Syftet med föregående undersökning är att öka kunskapen om hur samhällskunskapslärare inkluderar nyanlända elever i undervisningen samt vilka utmaningar som finns i arbetet med detta. Genom en kvalitativ forskningsintervju med fem grundskollärare i årskurs 4–6 har data samlats in och kategoriserats utifrån tre teman som är följande: Betydande faktorer för inkluderingsprocessen, didaktiskt förhållningssätt och läroplan samt vikten av nyanlända elevers tidigare bakgrund och erfarenheter.   Resultatet av undersökningen visar att det finns flera utmaningar men även möjligheter i  arbetet med nyanlända elever i samhällkunskapsundervisningen. Inkludering är ett omtalat  begrepp vilket innebär att många uppfattar inkludering på skilda sätt. Detta påverkar givetvis undervisningens utformande. Men för att lyckas med inkluderingsproccsen framför samhällskunskapslärare olika strategier och verktyg som de anser vara viktiga. Tydlighet, användning av tidigare erfarenheter, repetition, diskussioner, grupparbeten, jämförelser, visualiseringsverktyg och samarbeten med CFL och modersmålslärare är de huvudsakliga verktygen. De svårigheter som lyfts fram i studien är bristande språkkunskaper, tidigare skolbakgrund och erfarenheter, socioekonomisk bakgrund, kulturkrockar samt samhällskunskapens abstrakta och komplexa innehåll. Även om samhällskunskapsämnet är ett brett ämne betonar samtliga samhällskunskapslärare att ämnet är viktigt eftersom de hjälper och vägleder de nyanlända eleverna att vara delaktiga i den nya kontext de nu befinner sig i. Avslutningsvis har resultatet analyserats utifrån tidigare forskning och det interkulturella perspektivet. / The purpose of the previous study is to increase the knowledge of how social science teachers include newly arrived pupils in the teaching and the challenges that are present in this work. Through a qualitative research interview with primary school teachers in grades 4–6, data has been collected. Collected data has been categorized based on three themes that are the following: Significant factors for the inclusion process, didactic approach and curriculum as well as the importance of newly arrived pupils previous background and experiences.   The results of the survey show that there are many challenges, but also opportunities in working with newly arrived pupils in social science subject. Inclusion is a well-known concept, which means that many perceive inclusion in different ways. This obviously affects the design of the teaching. But in order to succeed with the inclusion process the social science teachers emphasizes different strategies and tools they consider as important. Clarity, repetition, discussions, group work, comparisons, visualization tools and collaborations with CFL and mother tongue teachers are the main tools. The difficulties highlighted in the study are lack of language skills, previous school background and experiences, socio-economic background, cultural clashes, and the abstract and complex content of social studies. Although the subject of social science is a broad subject I the social science teachers emphasizes that the subject is important because they help and guide the newly arrived pupils to be included in the new context they apart of. In summary, the result has been analyzed from previous research and the intercultural perspective.

Syftet med denna studie är att nå kunskap om hur normer och värderingar framställs och förmedlas i undervisning av nyanlända elever. Den tidigare forskningen i ämnet har ökat de senaste åren och koncentreras framförallt till en segregationsproblematik. En kvalitativ ansats ligger till grund för studien och genom en övergripande ideologianalys undersöks i synnerhet hur värderingar om jämställdhet, kön och könsmönster framställs och förmedlas genom läromedel och lärarledd undervisning. Utifrån undervisningen synliggörs samtidigt antaganden om målgruppens värderingar som står i kontrast till de etablerade svenska värderingarna. Datamaterialet samlades in genom en kvalitativ textanalys av läromedlet Mål 2 och semistrukturerade intervjuer med fyra lärare som undervisar på språkintroduktion. De centrala teoretiska begreppen utgår från Jörgen Mattlars användning av ideologi och hegemoni. Det sistnämnda innebär att de föreställningar som den dominerande klassen tar fasta på blir till sunt förnuft och den sanning som inkluderar moral, traditioner och levnadsnormer som är grundläggande för samhället. De två ideologiska parametrar som vi tar fasta på i studien är essentialismen, en filosofisk ståndpunkt som betonar biologiska skillnader som naturliga, vilket ställs emot konstruktivismen som betonar fenomen som socialt konstruerade. Resultatet visar att det finns ideologiska spänningar mellan hur kön, könsmönster och jämställdhet framställs och förmedlas vilket dras mellan en essentialistisk och konstruktivistisk ideologiproduktion. Hegemoniska värderingar gällande det svenska samhället som norm framställs och förmedlas som överordnade i undervisningen genom antaganden om målgruppens värderingar. Detta syns genom olika sätt genom undervisning av jämställdhet, kön och könsmönster utifrån ämnen som familj, föräldraledighet, yrken och relationer etcetera. / The purpose of this study is to gain knowledge about how norms and values ​​are conveyed and presented in teaching of immigrant students. The previous research on the subject has increased in recent years and is mostly concentrated on a segregation problem. An ideological analysis examines how equality, gender and gender norms are produced and conveyed in teaching materials as well as within teaching in general. In order to collect data, a qualitative method was conducted through text analysis of the textbook Mål 2-lärobok, as well as semi-structured interviews with four teachers at introductory programs. Based on the teaching, assumptions about immigrant students values ​​that contrast with the established Swedish values ​​are made visible. The data was then interpreted based on Jörgen Mattler's concept of ideology and hegemony. Hegemony is about the reproduction and maintenance of the prevailing social order through subordinate social group joining the values of the dominant social group, which becomes common sense. The ideological parameters essentialism, which emphasizes biological differences as natural, is opposed to constructivism, which emphasizes that phenomena are socially constructed. The result shows that among immigrant students education there are contrapositions between how gender and equality are conveyed and produced. Both in Mål 2 and within teaching in general there is a clash between an essentialistic ideological basis on the one hand and a constructivist basis on the other. Hegemonic values ​​regarding Swedish society as the norm are presented and conveyed as superiors in teaching through assumptions about the target group's values. This can be seen through various ways of conveying and producing gender equality, gender and gender patterns based on topics such as family, parental leave, professions and relationships, etc.

