The aim is to study how two newly-arrived pupils in the subject of Swedish cooperate with each other through code-switching. The study is based on a qualitative method with three observations during classes in the subject of Swedish. The study showed me that newly arrived pupils use a lot of codeswitching when they are paired up with each other. In particular, this study found that they used code-switching when their vocabulary in Swedish did not suffice, as well as when they had problems with interpreting certain words. In most cases, the subjects show a preference for intrasentiell code-switching (switching within the sentence for a few words) over the intersentiell variety, although both occur.

Mottagandet av nyanlända elever i den svenska skolan är något som har diskuteras mycket, särskilt under de senaste fem åren, men hur bra fungerar egentligen detta? Uppsatsens syfte var att genom en systematisk litteraturöversikt sammanställa en del av den nutida forskningen som fanns inom ämnet mottagande av nyanlända elever med avsikt att ta reda på vilket organisationssätt som är av forskningen rekommenderat, hur det ser ut i några andra länder och vilka rekommendationer som finns. Detta undersöktes genom en systematisk litteraturstudie där 15 artiklar, avhandlingar eller kapitel i antologier valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. Av undersökningen framkom på en övergripande nivå behovet av en sammanhållen organisation och ett inkluderande förhållningssätt, på skolnivå inkludering av nyanlända elever i skolgemenskapen och slutligen att nyanlända elever bör ses som ungdomar med egna intressen, tidigare erfarenheter och kunskaper som bör tas tillvara på.

Denna studie berör lärares uppfattningar om nyanlända elevers matematiska svårigheter i årskurs 1–3. Flera nyanlända elever börjar i den svenska skolan, vissa av dem har skolbakgrund och vissa saknar det. Oavsett vilket är det skolans och lärarens plikt att handleda och stötta eleverna i deras studier. Tidigare forskning visar att de nyanlända eleverna ofta presterar sämre än andra elever i matematikundervisningen, speciellt när de stöter på textbaserade uppgifter. Det har framkommit tydligt att de nyanlända elevernas matematiska svårigheter uppstår på grund av att de saknar det svenska språket. I denna studie kommer det att presenteras vilka svårigheter några lärare upplever att nyanlända elever har i matematikundervisning och på vilket sätt lärarna stödjer dessa elever i matematikundervisningen. Denna studie är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har utförts för att besvara forskningsfrågorna. Tre matematiklärare och tre SvA-lärare har deltagit och bidragit med sina tankar och resonerat kring studiens valda problemområde. Studien tar avstamp från det interkulturella perspektivet. Det framkommer i resultatet från de sex respondenterna att språket spelar en stor roll för de nyanlända elevernas lärande i ämnet matematik. I resultatet framkommer att lärarna hade liknande resonemang och tankar kring hur de ska uttala sig vid genomgångar och tydliggöra olika matematiska begrepp, termer och symboler. Studiens slutsats är att användning av studiehandledning, modersmål samt formellt och informellt språk är olika sätt att underlätta för nyanlända elever i matematikundervisningen. Vidare framkom att de modersmål som de nyanlända eleverna har kan utnyttjas för att öka elevernas förståelse för begrepp, termer och symboler i matematikundervisningen. Detta betyder att språket kan spela en stor roll i de nyanlända elevernas kunskapsutveckling. / This study deals with teachers’ views of mathematical difficulties for newly arrived students in Grades 1-3. Several newly arrived students have started in the Swedish schools, some of them have a school background and some do not. Either way, it is the duty of the school and the teacher to manage and support the students in their education. Previous research show that newly arrived pupils often perform worse than other pupils in mathematics education, especially when the instruction relies on text-based assignments. It has become clear that the newly arrived pupils’ mathematical difficulties arise partly because they lack the Swedish language. This study will present what difficulties some teachers of newly arrived students have in mathematics instruction and in what way they support newly arrived students in their mathematics teaching. This study is a qualitative study where semi-structured interviews have been done to answer the research questions. Three mathematics teachers and three Swedish as second language teachers have participated and contributed with their thoughts and reasoned about the study's chosen problem. The study has taken off from the intercultural perspective. The results from the six respondents clearly show that language plays a significant role in the newly arrived students' learning abilities in mathematics. The result shows that the teachers had similar thoughts and opinions about how they should express themselves during lectures and how to clarify different mathematical concepts, terms and symbols. The study's conclusion is that study guidance, mother tongue as well as formal and informal language is strategies to advance mathematics teaching for the newly arrived students. In addition, it was found that the native languages that the newly arrived students have can be appointed to increase the students' understanding of concepts, terms and symbols in mathematics education. This means that language plays an important role in the newly arrived students' development of knowledge.

