Studien fokuserar på digitaliseringen och dess användning vid inlärning och undervisningen i ämnet svenska som andraspråk.Syftet med studien är att ta reda på hur lärare som undervisar svenska som andraspråk i tre olika gymnasieskolor använder digitalisering och hur de hanterar de olika digitala resurserna i sin undervisning. En digital enkät med öppna frågor används som kvalitativ metod för att samla in data kring lärarnas syn på digitalisering och hur digitalisering används samt i vilken omfattning. Ett par klassrumsobservationer har också utförts för att komplettera svaren som har framkommit i enkäten.Studiens resultat visar tydligt att lärarna i de tre olika skolorna använder digitala resurser, framförallt Google plattformen i större utsträckning än andra digitala verktyg. Några av informanterna använder den medvetet för att utveckla vissa språkliga aspekter som fonologi, morfologi och syntax. Informanterna visar att de kan hantera de digitala resurserna på ett välplanerat sätt. Alla lärare använder sig av Google Classroom både som språkutvecklande plattform där multimodala uppgifter läggs och att ge återkoppling och rätta elevernas arbete. Sociala medier däremot används väldigt begränsat i undervisning. Vissa lärare använder även kompensatoriska digitala resurser såsom talsyntes för att utveckla fonetik hos nyanlända elever och inte bara de som har lässvårigheter. Klassrumsobservationerna nyanserar till stor del de svar som framkom i enkäten genom att se lärarna använda vissa digitala verktyg.Studien belyser generellt två synvinklar avseende digitalisering i undervisningen. Den ena är lärarnas intresse och vilja att digitalisera sin undervisning och den andra synvinkeln är bristen på resurser kring kopplingen mellan språkdidaktik och digitalisering utifrån forskningsperspektiv.Nyckelord: Andraspråkundervisning, digitalisering, digitala resurser, nyanlända elever, språkdidaktik, svenska som andraspråk

I detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer och klassrumsobservationer undersökt hur nyanlända elever undervisas och lärares syn på inkluderingsarbetet av nyanlända elever. Syftet med studien är att ta reda på hur tre skolor arbetar för att inkludera nyanlända elever i årskurs 4-6 samt vad lärare har för syn på detta arbete. Vi behandlar även om och i så fall hur lärare arbetar transspråkande i syfte att inkludera samt utveckla nyanlända elevers språk och kunskap. Resultatet visar att de tre skolorna arbetar utefter tre olika organisationsmodeller: Direktintegrering, direktintegrering med anpassad undervisning i svenska och förberedelseklass. Resultatet visar också att lärarna arbetar utifrån olika undervisningsmodeller och har olika förutsättningar för att lyckas med det inkluderande arbetet.