Ett ovanförperspektiv avseende kartläggningen av nyanlända elevers behov präglar det svenska samhället och skolsystem. Detta leder således till en indelning av elever i språkintroducerande förberedelseklasser som separeras från elever från ordinarie klasser vilket försvårar integrering. Syftet med denna studie är att fånga aktörens perspektiv genom en så kallad narrativ identitetsanalys som ämnar att undersöka hur 7 elever som läser Språkintroduktion på en gymnasieskola i Stockholm presenterar sina identiteter i deras berättelser om sin skolsituation. Detta har genomförts med hjälp av livshistorieintervjuer om elevernas erfarenheter och tolkningar av händelser på skolan. Berättelser rörande bytet av skolsystem, möte med klassen samt framtidsförhoppningar har presenterats på olika sätt av eleverna. De mest framträdande berättelserna utgörs av ontologiska berättelser som bygger på individens subjektiva upplevelser och självbild, offentliga berättelser om integration samt konceptuella berättelser om rasism. Eleverna skildrar en likställd bild av lärarnas och elevernas roller på skolan, en samhörighet med sina klasskamrater, kamp om erkännande från de andra eleverna och makthavarna på skolan, samt ett lyckligt avslut i sina berättelser om framtiden vilka beror på deras uppfattningar av sig själva. Det lyckliga slutet skildrar således en ovisshet om framtiden där en osäkerhet avseende den genomgående kampen om erkännande framgår. / An overarching perspective regarding the mapping of newly arrived pupils's needs characterizes the Swedish society and school system. This leads to a breakdown of pupils in so-called “Language Introductory Preparation Classes” which separates newly arrived pupils from pupils in ordinary classes and complicates integration. The purpose of this study is to capture the pupils`s perspective through a so-called narrative identity analysis aimed to investigate how 7 pupils from a Language Introduction- class at a high school in Stockholm, Sweden present their identities through their stories about their school situation. This has been implemented using interviews about the pupils' experiences and interpretations of events that has taken place at their school and class. Stories regarding the change of school system, the meeting with the class and future hopes have been presented in different ways by the students. The most prominent stories consist of ontological narratives based on the individual's subjective experiences and self-image, public stories about integration, and conceptual stories about racism. The students portray a similar picture of the roles of teachers and students at the school, a community with their fellow classmates, a struggle for recognition from the other students and the rulers of the school, as well as a hope for a happy ending and a resolution of the fight for recognition. The happy end also depicts an uncertainty about the future where an uncertainty regarding the ongoing struggle for recognition appears.

