No description available.

I min uppsats vill jag belysa lärares uppfattningar om modersmål och modersmålslärares betydelse för nyanlända elever. Lärarna som intervjuats är modersmålslärare och andra ämneslärare. Forskning som gjorts tidigare om modersmål har bevisat hur viktigt modersmål är för identitet, trygghet, och för andra språkinlärningar. Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer i undersökningen. Jag har intervjuat två modersmålslärare och fyra ämneslärare. Resultaten som framgår är att ämneslärare och modersmålslärare är medvetna om att modersmålet har en stor betydelse och roll för andraspråkselever och deras trygghet/identitet. Dessutom är modersmålsläraren av stor betydelse för nyanlända elever då hon eller han är som en bro eller brygga för dessa elever vilket framgår av forskning.

I denna studie vill jag undersöka hur pedagoger på två olika skolors fritidshem arbetar för att främja nyanlända elevers språkutveckling? Vilka metoder använder pedagogerna samt hur reflekterar de kring inkludering samt exkludering? Det handlar om att erbjuda lekar, aktiviteter och att nyanlända eleverna snabbt kommer i kontakt med svenska språket. Tydligt var att det lärande som sker i verksamheterna handlar om fri lärandemiljö där interaktion sker i ett socialt samspel mellan eleverna. Genom interaktion med svensktalande elever är det viktigt för nyanlända elever att snabbt komma i kontakt med svenska språket. Studien är av kvalitativ karaktär och består av intervjuer med pedagoger från två skolors fritidshem. Båda skolor är kommunala. Studien utgår i från sociokulturell teori och insamlat material har analyserats genom begrepp som interaktion, fria lärandemiljöer och mediering. Det har visat sig att i pedagogernas arbetssätt för att främja språkutvecklingen hos nyanlända elever är lek en dominerande faktor. Fritidshemmet kan arbeta på många olika sätt för att främja språkutvecklingen hos nyanlända elever där fria lärandemiljöer blir ett viktigt och användbart begrepp. Pedagogerna får mindre tid att tillfredsställa nyanlända elevers behov och intressen. I slutsatsen kan det ses som att fritidshemmet har fritt utrymme att utveckla nyanlända elevers språkutveckling genom lek och digitala verktyg men informanterna efterlyser bättre förutsättningar och arbetet blir en resursfråga.

Syftet med arbetet var att undersöka studiehandlednings roll i elevers språk- och kunskapsutveckling. Arbetet ger en överblick över vad som står i skolans kursplaner samt aktuella forskningsteorier kring ämnet. Med hjälp av utvärderingsblanketter, enkäter och in-tervjuer har jag undersökt studiehandlednings roll i skolan samt elevers och lärares inställning till det. Målgruppen i undersökningen var nyanlända elever och elever med utländsk bakgrund som har varit i Sverige mer än två år, samt elever som är födda i Sverige. Eleverna är från grundskolan, högstadiet och gymnasiet. Resultaten av undersökningen pekar på att studiehandledning har stor betydelse för elevernas språk- och kunskapsutveckling.

Studien syftar till att belysa lärares förutsättningar för att bedriva undervisning inom de naturorienterande ämnena i elevgrupper med en eller flera nyanlända elever. Bakgrunden inleds med denna studies definition av lärares inre och yttre förutsättningar. Fortsättningsvis definieras vad det innebär att vara nyanländ elev. Sedan presenteras tidigare forskning och litteratur gällande nyanlända elevers organiserade mottagande i skolan, flerspråkigt lärande och naturvetenskapsundervisning i grundskolan. Studiens teoretiska ramverk är den sociokulturella teorin och ramfaktorteorin. Det är en kvalitativ intervjustudie, datainsamlingen består av intervjuer med sju lärare som är verksamma på fyra olika skolor. På samtliga fyra skolor mottages nyanlända elever genom direktintegrering. Resultatet visar på att direktintegrering leder till en hög arbetsbelastning hos lärare. Det framkommer även att nyanlända elevers bristande andraspråkkunskaper utgör en svårighet för lärares möjligheter att bedriva en språk- och kunskapsutvecklande naturvetenskaplig undervisning med eleverna. I lärarnas svar visade det sig att de är i behov av stöd för att kunna bedriva undervisning som leder till nyanlända elevers kunskapsutveckling inom ämnet. Studiehandledning och kollegialt samarbete är två former av stöd som lärarna lyfter fram som viktiga. Lärares behov av kompetensutveckling inom språkutvecklande undervisningsmetoder är, tillsammans med de ovan nämnda, de mest framträdande resultaten denna studie.

Syftet med denna studie var att bidra med mer kunskaper om hur F–3-lärare arbetar i svenskundervisningen för att hjälpa nyanlända elever med deras språkutveckling. Kvalitativ intervjumetodik tillämpades i studien. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer, då åtta F–3-lärare intervjuades. Intervjumaterialet analyserades genom ett induktivt tillvägagångssätt. Resultatet visar att F–3-lärarna använder sig av flera strategier för att stötta och främja nyanlända elevers språkutveckling. Resultatet visar även att lärarna anser att det finns utmaningar vid arbetet med nyanlända elever. Slutsatsen är att samarbete mellan olika yrkesgrupper, cirkelmodellen, bildstöd och kroppsspråket är framgångsrika, samt att tidsbrist och otillräckliga kunskaper är två utmaningar.

