att möta nyanlända elever. I detta sammanhang ska speciallärare och specialpedagog bidra med kunskap och stöd genom kompetensutveckling, pedagogiska diskussioner och handledning kring språkutvecklande undervisning för nyanlända elever. Nyckelord: genrepedagogik, nyanlända elever, sociokulturell teori, språkutvecklande undervisning

Syftet med denna studie är att undersöka lärarnas upplevelser av de utmaningar som nyanländaelever möter i den svenska matematikundervisningen. Vidare syftar studien till att utforskavilka stöd som lärarna upplever att de ger till nyanlända elever för att utveckla derasmatematiklärande. För att besvara forskningsfrågorna utfördes semistrukturerade intervjuermed 6 lärare som jobbar i olika skolor. Studiens resultat visar att alla intervjuande lärareupplever att nyanlända elever stöter på betydande språkliga och kulturella utmaningar imatematikundervisningen. Lärarna upplever att språkbarriärer särskilt påverkar elevernasförmåga att förstå och använda matematiska begrepp samt deras problemlösning. Trots deutmaningar som nyanlända elever möter finns det flera effektiva strategier som lärare uppleverkan stödja deras matematikinlärning och integration i det svenska skolsystemet. Slutligendiskuteras resultaten av lärarnas upplevelse och kopplas ihop till tidigare forskningar.

Syftet med studien var att skapa ny kunskap om vad som händer när nyanlända elever börjar i den svenska grundskolan. Mer specifikt identifierar, undersöker och analyserar vi hinder och möjligheter på skol-, grupp- och individnivå i det specialpedagogiska arbetet med nyanlända elever. Frågeställningarna avsåg att ta reda på hur mottagandet av nyanlända elever i grundskolan organiseras, hur specialpedagoger talar om inkludering av nyanlända elever i grundskolan, hur specialpedagoger arbetar för att nyanlända elever ska få rätt stöd och stöttning. Studien belyses från ett sociokulturellt perspektiv samt ramfaktorteorin. I studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och omfattade sex specialpedagoger på sex olika grundskolor i två olika kommuner. De intervjuade specialpedagogerna lyfter fram hinder och möjligheter i arbetet med att organisera arbetet för nyanlända elever på olika nivåer inom grundskolan. Ett hinder som framkom är att rektorerna på grundskolorna i studien inte är tillräckligt insatta i arbetet av nyanlända elever och det är faktorer som ekonomi och antal elever som styr verksamheterna. En möjlighet som vi såg var att nyanlända elever ger grundskolorna möjlighet att granska och förbättra den egna verksamheten. Forskningspersonerna var överens i teorin om betydelsen av inkludering, däremot skilde sig inkluderingsarbetet i praktiken både mellan de olika kommunerna och även mellan grundskolorna. På vissa grundskolor var inkludering att nyanlända elever ska in i reguljära klasser medan det i andra skolor användes förberedelseklass (FBK) som inkluderingsmetod. Olika språkliga arbetssätt och vikten av modersmålslärare och studiehandledare lyftes även fram som avgörande faktorer för att stötta nyanlända elever. Däremot påpekas att kunskaper om nyanlända elever och hur dessa elever lär sig saknades i specialpedagogutbildningen hos samtliga intervjuade specialpedagoger.