Syftet med uppsatsen är att belysa och analysera hur nyanlända ungdomar beskriver sina upplevelser av att börja om i en ny skola, i ett nytt land. Uppsatsen handlar om att förklara och belysa flyktingungdomars upplevelser av att börja om i ny skola och lära sig ett nytt språk och skaffa nya vänner och vad denna utmaning innebär. Med uppsatsen vill jag belysa språket och skolans betydelse för nyanlända elevers delaktighet. Min studie är baserad på kvalitativa metoder och jag har genomfört kvalitativa intervjuer med sex deltagare som har erfarenheter av att vara en nyanländ elev. Analysen av studien gjordes med IPA (Interpretative phenomenological analysis). IPA är en kombination mellan fenomenologi och hermeneutik. Teoretiska utgångspunkter är den sociokulturella teorin och postkolonial teori. Med sociokulturell teori analyserar jag delaktighetens och gemenskapens betydelse för lärandeprocessen bland nyanlända elever. Jag använder postkolonial teori för att analysera den postkoloniala ordningen i vår nutida skola. Jag har kommit fram till att nyanlända elever står inför en svår utmaning när de börjar skolan. Deltagarna upplevde att det var svårt att skaffa vänner, lära sig ett nytt språk och bli en del av samhället. Deltagarna upplevde både delaktighet och utanförskap i skolan och de har blivit utsatta för kränkning, stigmatisering och mobbning. Skolan hade en viktig roll i nyanlända elevers liv, speciellt under de första åren i Sverige eftersom nyanlända träffade jämnåriga och nya människor i skolan. Svenska språket är ett krav för att nyanlända ska klara sig och bli delaktiga i skolan. Det kräver lång tid för nyanlända elever att bli accepterade i skolan, lära sig ett nytt språk och anpassa sig till det nya landet. / The aim of this study is to illuminate and analyze how newly arrived adolescents describe their experiences of starting over in a new school, in a new land. The essay will explain and illuminate the refugee adolescents’ experiences of starting over in a new school and learn a new language and make new friends and what this challenge mean for them. The essay describes the language- and the school's impact on newly arrived students’ participation. My study is based on qualitative methods, based on interviews with six individuals who have the experience of being a newly arrived student. The analysis of the study was made with IPA (Interpretative phenomenological analysis). IPA is a combination of phenomenology and hermeneutic perspective. Theoretical premises are the socio-cultural theory and postcolonial theory. With socio-cultural theory I explain and analyze the participation and community importance for the learning process among newly arrived students. I use postcolonial theory to analyze the post-colonial order in our current school. I have found that newly arrived students are facing a difficult challenge when they start school. The participants experienced that it was difficult to make friends, learn a new language and become part of the community. The participants experienced both inclusion and exclusion in school and they have been exposed to violations, stigmatization and bullying. The school had an important role in the newly arrivals' lives, especially during the first years in Sweden because in school they meet peers and new people. Swedish language is a requirement for new arrivals so they will cope with life and get involved in school. It takes a long time for newly arrived students to be accepted in school, learn a new language and adapt to the new country.

This study highlights newly arrived pupils’ experiences of the Swedish school system. From a socio-cultural and intercultural perspective, the pupils’ school experiences have been interpreted and analyzed in accordance with the study’s purpose of looking into the importance of collective processes and an intercultural approach for newly arrived pupils' learning. The study should be interpreted in the light of the Swedish school challenges where, in a short period of time large groups of newly arrived pupils have started their studies at the secondary school’s introduction program. The study's qualitative materials were obtained through qualitative field interviews with six newly arrived students. The results of these interviews are explained and analyzed based on the theoretical perspectives of the thesis. The result shows that collective processes and the socio-cultural perspective focus on social interaction, language development and cognitive challenges, also fits well with the newly arrived pupils’ perceptions of their learning. The study also argues that there tend to be few intercultural elements in education in the Introduction Language program, even though the Swedish National Agency for Education and the curriculum asks for its presence in the education of newly arrived pupils. A third conclusion set out in the study is that newly arrived pupils want more intercultural elements in their education, to seek understanding and increased knowledge on issues relating on cultures and identities.