Midhat, Avin (2022). Speciallärares och lärares perspektivet på nyanlända elevers lärande i matematik. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmöuniversitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Min förhoppning är att kunna ge goda exempel på hur några matematiklärare arbetar för att skapa en mer inkluderande matematikundervisning för nyanlända elever som bidrar till att alla elever utvecklar sitt matematiska kunnande utan permanenta exkluderande lösningar.   Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att få inblick i hur några lärare i grundskolan genomför olika anpassningar och arbetsformer gällande nyanlända elevers lärande för att öka inkludering i matematikundervisning, samt vilken roll specialläraren i matematik har i detta arbete. Studien syftar även till hur några lärare tänker om olika teorier kring nyanlända elevens lärande gällande genrepedagogik och transpråkande.   Frågeställningarna är följande:   -       Hur tillämpar några lärare språkutvecklande/transspråkande arbetssätt i matematik för att stödja nyanlända elevers förståelse? -       Vilka anpassningar i undervisningen anser några lärare är mest givande för att öka inkluderingen samt självförtroende hos elever med bristande språkförståelse i svenska?   Teori Den här studien utgår från teorier dels inom det sociokulturella perspektivet ur kommunikation, språkanvändning, interaktion och mediering, dels transpråkande och cirkelmodell för att kunna besvara frågeställningarna om på vilket sätt och i vilken omfattning olika arbetssätt och resurser som kan främja nyanlända elevers lärande och utveckling i matematik för att kunna förstå och tolka resultaten av intervjuerna.   Metod Studien är en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Med inspiration av en fenomenologisk metodansats är fokus på att förstå mina respondenters upplevelser. Semistrukturerade intervjuer är genomförda med sex matematiklärare och en speciallärare, alla verksamma på högstadiet. Resultat Studien visar att lärarna är medvetna om att språket spelar en väsentlig roll i matematikundervisningen och att just matematiska textuppgifter upplevs som ett stort problem för nyanlända elever. Lärarna i studien uttrycker också att de läromedel som skolan har i grunden är bra men inte för de nyanlända eleverna. Resultatet visar också att lärarna inte   använder sig av nyanlända elevernas kartläggningar som stöd i matematikundervisning. Lärarna som intervjuades har dock en positiv inställning till transspråkande där nyanlända elever ska inkluderas i klassen samt att de utvecklas både i det svenska språket och kunskapen. Avslutningsvis visar resultatet att samarbetet mellan behöriga lärare och specialläraren är mindre bra men däremot är samarbetet med obehöriga bra har eftersom matematikärenden har delegerats till speciallärare och därefter få matematikspecialisten handleda obehöriga i sin planering på egen hand.   Specialpedagogiska implikationer Samarbete mellan specialläraren och matematikläraren är en förutsättning för att nyanlända elever skall lyckas. Det är viktigt att specialläraren på skolan skapar strukturellt mer interaktion i skolan för att skapa effektiva strategier för att bidra till skolutveckling gällande genrepedagogik, transpråkande och elevers kartläggningar för ett bättre resultat för eleverna. Därefter för att ha en kunskap om hur och när arbetsmiljön som leder till utveckling är det viktigt att specialläraren utvärderar undervisningen på skol-, grupp-och individnivå. Rektors pedagogiska ledarskap spelar också en väsentlig roll i detta och måste kontrollera hur verksamheten bedrivs utifrån den politiska styrningen gällande särskilt stöd och nyanlända elevers undervisning i ämnet matematik. / Midhat, Avin (2022). The perspective of special needs teachers and new teachers on newly arrived students' learning in mathematics. Special Teacher Program, Department of School Development