Syftet med denna undersökning är att utforska tillämpningen av translanguaging (TL) i en förberedelseklass i årskurs 6–9 med fokus på nyanlända elever med ingen eller kort skolbakgrund. Triangulering har valts som metod i form av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med lärare och elever, strukturerade klassrumsobservationer samt en mindre kvantitativ undersökning i form av ett frågeformulär till elever. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och teorier om translanguaging för att besvara undersökningens frågeställningar. Av studien framgår att tillämpning av TL i förberedelseklassen bidrar till att lärare och elever, utifrån Garcias (2009) strategiska undervisningsprinciper, social rättvisa och social praktik, visar positiva attityder till flerspråkighet och till ett interkulturellt förhållningssätt där alla språk har lika värde och bidrar till språk- och kunskapsutveckling. Interaktion och stöttning används som strategier i klassen och elevernas språkliga och semiotiska resurser utnyttjas i meningsfulla sammanhang. Då det är läraren som oftast tar initiativet till interaktionen kan det skapas mer utrymme och ges möjlighet till eleverna att också bli initiativtagare. Resultatet indikerar också att undervisningen i den sociokulturella stödjande och trygga förberedelseklassen kan skapa möjligheter till tillräckligt utmanade lärandesituationer framför allt för nyanlända elever som inte har någon eller kort skolbakgrund. Ytterligare visar lärarintervjuerna att TL inte är tillräckligt utan behöver kombineras med andra språk- och kunskapsutvecklande metoder. Elever med kort eller ingen skolbakgrund behöver kraftfull adekvat och planerad TL-stöttning över tid i kombination med ett språkutvecklande arbetssätt och multimodala resurser, där elevernas förstaspråk används på ett målinriktat, fokuserat, planerat och systematiskt sätt i undervisningen och lärandet. Av den orsaken bör de ges möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen i och på både första- och andraspråket för att utveckla sina språk parallellt både i tal och skrift, för att kunna utveckla sitt lärande jämlikt andra elever i motsvarande årskurs och därigenom bli ”fullständiga” flerspråkiga individer (Baker, 2003). I undervisningen bör digitala verktyg bättre tas i anspråk då TL-stöttningen kan bli mer effektiv och anpassas efter varje nyanländ elevs förutsättningar och behov. / The purpose of this study is to explore the application of translanguaging (TL) in a preparation class in grades 6–9 with a focus on newly arrived students with no or a short school background. Triangulation has been chosen as a method in the form of semi-structured, qualitative interviews of teachers and students, structured classroom observations and a smaller quantitative survey in the form of a questionnaire for students. The study is based on a socio-cultural perspective and translanguaging theories to answer the questions of the study. The study shows that the implementation of TL in the preparatory class has contributed to teachers and students, according to Garcia’s (2009) strategic teaching principles, social justice and social practice, showing positive attitudes to multilingualism and to a intercultural approach, in which all languages have equal value and contribute to language and knowledge development. Interaction and scaffolding are used in the class and the students' linguistic and semiotic resources are utilized in meaningful contexts. Since it is the teacher who usually takes the initiative in the interaction, there could be more space and opportunity for the students to also become initiators. The results also indicate that education in the socio-cultural supporting and safe preparation class may facilitate sufficiently challenging learning situations, especially for newly arrived students who have no or short educational background. Further, the interviews with the teachers indicate that TL is not enough but needs to be combined with other language and knowledge development methods. Pupils with short or no school background, need powerful adequate and planned TL support over time in combination with a language development approach and multimodal resources, where the students' first language is used in a targeted, focused, planned and systematic way of teaching and learning. For this reason, they should be given the opportunity to assimilate the teaching in and on both first and second language in order to develop their languages in parallel in both speech and writing in order to be able to develop their learning equally to other students in the corresponding grade and become ”complete” multilingual individuals (Baker, 2003). In the teaching, digital tools could be better used so that the TL support can become more efficient and adapted to each new student's conditions and needs.

SammanfattningI detta här examensarbetet vill jag undersöka vilka faktorer som kan underlätta nyanländas ämnesspecifika språkinlärning i matematiks ämne i årskurs 7-9. Dessutom hur man kan stödja och främja de nyanländas utveckling i matematik. Sverige är idag ett mångkulturellt land och de senaste åren har det skett en ökning av nyanlända elever. Tidigare forskning visar att nyanlända elever har lägre prestationsnivå än in¬födda elever och detta framkommer tydligt i ämnet matematik. Tidigare forskning visar dess¬utom att en av orsakerna till nyanlända elevers svårigheter i matematik kan till stor del ha att göra med det svenska språket. Hur arbetar matematiklärare i klassrum där det finns nyanlända elever och vilka faktorer kan underlätta nyanländas ämnesspecifika språkinlärning? Studien är kvalitativ och redskapet som använts är intervjuer. Kvalitativa intervjuer gjordes med fyra olika pedagoger, och en skolas rektor. Synsättet som använts utifrån Vygotskijs teorier kring det sociokulturella perspektivet. Resultatet av studien visar att viktigt för skolan att gå tidigt en ordentlig kartläggning över elevens kunskaper och erfarenheter. Detta bidrar skolan att placera de eleverna efter enligt kunskap och inte bara enligt ålder. Resultatet visar vidare att viktig för nyanlända elevers skolgång är att de får känna sig trygg-het i klassrummet och den aktuella gruppen, att våga fråga och kommunicera. Resultatet visar vidare att behöver ta fram gemensamma strategier mellan ämneslärare och modersmålslärare, studiehandledare samt med de andra personer som jobbar med de nyanlända eleverna, för att leder till förbättring och höjning av kunskapsmålen för nyanlända elever. Resultatet visar också att studiehandledning på modersmålet är viktigt för att nyanlända elever för kunna följa undervisningen, för att de eleverna i den ordinarie klassen förstår begreppen och utveckla kunskaper och sitt tänkande i alla ämnen. Modersmålet är även viktigt för elevernas sociala situation och kunna kommunicera med kamrater på sitt modersmål kan bidra till känslor av samhörighet och trygghet.