Syftet med den här studien är att belysa studiehandledare och deras roll i olika skolor. Hur arbetar de på en daglig basis? Vilka instruktioner får de från sina överordnanden? Vilka tankar har de om hur deras arbete är organiserat och strukturerat? För att skapa tillförlitliga svar har den teoretiska utgångspunkten i studien baserats på hur studiehandledare ser på sin egen roll inom skolans verksamhet. Studien är baserad på flertalet intervjuer med studiehandledare där tankekartor skapades för att skapa klarhet i svaren. Resultaten visade en mängd olika erfarenheter vilket gav en intressant grund att bygga vidare på. Resultaten indikerade också de många olika utmaningar som skolor står inför både när det gäller strukturering och organisering av studiehandledarnas arbete. Möjligtvis än viktigare visade resultaten en tydlig bild av den centrala roll som studiehandledaren har i att skapa ett samhälle där vi alla möter varandra på samma villkor och behandlar alla jämlikt, och inte minst skapar förutsättningar för alla elever att nå sin fulla potential. Det här är något alla skolor ska och bör sträva emot på grund av de många fördelarna med det. / My purpose with this study is to highlight study counselors and the role they maintain in different schools. How do they work on a daily basis? Which instructions do they receive from their superiors? What are their thoughts on how their work is organized and structured? To create reliable answers my theoretical approach is based on how the study counselors see themselves as part of schools and their organizations. The study is based on interviews with several study counselors where mindmaps were created to make the answers more direct and concrete.  The findings showed somewhat different experiences which created an interesting narrative to build upon. The results also indicated the many different challenges we all face when it comes to both organizing and structuring the work of study counselors. Perhaps more importantly the finding gave a clear insight about the major importance of study counselors and their key role in creating an equal society which treats everyone equally and creates the same opportunities for every pupil to reach their full potenial. Something we all should aim towards due to the many benefits which comes with it.

Bakgrund: Antalet nyanlända barn och ungdomar har stadigt ökat i Sverige under åren 2000 till 2015 och har därefter minskat. Även om antalet nyanlända har minskat har de inte haft och har inte tillgång till hälso- och sjukvård i samma utsträckning som svenskfödda barn och ungdomar. Elevhälsan är en samhällsfunktion där skolsköterskans hälsofrämjande arbete är en viktig del i att främja nyanlända elevers hälsa. Syfte: Att beskriva skolsköterskors upplevelse av att arbeta hälsofrämjande med nyanlända elever i skolan. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats, där fem skolsköterskor intervjuades. Datamaterialet analyserades enligt innebördsanalys. Resultat: Resultatet består av fyra innebördsteman; förståelse för nyanlända elevers livsvillkor, känslan av meningsfullhet i enskilda möten, känslor av otillräcklighet skapar frustration samt viljan att göra mer för elever. Slutsats: Skolsköterskorna upplever sitt arbete meningsfullt och de har en förståelse för elevers livssituation och livsvillkor. Brist på resurser skapar frustration hos skolsköterskorna men det finns även en glädje och stolthet för det arbetet de utför. / Background: The number of newly arrived children and young people has steadily in-creased in Sweden from 2000 until 2015 and has subsequently declined. Although the num-ber of new arrivals has decreased, they have not had and do not have access to health care to the same extent as Swedish-born children and adolescents. Student health is a social function in which the school nurse's health promotion work is an important part of promoting newly arrived students' health. Aim: To describe the school nurses' experience of working with health promotion with newly arrived students. Method: The study was conducted using a qualitative method with a phenomenological approach, in which five school nurses were interviewed. The data was analyzed by means of descriptive meaning analysis. Results: The results of the analysis are four themes; understanding the newly arrived student's life conditions, the sense of meaningfulness in individual meetings, feelings of inadequacy create frustration, and the desire to do more for the students. Conclusion: The school nurses experience their work as being meaningful and they have an understanding of the students' life situations and living conditions. Lack of resources creates frustration among the school nurses, but there is also joy and pride in the work they do.