and Leadership, Learning and Society, Malmö University, 90 credits. Expected knowledge contributionMy hope is to be able to give good examples of how some mathematics teachers work to create a more inclusive mathematics teaching for newly arrived students that contributes to all students developing their mathematical knowledge without permanent exclusionary solutions. Purpose and questionsThe purpose of this study is to gain insight into how some teachers in primary school implement different adaptations and working methods regarding newly arrived students' learning to increase inclusion in mathematics teaching, and what role the special needs teacher in mathematics has in this work. The study also aims at how some teachers think about different theories about the newly arrived student's learning regarding genre pedagogy and transilingualism. The questions are as follows: - How do some teachers apply language development / transilingual approaches in mathematics to support newly arrived students' understanding?- What adaptations in the teaching do some teachers think are most rewarding for increasing inclusion and self-confidence in students with a lack of language comprehension in Swedish? TheoryThis study is based on theories in the sociocultural perspective from communication, language use, interaction and mediation, as well as transilingualism and a circle model to be able to answer the questions about in what way and to what extent different working methods and resources can promote newly arrived students' learning and development in mathematics to be able to understand and interpret the results of the interviews. MethodThe study is a qualitative study with semi-structured interviews. Inspired by a phenomenological methodological approach, the focus is on understanding my respondents' experiences. Semi-structured interviews were conducted with six mathematics teachers and one special needs teacher, all active in upper secondary school.ResultsThe study shows that teachers are aware that language plays a significant role in mathematics teaching and that mathematical text assignments are perceived as a major problem for newly arrived students. The teachers in the study also express that the teaching materials that the school has are basically good but not for the newly arrived students. The results also show that teachers do not use newly arrived students' surveys as support in mathematics teaching. However, the teachers interviewed have a positive attitude towards transilingualism where newly arrived students should be included in the class and that they develop both in the Swedish language and knowledge. In conclusion, the results show that the co-operation between qualified teachers and the special needs teacher is less good, but on the other hand the co - operation with unqualified teachers is good because mathematics matters have been delegated to special teachers and then the mathematics specialist can guide unauthorized people in their planning on their own. Special educational implicationsCooperation between the special needs teacher and the mathematics teacher is a prerequisite for newly arrived students to succeed. It is important that the special needs teacher at the school creates structurally more interaction in the school in order to create effective strategies for contributing to school development regarding genre pedagogy, transilingualism and students' surveys for a better result for the students. Then, in order to have a knowledge of how and when the work environment leads to development, it is important that the special needs teacher evaluates the teaching at school, group and individual level. The principal's pedagogical leadership also plays a significant role in this and must control how the activities are conducted based on the political control regarding special support and newly arrived students' teaching in the subject mathematics.

