Sverige har idag utvecklats till ett mångkulturellt samhälle och dagens skolor genomsyras nu av en språklig och kulturell mångfald, vilket vi ser som viktigt och en del i vårt integrerade samhälle. Genom att elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter tas tillvara på i undervisningen, kan det få en betydande roll för att elevers lärande ska utvecklas och förbli hållbart.   Syfte med studien var att undersöka ett hållbart lärande med fokus på hur pedagoger ser på sin kunskap kring nyanlända elever, hur pedagogerna arbetar, samt det sociala samspelets betydelse för dessa elevers inlärning. Studien grundar sig på skollagen där det framkommer att alla barn och elever har rätt till likvärdig utbildning.   I utförandet av den föreliggande studien användes en kvantitativ metod med en deskriptiv design. Metoden var en icke experimentell undersökning av survey typ och insamlingsmetoden var en kvalitativ webbaserad enkätundersökning. I resultatet framkommer det att pedagoger ser det sociala samspelet som en viktig faktor för nyanlända elevers lärande och att det är viktigt att pedagogen tar tillvara på elevernas tidigare erfarenheter för deras fortsatta lärande. Dock visar resultatet att det inte förekommer tillräckligt mycket samarbete kring nyanlända elevers lärande trots att det är önskvärt.

I läroplanens första kapitel beskrivs skolans uppdrag, som delvis handlar om att undervisningen ska anpassas utifrån elevernas tidigare språk och kunskaper. Likaså nämns digitala resurser vid ett flertal tillfällen i läroplanens kursplaner, bland annat som verktyg för kommunikation och lärande (Skolverket, 2016b). Hur kan digitala resurser användas för att stötta kommunikation och lärande? Studiens syfte är att bidra med kunskap om digitala resursers roll i den dagliga verksamheten för nyanlända elever genom att undersöka, ur ett designdidaktiskt och systemteoretiskt perspektiv, hur arbetet med digital teknik möjliggör språk- utveckling och lärande. Studien är en fallstudie som genomförts med kvalitativa intervjuer och observationer. Rektor, verksam lärare och fem nyanlända elever i årskurs 3–5 har deltagit och bidragit med data till studiens resultat. Klassrum och fysiska artefakter har observerats. Resultatet visar att digitala resurser skapar möjligheter och underlättar undervisningen, men de digitala resurserna kan inte ersätta den muntliga interaktionen som sker mellan lärare, elev och språkstödjare. Det visar också att olika hinder kan uppstå i arbetet med digitala resurser, däribland organisatoriska hinder som kan vara svårt att påverka. Digitala resurser är och ska ses som ett komplement både för kommunikation och lärande.

This study examines secondary schoolteachers’ experiences regarding the conditions for learning and inclusion that the Swedish school system offers newly arrived students. The results suggest that the framework and guidelines for learning and inclusion are seen by the teachers as both enabling and restricting. Frames and guidelines regarding pedagogical inclusion were described as a tool for developing the students’ (Swedish) language and as a possibility for them to be a part of a Swedish school-context and other students. The opposite teaching-method where newly arrived students are placed in a separate class, apart from the regular classes, are described as enabling in that sense that it allows more individual-adapted teaching. But this way of teaching was also described to have negative effects on the student’s conditions for social inclusion. Further were some frames and guidelines regarding evaluation and grading not in line with most of the teacher’s images of newly arrived students and what these students need in order for the teachers to enable their possibilities for learning. All teachers described a restricted capacity to meet their images of what enables the student’s possibilities for learning as the power of their actions as teachers was perceived as governed by the frames ang guidelines composed by Swedish authorities. The study further suggested that these images of newly arrived students and the perceptions of restricted capacity to meet their needs were created through social processes.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka förutsättningar och utmaningar musiklärare upplever i sin undervisning för nyanlända elever på Språkintroduktionsprogrammet (SPRINT). Förhoppningen är att få en djupare förståelse för vilka metoder musiklärarna använder för språkutlärning, vilka pedagogiska möjligheter och utmaningar som finns i undervisningen för nyanlända elever och hur musiklärarnas utsagor kan förstås ur ett interkulturellt perspektiv. Metoderna som har använts är observation och kvalitativ intervju och tre musiklärare deltar som informanter. I resultatet framkommer att informanternas metoder för språkutlärning skiljer sig något men att alla upplever liknande pedagogiska utmaningar som till exempel svårigheter att hinna med allt i kursplanens innehåll och att ge eleverna möjlighet att nå högre betyg. I studiens diskussion lyfts den interkulturella pedagogiken som en möjlighet att bredda kunskapssynen inom musikämnet och ta tillvara på nyanlända elevers erfarenheter samt att motverka reproduktionen av en västerländsk kunskapssyn.