Arbetet handlar om matematikundervisning för nyanlända elever. Syftet med studien är att undersöka vilka utmaningar, som enligt matematikläraren uppstår under undervisningen av nyanlända elever och vilka språkliga resurser som finns att tillgå och kan användas samt de kunskapsmässiga potentialer som dessa resurser skapar för nyanlända elevers lärande. Inledningsvis presenterar jag i den här uppsatsen några forskningsresultat, som behandlar nyanlända elevers matematikundervisning med hänsyn till flerspråkighet som en resurs. Många forskare förespråkar vikten av elevens modersmål i hens lärande och att nyanlända elevers alla språkliga och matematiska förkunskaper skall användas för att utveckla elevens matematiska kunskaper. Genom kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare i olika skolor i några delar av Sverige, samlade jag in datamaterial för min undersökning. Utifrån insamlade data utförde jag en tvåstegsanalys. Den första var en tematisk analys som bildade en bas för att hitta och definiera viktiga teman i datamaterialet. I det andra steget undersöktes de olika framanalyserade temana med LAR-modellen som teoretisk referensram. Utifrån resultaten visade det sig att elevens språkliga kunskaper spelar en avgörande roll i elevens lärande. Lärarna lyfte fram vikten av olika språkliga resurser i undervisning av nyanlända elever, men det visade sig också att lärarens kompetens och adekvata utbildning kan vara betydelsefull. Med hjälp av LAR-modellen visade studiens resultat vilka potentialer de olika språkliga resurserna har som nyanlända elever, enligt matematiklärarna, erbjuds under matematikundervisningen. Dessa resultat kommer sedan att diskuteras i relation till tidigare forskning för att belysa olika aspekter i resultaten.

No description available.

Den här kvalitativa studien undersöker nyanlända elevers perspektiv på undervisningen i det svenska språket och hjälpen de får av lärare. Den utgår från elevernas perspektiv kring vad de upplever som bra, men även vilka förbättringsmöjligheter som finns för en mer gynnsam undervisning. Därför leder detta oss till frågan: “Vilka uppfattningar har nyanlända elever i årskurs F-3 om lärande i ämnet svenska?”  För att få fram ett resultat har 10 nyanlända elever intervjuats i två olika skolor som ligger i två olika kommuner. Tidigare forskning i form av vetenskapliga artiklar och avhandlingar har även har presenterats och används vid analys. för ett resultat och analys. Arbetet utgår från Scaffolding/Zone of proximal development, barndomssociologi samt kooperativt lärande. I resultatet framkommer det att nyanlända elever inte tar hjälp av sitt modersmål i ordinarie undervisning för att lära sig det svenska språket lika mycket som det framgår i forskningen. Dock tycker eleverna att studiehandledningen är bra, att det är gynnsamt samtidigt som de lär sig. Däremot hade eleverna inte starka åsikter om det, därav fick vi korta svar. De nyanlända eleverna lär sig det svenska språket genom att ta vara på sina klasskompisar. Det vill säga att de tar hjälp av sina klasskompisar genom att ställa frågor när de inte förstår, kollar av, lyssnar på kompisarna när de pratar svenska genom att memorera det de säger och försöker kommunicera med de samtidigt. Detta görs genom ett socialt samspel. Samtidigt brukar de även vända sig till sina klasskompisar för att be om hjälp, då de av olika anledningar inte alltid känner en trygghet till att fråga lärare. Detta beror på att lärare ibland inte kommer med goda metoder till att lära eller förklara det svenska språket, enligt de nyanlända eleverna.