Bakgrund och syfte: Det finns en begränsad mängd forskning om nyanlända elever i delmomentet friluftsliv i den svenska skolan. Friluftslivsmomentet kan fungera som en integrationsarena för utvecklandet av språk, kunskap och kultur. Nyanlända elever kommer ofta från svårare omständigheter och då kan friluftslivsmomentet användas som ett verktyg för att förbättra deras känsla av sammanhang. Syftet med studien var att ta reda på hur nyanlända elever upplever friluftsliv i skolan, vad för faktorer som påverkar deras inställning till friluftsliv samt vad som motiverar dem till att utföra mer friluftsliv. Metod och analys: Studien utfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer via plattformen Zoomdär vi intervjuade fem nyanlända elever individuellt som antingen gick i förberedelseklassereller ”vanliga” klasser. Målet var att eleverna skulle få chansen till att berätta deras tankar och tidigare erfarenheter av natur och friluftsliv. KASAM och sociokulturellt perspektiv användest ramverk för att analysera studiens data. Analysen skedde genom tematisering där vi delar in alla transkriberingar under relevanta rubriker. Resultat: Resultatet visar på att elevernas tidigare erfarenheter av natur och friluftsliv haft en påverkan på deras inställning till friluftsliv i skolan. I hemländerna fick vissa elevermöjligheten att gå ut i naturen både på fritiden och i skolan medan andra inte hade sammamöjligheter. Naturen skiljer sig åt mellan deras hemländer samt i jämförelse med den svenska naturen. Det sociala samspelet mellan studiens elever och lärare har varit en orsak till att deras rädslor övervunnits. En bidragande faktor till upplevelsen av friluftsliv kan också vara antalet aktiviteter som eleverna har fått genomföra. De elever som har fått genomföra fler friluftsaktiviteter var mer benägna att utföra mer friluftsliv. Det märktes att KASAM skiljde sig åt mellan dessa elever. Det kan även finnas andra faktorer som kunde påverka deras KASAM exempelvis socioekonomiska och kulturella skillnader. Slutsats: I denna studie har lärare haft en stor påverkan på elevernas KASAM och de kan generellt behöva bli bättre på att motivera sina undervisningsval för eleverna. De elever somvar mer negativt inställda till friluftsliv hade inte fått testat lika många friluftslivsaktiviteter som de som var mer positiva. Elevernas bakgrunder och erfarenheter av naturen har också påverkat deras uppfattning av friluftsliv. De elever som växt upp i krigsdrabbade länder har inte haft samma tillgång till naturen och det kan ha påverkat deras inställning till friluftsliv. / Background and aim: There is a limited amount of research regarding newly arrived students in school and specifically concerning outdoor life education. The outdoor lifeelement can function as an integration arena for the development of language, knowledge andculture. As newly arrived students often come from difficult circumstances, outdoor lifeeducation can be used as a tool to enhance their KASAM. The aim of the study was to find out how newly arrived students experience outdoor life at school, what factors affect theirattitude towards outdoor life and what motivates them to perform more outdoor life. Method and analysis: The study was conducted using qualitative interviews via Zoom wherewe interviewed five newly arrived students individually who either went to preparatoryclasses or "regular" classes. The students talked about their thoughts and previous experiencesof nature and outdoor life. We have chosen to use the theoretical frameworks KASAM andsociocultural perspective to analyse the data. The analysis of the transcriptions was performedusing thematization. Results: The results of the study show that the students' previous experiences of nature and outdoor life had an impact on their attitude towards outdoor life at school. In their home countries, some had the opportunity to go out into nature both in their free time and at school, while others did not have the same access to it. Nature also differs in their home countries incomparison with Swedish nature. The social interaction between the study's students andteachers has been one reason why their fears have been overcome. A contributing factor to theexperience of outdoor life can also be how many activities the students have had the chance totry out. The students who had carried out more outdoor activities in school were more likelyto engage in more outdoor life. It was noticed that KASAM differed between these students. Conclusion: In this study, teachers have had a major impact on students' KASAM and theymay generally need to become better at motivating their teaching choices for students. Thosewho were negative had not tested as many outdoor activities as those who were positive. Thestudents' backgrounds and experiences of nature have also influenced their perception ofoutdoor life. The students who grew up in war-torn countries have not had the same access tonature and this may have affected their attitude to outdoor life in Sweden as well.