Alla barn som är bosatta i Sverige har rätt till utbildning vilket för med sig nya språk, kulturer, religioner och synsätt för läraren i klassrummet (Skolverket, 2022). Denna studie undersöker lågstadielärares perspektiv på nyanlända elevers mottagande och inkludering i undervisningen samt hur skolornas resurser som svenska som andraspråkslärare används för att främja detta. Metoden som användes i studien är en kvalitativ intervjumetod med semistrukturerade intervjufrågor. Fyra lärare intervjuades, dessa arbetade i två olika kommuner och har varierad erfarenhet av yrket. Intervjumaterialet transkriberades och sedan analyserades med hjälp av en tematisk analys. Detta material diskuteras sedan med hjälp av teori och tidigare forskning. Studiens resultat visade på att lärares upplevelser och beskrivning skiljer sig åt beroende på skola och kommun. Lärarna som arbetar i den mindre kommunen med större erfarenhet av arbetet med nyanlända elever beskriver både mottagande och inkludering som positiv. Lärarna uttrycker att de har tillräckliga resurser med en god struktur och ett bra samarbete med ledningsgruppen på skolan. Lärarna i den större kommunens upplevelser beskrivs som mer problematiska. Här beskriver lärarna inkludering och mottagande svårare då det inte har erfarenheten eller resurserna för att arbeta med nyanlända elever. Dessa lärare beskriver också att de inte känner sig stöttade av ledningsgrupp samt saknar struktur och resurser både från skolan och kommunens håll. Vilket visar på just vikten i samarbetet mellan lärare, ledning och kommuner.

Nyanlända elever är en grupp barn och unga som kommer till Sverige på grund av olika anledningar. Krig och fattigdom är de vanligaste orsakerna som tvingar människor att lämna sina hemländer för att försöka hitta ett bättre liv i ett annat land. De nyanlända elevernas förkunskaper varierar och beror på vilka förutsättningar och upplevelser de hade i sitt hemland. Dessa förutsättningar och upplevelser påverkar elevernas fortsatta skolgång i den nya skolan i Sverige.Både de nyanlända eleverna och skolan de går på kommer att möta möjligheter och utmaningar under de första fyra skolåren, dvs de år eleverna betraktas som nyanlända. Fokus och utgångspunkten i denna studie är att öka kunskaperna om hur nyanlända elever upplever situationen i en ny skola där de lär sig flera olika ämnen via ett nytt språk. Vilka faktorer som påverkar deras skolgång, räcker det stöd de får i skolan för att lyckas eller behöver de mer hjälp och stöttning? Vad kan skolan göra för att främja elevernas prestationer?Fem elever i olika åldrar, med olika modersmål, från olika länder och skolbakgrund deltar i denna studie. Data har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer.Analysen av data visade att språket och sociala kompetenser är de största utmaningarna som eleverna upplever både i förberedelseklassen där de behöver ett gemensamt språk för att kunna kommunicera med klassläraren, skolans personal och med andra elever, och i ordinarie klassen när de utöver ovan studerar fler ämnen och med högre krav. Studien visar också hur skolan utvecklat sina möjligheter att erbjuda eleverna olika undervisningsmetoder för att lättare nå kunskapsmålen.

Syftet med studien är att bilda kunskap om nyanländas relation till det svenska bildämnet i årskurs 7–9. Studiens empiri har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med inriktning på bemötande av språkliga utmaningar i bildämnet samt hur nyanländas relation till bildämnet påverkas av kulturell bakgrund. Innehållsanalys av studiens empiri har genomförts med en hermeneutisk metod. Resultatet visar att respondenterna anser att deras bristande språkkunskap är den största barriären i bildsalen och tycker att utveckling av återkopplande kommunikation och stöd av olika hjälpmedel skulle vara den bästa stöttningen för dem.Studiens metod gav interkulturella möten, vilka blev en praktisk övning i ett bild- och språksamtal. En arbetsmetod som kommit ur förhöjd kunskap om ämnets språkliga och kulturella utmaningar samt en ökad förståelse för vikten av kommunikation i den nya kontexten.Förslag på fortsatt forskning är en längre, liknande studie som även innefattar att förslagen till förbättringar skulle implementeras och utvärderas i bildundervisningen löpandes under studiens gång med ett resultat som visar hur undervisningen har utvecklats.

Arbetet syftar till att belysa de svårigheter som nyanlända elever möter inom engelskundervisningen. Genom att undersöka hur engelsklärare i grundskolan årskurs 6 till 9 hanterar de utmaningar som uppstår i undervisningen av nyanlända elever, i förberedelseklasser respektive direkt integration.Vissa nyanlända elever har fått grundläggande engelska utbildning i sina hemländer, medan andra inte kan grunderna i engelska. Betoningen i arbetet ligger på hur läraren stöttar dessa nyanlända elever och ger dem tillgång till resurser som behövs för att utveckla deras språkkunskaper. Studien bygger på empiriskt material som har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lärare i olika skolor.Uppsatsen diskuterar den betydande utmaning som uppstår när lärare och elever inte talar samma språk. Alla skolor har olika policys angående fortbildning av lärare som arbetar med nyligen anlända barn. När det gäller undervisning för flerspråkiga elever verkar dessa skolor vara avsevärt olika. Resultaten visar de främsta utmaningarna som lärare står inför, vilket är de korta tidsramarna, bristen på resurser samt svårigheten att kommunicera mellan lärare och elever på grund av bristen på ett gemensamt språk.I vårt arbete var lärarna överens om att en kort tid i en förberedelseklass gynnar nyanlända språk och skapar en känsla av trygghet. Transspråkande är ett oerhört viktigt verktyg i både de vanliga klasserna respektive förberedelseklasserna. Detta berodde på att eleverna har rätt att använda både sitt modersmål och alla andra starka språk de redan besitter när de lär sig ett nytt språk.