På grund av oroligheter i världen tvingas många människor på flykt från sitt hemland och söker skydd i ett annat land, däribland Sverige. Att lära sig det svenska språket är något som nyanlända barn och unga som anländer till Sverige tidigt behöver lära sig, något som tidigare forskning visat kan vara krävande både för de nyanlända eleverna och deras lärare. Vi har därför utfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod. Intervjuer med åtta svensklärare genomfördes för att undersöka deras upplevelser av att undervisa nyanlända elever och deras språkutveckling av talat språk. Arbetets fokus har legat på att ta reda på vilka utmaningar svensklärare möter vid undervisning av nyanlända elever och vilka resurser samt tillvägagångssätt de använder. Därtill har vi även utforskat lärarnas inställning till kooperativt lärande som en möjlig metod för språkutveckling av nyanlända elever. I studien har vi använt det interaktionella perspektivet som teori vilket belyser vikten av samtal och interaktion för språkinlärning. Resultatet av vår undersökning visade att de intervjuade lärarna upplevde att tidsbrist och en hög arbetsbelastning var de största utmaningarna gällande undervisning av nyanlända elever. Vad gäller resurser och förutsättningar för att undervisa nyanlända elever visade vårt resultat att det fanns en markant brist på dessa bland respondenterna. Slutligen visade även resultatet att respondenterna beskriver att de använder sig av kooperativt lärande i elev-elev-konstellationer eftersom de har märkt att de nyanlända eleverna blir mest motiverade av att tala svenska i dessa förhållanden, vilket bidrar till deras språkutveckling.

Sverige har under de tre senaste decennierna blivit ett alltmer mångkulturellt land till följd av globalisering, migration och krig. De stora flyktingvågorna har medfört stora förändringar för det svenska skolsystemet. Bristande behovsprövning och låg måluppfyllelse i svenskämnet har väckt frågor om hur lågstadielärare arbetar för att främja läsinlärning för nyanlända elever och hur undervisningen anpassas för att göra lärmiljön inkluderande för dessa elever. Syftet med denna studie var att identifiera och karaktärisera vad som karaktäriserar lågstadielärares didaktiska val inom svenskämnet med fokus på läsinlärning för nyanlända elever samt hur de anpassar sin undervisning för att göra lärmiljön inkluderande för dessa elever. Genom en kvalitativ studie med utgångspunkt i Westlunds (2017) läsinlärningsteori i relation till läsinlärning och Asp-Onsjös (2006) inkluderingsteori har vi valt att genomföra semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat baseras på sex intervjuade lärares uppfattningar och erfarenheter kring arbetet med läsinlärning och inkludering av nyanlända elever i grundskolans tidigare årskurser. Studiens resultat visar att studiehandledning, meningsfulla läxor och en mix av olika läsinlärningsmetoder är väsentliga aspekter i arbetet som syftar till att främja läsinlärningen hos nyanlända elever. Vidare visar även resultatet att direktplacering, individanpassning, högläsning, tydliga instruktioner, digitala appar, relationer och elevens behov att få komma ifrån den ordinarie undervisningen är dagliga anpassningar som görs i undervisningen för att göra lärmiljön inkluderande för de nyanlända eleverna.

Uppsatsen belyser hur pedagogisk kartläggning utförd med Skolverkets kartläggningsmaterial steg 3 har påverkat skolans organisation samt pedagogernas erfarenheter och reflektioner kring kartläggning steg 3. I studien intervjuas fyra pedagoger som har arbetat med kartläggning steg 3 inom ämnena biologi, kemi, fysik och teknik i tre skånska kommuner. Informanterna ansåg att steg 3 var en förbättring jämfört med tidigare lokalt producerade material eftersom detta nu utgör ett enhetligt kartläggningsmaterial för alla nyanlända elever i Sverige. De framhöll att kartläggning steg 3 var positiv både för elever och lärare, men det framkom också att kartläggning steg 3 inte hade genomförts på skolorna. Olika orsaker som angavs till att steg 3 inte genomförts var frivillighet, brist på tid och erfarenhet. Det framkom också att det fanns en vilja i kommunerna att påbörja arbetet med kartläggning steg 3 men att det ännu inte var organisatoriskt genomarbetat hur steg 3 ska genomföras och vem som ansvarar för detta.