Sverige har en ökad etnisk mångfald som har resulterat i att klassrummen i de svenska skolorna är allt mer heterogena. Detta innebär att lärarna undervisar elever från olika delar av världen med olika språkliga förutsättningar och behov samt att lärarna stöter på elever vars modersmål inte är svenska. Språkutveckling har en stor betydelse för elevers lärande och kunskapsutveckling och därför är det viktigt att lärarna arbetar språkutvecklande Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt lärare arbetar med hjälp av sina erfarenheter för att skapa en språkutvecklande SO-undervisning för nyanlända elever i årskurs F-3. Även ta reda på vilka utmaningar lärare stöter på när de arbetar med språkutveckling bland nyanlända elever i SO-undervisningen. Studiens frågeställning är: Vilka arbetssätt är enligt lärare gynnsamma för att skapa en språkutvecklande undervisning i SO-ämnet för nyanlända elever i årskurs F-3? och Hur reflekterar lärare över de utmaningar som förekommer när de arbetar med språkutveckling bland nyanlända elever i SO-undervisningen? I våra teoretiska perspektiv har vi valt att fokusera på det sociokulturella perspektivet och den proximala utvecklingszonen (ZPD) som är utarbetad av Lev Vygotskij, samt cirkelmodellen. Vi har valt att utgå just från dessa teoretiska perspektiv och anser dem vara relevanta, då de behandlar språkets betydelse. De är också relevanta då de visar hur lärande och språk hänger samman, alltså på vilket sätt interaktion och samspel gynnar elevers språk- och kunskapsutveckling. I denna studie används kvalitativ metod där fem lärare har valt att delta i intervjuer och besvarat 8 olika frågor. Informanterna har beskrivit olika betydelsefulla resurser och arbetssätt för att främja språkutvecklingen bland nyanlända elever i årskurs F-3, bland annat modersmål samt interaktion som lärarna har funnit underlättande i SO-undervisning. Lärarna har även talat om betydelsen av skolspråk och ämnesbegrepp i SO- undervisningen samt vilka svårigheter de stöter på vid undervisningen av nyanlända elever, som exempelvis den otillräckliga tiden.

Syftet med studien är att undersöka hur fritidslärarna arbetar med inkludering av nyanlända elever i fritidshemmet. Studiens forskningsfrågor undersöker vilka arbetssätt som deltagarna använder sig av vid inkluderingen av nyanlända elever samt vilka möjligheter och utmaningar de upplever med inkluderingen. Studien genomfördes med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som intervjumetod. Deltagarna i denna studie bestod av sex fritidslärare från tre olika skolområden. Samtliga deltagare valdes genom både ett bekvämlighetsurval och ett ändamålsenligt urval. Den insamlade data efter genomförda intervjuer analyserades och delades in i olika kategorier i form av färgkoder genom att det tillämpades en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på liknande arbetssätt som är viktiga kring arbetet med inkludering av nyanlända elever i fritidshemmet, dessa arbetssätt är: användningen av bildstöd och språkutvecklande arbetssätt. Under intervjuerna och efter analysering av dem visar det på brist i kommunikationen och information till fritidshemmet och mellan fritidslärarna, i förhållande till när de nyanlända ska börja på fritidshemmet. Detta resulterar i att inkluderingsarbetet inte blir som det är tänkt. Resultatet visar även på hur viktiga eleverna som redan går på fritidshemmet, är för inkluderingen av de nyanlända eleverna i fritidshemmet.

During the 2010s Swedish principals received an increased responsibility to make decisions regarding the schooling for individual students. Simultaneously the influx of immigrants to Sweden was high and the responsibility of sorting out housing and schools for the migrants was split between the municipalities. This meant more schools received responsibility for newly arrived students. Laws and regulations regarding newly arrived was changed gradually after 2015 and principals were given increased responsibility of the decision-making. In the light of this a case study was designed to increase knowledge about decision making and influencing process relating to newly arrived students schooling. A partial purpose was to deepen the understanding around principals’ conditions and prerequisites to make decisions in line with the education act. Principals and representatives of the administration in the form of unit managers for mother tongue or reception units were interviewed. The study’s theoretical perspective emanates from