I skolan ställs mycket höga förväntningar på nyanlända elever, då de förväntas lära det svenska språket parallellt med ämneskunskaper. Många lärare saknar dock kompetens i hur de ska främja nyanlända elever språk- och kunskapsutveckling. Därför syftar studien till att bidra med kunskap om hur undervisningen i So-ämnena kan organiseras för nyanlända elever i årskurs 4–6. Det görs genom att undersöka vilka undervisningsfaktorer lärare uppfattar gynna nyanlända elevers kunskapsutveckling inom So-ämnena samt på vilka sätt lärande möjliggörs för nyanlända elever inom So-ämnena. Skoldidaktisk teori och sociokulturell teori utgör studiens teoretiska ramverk. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem lärare. All insamlade data har därefter analyserats tematiskt och sammanställts i matriser utefter likheter och skillnader. Bearbetningen och analysen resulterade i att fem huvudsakliga teman fanns; involverade professioner och verksamheter, språklig medvetenhets inverkan, det sociala samspelets betydelse, användning av translanguaging samt interkulturellt perspektiv. Respektive tema delades in i subteman för att konkretisera innebörden av resultatet. Lärarnas uppfattningar skiljde sig en del åt men de främsta likheterna som framträdde var att de uppfattade studiehandledning på modersmålet som en viktig resurs för att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling och för att synliggöra elevernas kunskaper. Bildstöd nämndes som ett bra stöd för att bearbeta ämnesinnehåll. Det beskrevs som viktigt att vara observant på både ämnesspecifika begrepp och vardagsspråk som de nyanlända eleverna inte kan samt att vara observant vid olika gruppkonstellationer då nyanlända elever i heterogena grupper sällan är speciellt delaktiga. Filmer på modersmålet och användning av inläsningstjänst beskrevs som framgångsrika hjälpmedel för nyanlända elevers kunskapsutveckling i So-ämnena. Avslutningsvis beskrivs att lärare måste ha kunskap om vad som är gynnande för nyanlända elevers kunskapsutveckling samt vilka redskap och hjälpmedel som finns för att nyanlända elever ska utveckla sina So-kunskaper så mycket som möjligt. / There are high expectations on newly arrived pupils in school. They are supposed to develop both language and subject knowledge at the same time. This despite teachers lacking competence in how to promote newly arrived pupils’ development in language and subject knowledge at the same time. Because of this, the aim of this study is to contribute with knowledge about how to organize the teaching in the social orientated subjects for newly arrived pupils in 4th-6th grade. This is done by answering the following questions: Which factors in the teaching do teachers perceive promoting for newly arrived pupils developing their knowledge in the social orientated subjects? And in what ways is learning in the social orientated subjects made possible for newly arrived students? A school didactic theory and sociocultural theory form the theoretical framework of the study. Data has been collected by qualitative interviews with five teachers. All the collected data has been thematically analyzed and put together in matrices based on similarities and differences. The processing and analysis resulted in five head themes: professions and functions involved, the impact of linguistic awareness, the importance of social interaction, use of translanguaging and intercultural perspective. Each theme was divided into subthemes to concretize the meaning of the result. The teachers’ perception differed, but the most common similarity was that they perceived study guidance in the mother tongue as a useful resource to promote newly arrived pupils’ knowledge and to make the pupils’ knowledge more visible. Support from images was mentioned as great for processing content in the subject. It was described as important to be aware of both words, specific for the subject, and more ordinary words, used in the daily talk, that the newly arrived pupils are not aware of. Another factor mentioned to be aware of was group structures. This because newly arrived pupils attend to not be involved in heterogeneous groups. Films in the mother tongue and the use of Inläsningstjänst was described as successful tools for newly arrived pupils to increase their knowledge in the social orientated subjects. Lastly the importance of subject teachers’ knowledge about how to increase newly arrived pupils’ knowledge and about available resources are mentioned.

This aim of this study is to compare and contrast two textbooks in Swedish as a second language. The main focus is on textbooks written for newly arrived students in primary school. The aim is to see if, and how, written text and pictures worked together to provide opportunities for learning and understanding for the students. Two books were chosen, one published in 1996, Svenskbiten A1 and one from 2020 Mitt i språket A. A multimodal analysis of chosen extracts is made. The texts are discussed from a social semiotic theoretical point of view. Meaning-making according to the ideationell meta-function is one aspect from the social semiotic point theory that is used to examine the textbooks. The result from the analysis is that the two textbooks have a lot of similarities, which was expected since they have the same purpose and the same book publisher. One difference found is that the older textbook is more passive, and more repetitive than the newer book. The newer textbook contains more dialogue and contact with the reader. It is not possible to say if one of the textbooks are better than the other, it depends on the purpose of the teacher using them.

Today, quality reviews of education for newly arrived students show major deficiencies in the Swedish school system. The newly arrived students do not get equal opportunities to achieve goals as other students in the classroom. Thus, an intervention study has started at two primary schools in central Sweden, where the purpose is to investigate whether cooperative methods can benefit students' participation and vocabulary learning in Swedish teaching. Therefore, the questions in this study are “in what ways can cooperative learning contribute to the participation of newly arrived students in Swedish teaching?” and “does cooperative learning have any visible effect on newly arrived students' vocabulary learning in Swedish?”. To answer the study questions a qualitative research method was conducted, with structured classroom observations, in two different primary schools. The participants in the study werefive newly arrived students in fourth and sixth grade. The results were analyzed using three theories, such as social constructivism, a participation model and vocabulary learning as a theoretical concept.   The analysis of the results showed that there are several advantages for the newly arrived students' communicative and linguistic development in cooperative learning, at the same time as it opens up for an increased participation in Swedish lessons. Didactically, the results of the study imply that the work with cooperative teaching methods leads to a progression in vocabulary learning and participation. This can be modeled in different ways, by grouping the newly arrived students in mixed groups or with other newly arrived students. What is further made visible in the study is that the newly arrived students are more active and involved when they are allowed to work and use the language in playful environments.