Sverige är ett mångkulturellt land med människor från olika kulturer, religioner, etnicite- ter och språk. På senare år har migrationen ökat i Sverige och detta har lett till att det nu finns fler elever i skolan som har svaga kunskaper i det svenska språket. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag, vilket innebär att alla elever ska ges samma förutsättningar att lyckas i skolan oavsett bakgrund. Syftet med studien är att belysa hur lärare arbetar språk- utvecklande i ämnet samhällskunskap och vilka eventuella hinder det kan finnas. Sam- hällskunskapsämnet upplevs som ett ämne som ställer höga språkliga krav för eleverna, detta eftersom många begrepp anses vara abstrakta. Teorierna i studien är hämtade från fyra olika forskare. Deras forskning har en grund i den sociokulturella teorin. I teoridelen lyfts skillnaden mellan vardagsspråk och skolspråk, språklig stöttning och Cummins (2000, 2017) fyrfältsmodell som har en grund i genrepedagogiken. Studiens material är insamlat via semistrukturerade intervjuer med fem samhällskunskapslärare som är verk- samma på fyra olika skolor. Resultatet i studien tyder på att de flesta lärarna försöker arbeta språkutvecklande. Det finns däremot brister i skolans verksamhet som gör det svårt för lärarna att utveckla den språkinriktade undervisningen.  Språkutvecklingen bör ta en större plats i skolorna, rektorer bör ge lärarna det de behöver för att bedriva en språkutvecklande undervisning. Om lärarna får mer resurser, mer pla- neringstid och kompetensutveckling kan de lyckas kompensera för elevers olika språkliga brister. Slutligen så krävs det även att läraren är motiverad för att effektivisera sin under- visning.

No description available.

Syftet med den här studien är att bidra med en förståelse för vilka möjligheter och utmaningar lärare i engelska på högstadienivå möter i undervisningen av nyanlända elever oavsett deras tidigare bakgrund och kunskaper från tidigare skolgång. I studiens bakgrund definieras begreppet nyanlända elever enligt skollagen och Skolverkets kartläggning av nyanlända elevers tidigare kunskaper och skolgång redovisas. Därefter definieras begreppen förberedelseklass och integration. Studiens metod är kvalitativ och genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sju lärare från två olika kommunala grundskolor. Studiens data analyserades utifrån Vygotskijs sociokulturella teori som innebär att människors språkinlärning sker genom interaktion och kommunikation med varandra, samt med hjälp av stöttning (Vygotskij, 2001). Resultatet visade dels att lärarna och de nyanlända eleverna möter utmaningar i engelskundervisningen, dels de olika arbetssätt som lärarna använder för att hjälpa nyanlända elever att nå kunskapsmålen och att lyckas bättre i skolan.

De senaste åren har ett stort antal personer anlänt till Sverige. Med detta har många skolorrunt om i landet tagit emot många nyanlända elever. Många av dessa barn har varit borta frånskolan länge, andra har kanske aldrig gått i skolan, därför är kontakten med den svenskaskolan setts som en introduktion till det nya samhället. Svenska skolan arbetar för att allaelever, oavsett modersmål, ska lyckas i skolan och nå framgång i livet. Studiens syfte är attundersöker hur lärarna mottagar och inkluderar nyanlända elever för att de ska få sammaförutsättningar som elever som har svenska som modersmål. Studien riktar sig till årskurs 1-3och går djupare in på de olika organisationsmodellerna som finns och deras funktion. Vi harintervjuat fem lärare varav två jobbar i förberedelseklass och tre med direkt integrering iordinarie klass. I resultatdelen lyfter respondenterna de sätten som de själva använder förmottagbara och inkluderande de nyanlända eleverna i undervisningen. I slutdiskisionen komvi fram till vilka metoder och mottagnings sätt som är lämpliga att använda i att inkludera denyanlända eleverna i både förberedelseklassen och i direkt integrerad undervisning.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling kan gynnas med hjälp av digitala resurser. Vidare är syftet att få en inblick i lärares beskrivningar av hur undervisningen kan differentieras. Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin där semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in data. Fem klasslärare har intervjuats och med hjälp av följande frågor har syftet besvarats:  ·       Vad har lärarna för uppfattning om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?  ·       Hur beskriver lärarna användningen av digitala resurser i undervisningen?  ·       Hur beskriver lärarna att digitala resurser kan bidra till en differentierad undervisning i syfte att utveckla språket? Resultaten av studiens insamlade material visar att digitala resurser kan gynna nyanlända elevers språkutveckling på många sätt. Fördelar som framkom av resultaten är att det skapar möjligheter för att presentera ett innehåll på varierade sätt. Slutligen framkom att lärarens roll och förhållningssätt är betydande vid användning av digitala resurser i undervisningen för språk- och kunskapsutvecklande syfte. / The aim of this study is to increase awareness in how teachers describe their teaching to promoting new arrived student’s language and content learning by using digital resources. Furthermore, the study aims to find out how the same teaching can be adjusted to the students` conditions and needs. The study takes its point of departure in the socio-cultural perspective and semi-structured interviews were used to collect data. Five classroom teachers were interviewed with the following questions in mind:  ·       What are the teachers` perception of language and content learning?   ·       How do the teachers describe the use of digital resources in the in teaching?  ·       How do the teachers describe that digital resources can contribute to a differentiated teaching to develop the language? The results show that digital resources can benefit newly arrived students´ language development in many ways. Advantages that emerged from the results are that it creates opportunities to present content in varied ways. Additionally, it emerged that teacher´s role and approach are significant in the use of digital resources in teaching for language and content learning purpose.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter några tillfrågade lärare har för att kunna utveckla språket hos nyanlända elever samt hur lärarnas klassrumsförhållanden ser ut. Inom ramen för studien utfördes intervjuer med åtta mellanstadielärare som arbetat med nyanlända elever.  Resultaten pekar på att fler åtgärder behövs för språkutveckling för de nyanlända eleverna i ett klassrum som i övrigt befolkas av infödda svenska elever.