theories of bounded rationality, institutional logics and a framework on organizational learning that describes how routines are developed. The result showed that decision-making was influenced by the frames and organizational conditions which existed in the context of each municipality and school. The decision-making usually happened with the hallmark of bounded rationality; the decision makers used solutions which had worked prior to achieve a result that they regarded as sufficient. This meant that the organizational solutions that were available in the organization prior were used to incorporate the new students in the school. Decision-making could be understood from several competing institutional logics: to realize political goals and comply with legislation (bureaucratic logic), to be an attractive school (market logic), to provide students with a good education (professional logic) and to use resources efficiently (organizational logic). The three cases showed major differences regarding the development of routines in the organisation. In one of the municipalities there were routines in place for a few important areas of decisions such as school placement processes and home multilingual classroom assistance. This led to a quick reception and school start for the newly arrived students while the lack of a functional routine in another municipality led to long school placement processes and frustration among the decision-makers. The results of the study points to the importance of having discussions on individual, group and organizational levels to develop routines which reduces the need of repeated decision-making. The result deepens the understanding of the complex context principals and unit managers must deal with in decision-making and underlines the importance of having discussions at the individual, group and organizational level to develop routines that reduce the need for repeated decision-making. / Svenska rektorer fick under 2010-talet ett gradvis utökat ansvar för att fatta beslut kring enskilda elevers skolgång. Samtidigt tog Sverige emot många nyanlända och ansvaret för att ordna boende och skola för gruppen fördelades mellan alla Sveriges kommuner. Det innebar att fler skolor fick ansvar för nyanlända elever. Lagstiftning och reglering kring nyanlända elever förändrades successivt efter 2015 och rektor fick utökat ansvar för beslutsfattandet. Med detta som bakgrund utformades en fallstudie med syfte att öka kunskap om besluts- och påverkansprocesser kring nyanlända elevers skolgång. Ett delsyfte var att fördjupa förståelsen kring rektorers villkor och förutsättningar att fatta beslut som följer skollagen. Rektorer och representanter för förvaltningen i form av enhetschefer för modersmåls- eller mottagningsenheter intervjuades. Studiens teoretiska perspektiv utgår från teorier om begränsad rationalitet, institutionella logiker och ett ramverk om organisatoriskt lärande som beskriver hur rutiner utvecklas. Resultatet visar att beslutsfattandet påverkades av de ramar och organisatoriska villkor som fanns i respektive kommun och i respektive skolas kontext. Beslutsfattandet skedde ofta med den begränsade rationalitetens kännetecken: beslutsfattarna använde sig av lösningar som fungerat tidigare för att uppnå ett resultat som de uppfattade som tillräckligt bra. Det innebar att de organisatoriska lösningar som fanns tillhands i organisationen sedan tidigare användes för att slussa in de nyanlända eleverna i skolan. Beslutsfattandet gick att förstå utifrån flera konkurrerande institutionella logiker: att förverkliga politiska mål och följa lagstiftningen (byråkratisk logik), att vara en attraktiv skola (marknadslogik), att ge eleverna en god utbildning (professionell logik) och att utnyttja resurser effektivt (organisationslogik). De tre fallen uppvisade stora skillnader gällande utvecklandet av rutiner i organisationen. I en av kommunerna fanns rutiner på plats för flera viktiga beslutsområden som skolplacering och studiehandledning på modersmålet. Det ledde till snabbt mottagande och skolstart för de nyanlända, medan avsaknad av fungerande rutin i en annan kommun ledde till utdragna skolplaceringsprocesser och frustration bland beslutsfattarna. Resultatet fördjupar förståelsen för den komplexa kontext rektorer och enhetschefer har att hantera i beslutsfattandet och understryker vikten av att föra diskussioner på individ-, grupp och organisationsnivå för att utveckla rutiner som minskar behovet att upprepat beslutsfattande.

In Sweden today there is an increase of newcomer pupils that need to be accommodated into the school system. This paper highlights remote education as a concept to support this process. Based on previous studies on videoconferencing and blended learning approaches as well as state of the art technology current remote education was explored. Conducted interviews and observations showed how technology is used in schools today through presentations, videos and tablet usage. They also explored the aspects of education that did not utilize technology e.g. whiteboards, physical material and the teachers’ use of the physical environment. A series of experiments were designed to transform specific aspects of the present teaching approaches into remote education. The study showed that the most important factor for remote education is to redesign todays face-to-face lessons based on the educational content. Physical practices will have to be transformed to fit the new format while already digital practices need fewer modifications. Remote education has the possibility to give pupils access to education otherwise unattainable. It could e.g. increase the number of mother tongue languages available to newcomer pupils and prevent pupils having to travel for their entitled education. / Sverige har just nu en ökning av nyanlända elever som måste integreras in i skolsystemet. Denna rapport lyfter fjärrundervisning som ett koncept för att stödja denna process. Aktuella metoder för fjärrundervisning har utforskats genom tidigare studier om videokonferenser och blandade lärmiljöer (eng. blended learning) samt relevanta teknologier. Intervjuer och observationer utfördes för att studera hur teknik används i skolan idag genom till exempel presentationer, videoklipp och surfplattor. Dessa visade också vilken del av undervisningen som inte utnyttjade teknik; så som whiteboards, fysiskt material och lärarnas användning av den fysiska miljön. En serie experiment utformades för att omvandla nuvarande undervisningsmetoder för fjärrundervisning. Studien visade att det viktigaste för fjärrundervisning är att omforma dagens klassiska undervisning baserat på det pedagogiska innehållet. Fysiska metoder måste omformas så att de passar det nya formatet medan redan digitala metoder behöver färre modifieringar. Fjärrundervisning har möjligheten att ge elever tillgång till undervisning som annars vore omöjlig att få tillgång till. Det skulle till exempel kunna öka antalet tillgängliga språk i modersmålsundervisning för nyanlända elever samt förhindra att elever behöver resa för att få sin berättigade utbildning.

Omfattande forskning finns på hur rektorer och lärare kan arbeta för att främja nyanlända elevers lärande och utveckling samt skapa en inkluderande skola för alla. Däremot är ett outforskat område specialpedagogiska insatser för nyanlända elever. Denna studie undersöker hur arbetsfördelningen mellan olika skolprofessioner i skolorna ser ut. Överlappar yrkesrollerna varandra? Underminerar rollerna varandra, utifrån Hughes (1958) och Abbotts (1988) professionsteoretiska perspektiv? Studiens syfte är att öka kunskapen om hur olika professioner i skolan reflekterar kring sitt ansvar i samband med mottagande av nyanlända elever i årskurs 7–9 i förberedelseklass (FBK) eller direktplacering. Frågeställningarna är följande: 1) Hur beskrivs organisationen av mottagandet av nyanlända elever av tre olika professioner i skolan? 2) Hur uppger de olika professionerna att de skapar förutsättningar för nyanlända elever att utveckla språk, sociala relationer och kunskaper i skolverksamhet? 3) Hur beskriver de olika professionerna sitt professionsansvar för att skapa inkluderande lärmiljöer för nyanlända elever? och 4) Vilken mottagningsmodell beskriver professionerna som den mest gynnsamma för nyanlända elever? Studiens intervjuer analyseras med hjälp av tematisk analys och utgår från fyra befintliga arbetsområden för respektive yrkesprofession: 1) placering av nyanlända elever, 2) förutsättningar för skapandet av elevers sociala relationer, 3) kopplingen mellan språk- och kunskapsutveckling, samt 4) att konstruera inkluderande lärmiljöer. Utifrån respondenternas utsagor kan studiens resultat visa att det endast är SVA-lärare, modersmålslärare och studiehandledare som arbetar med nyanlända elevers utveckling för skolframgång. Rektorer styr verksamheten medan specialpedagoger arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Studiens slutsats påvisar fördelar och nackdelar med mottagningsmodellerna FBK och direktplacering där respondenternas perspektiv på vilken modell som är den mest gynnsamma för nyanlända elever skiljer sig åt. Rektorer och SVA-lärare anser mottagningssystemet i den egna skolan vara det mest gynnsamma för nyanlända elever. Specialpedagogerna anser, oavsett mottagningssystem på skolan de arbetar på, att man bör sträva efter FBK för nyanlända elever. Specialpedagoger avviker från rektorer och SVA-lärare och menar att de inte arbetar med nyanlända elever om de inte påvisar behov av särskilt stöd.