Syftet med denna studie är att utveckla förståelse för hur en lärare som undervisar nyanlända högstadieelever arbetar med deras språk- och kunskapsutveckling genom att använda kooperativt lärande som arbetssätt i ämnesundervisningen.  Undersökningen bygger på två kvalitativa insamlingsmetoder, nämligen klassrumsobservationer och intervjuer med elever som används som ett komplement till observationerna. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys genom kodning, kategorisering och genom att hitta mönster i materialet.  Resultatet visar att SO-läraren arbetar språk- och kunskapsutvecklande på ett medvetet sätt. Hon utgår ifrån elevernas förkunskaper när hon introducerar ett nytt arbetsområde och hon använder sig av bl.a. två kooperativa strukturer för att främja elevernas interaktion och där av främja deras språk- och kunskapsutveckling. Elevernas modersmål används systematiskt som resurs i lärandet så som studiehandledning på modersmålet. Resultatet visar också hur kamratstödet och digitala verktyg används i undervisning för att gynna elevernas språk- och kunskapsutveckling.                         Nyckelord: arbete i grupp, förberedelseklass, interaktion, kooperativt lärande, nyanlända elever, sociokulturellt perspektiv, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, stöttning, svenska som andraspråk.

A number of studies have found that pupils, both newly arrived and other pupils who speak Swedish as a second language, have difficulties with mathematical tasks that consist of a few or more lines of text. It often seems to be a matter of mainly linguistic problems that are related to word and reading comprehension, that is, understanding and interpretation of formal concepts and words in the second language. Multilingual pupils who have recently migrated to Sweden from their home countries, but also pupils with foreign backgrounds who have lived in Sweden for several years - or in some cases, their entire lives - show lack of recognition in terms of cultural and traditional contexts. This study examines the difficulties and possibilities that were created when eight different multilingual pupils were being presented with text-rich mathematical tasks (word problems), but also focuses on examining the resources used during said process where the pupils read, interpreted and tried to solve given tasks. As the study is based on qualitative research, semi-structured interviews were conducted. The basis of the interviews consists of six word problems with related questions where the students had to think, reason and reflect upon the language being used in the tasks as well as the content, context and mathematical problems presented. The study has a theoretical approach based in both the social semiotics and the Language as Resource-model, of which both have been used to analyze the empirical material obtained from the interviews. In social semiotics, meaning-making is explained as a social practice that is created through interaction with the surrounding social and cultural contexts. While gathering and analyzing material, the so called “semiotic resources” were thus being observed, that is, the resources being used to communicate, interpret and create meaning of, for example, in this case, mathematical word problems. The results indicate that multilingual pupils use a variety of resources such as code-switching, translanguaging, drawing pictures, marking numbers and more while working with word problems. In addition to this, they also utilize the interviewer/teacher as a resource to, for example, read out information to them, explain concepts and words they do not understand et cetera. Multilingual pupils thus create bridges in several dynamic ways to overcome their difficulties and rather turn them into possibilities.

Syftet med denna studie är att redogöra för arbetssätt och strategier lärare i åk 4-6 använder för att gynna nyanlända elevers språkutveckling i den ordinarie engelskundervisningen. Studien utgår från ett lärarperspektiv och belyser utmaningar som lärare anser att nyanlända elever möter när de deltar i den ordinarie engelskundervisningen. Vidare framhävs de arbetssätt och anpassningar som tillämpas i undervisningen i syfte att möta dessa utmaningar. Studien har utgått från en sociokulturell teori på grund av studiens fokus som utgår från ett gemensamt lärande. Undersökningen utfördes med hjälp av en kvalitativ metod och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med respondenter som har lång erfarenhet av att undervisa nyanlända elever i åk 4-6 i engelska. Resultatet som framgått i den empiriska undersökningen har visat att nyanlända elever möter utmaningar som grundar sig i deras motivationsnivå samt ämneskunskaper i stödspråket svenska men även i engelska. Vidare har det framgått att lärarna använder mycket transspråkande i sin undervisning i syfte att gynna elevernas språkinlärning samt skapa en samhörighet. För att göra individanpassningar utgår lärarna från den kartläggning som har gjorts av elevernas tidigare kunskaper. Anpassningarna framhävs främst vid lektionsplaneringen och implementeras senare i undervisningen. / The purpose of this study is to highlight working methods that English teachers in years 4-6 use to benefit newly arrived pupils’ English language development in the regular EFL classroom. This study is based on a teacher perspective and highlights challenges that teachers believe that newly arrived pupils face when participating in the regular English teaching. Furthermore, working methods and adaptations that are applied in the teaching in order to meet the challenges that newly arrived pupils face with regard to the English subject are emphasized. The survey has been based a qualitative method and the empirical material has been collected through semi-structured interviews. All the respondents who took part in the study have long experience of teaching newly arrived pupils English.  The results established by the empirical study have shown that newly arrived students face challenges based on their level of motivation and on their subject knowledge in the support language, Swedish, but also in English. Furthermore, it has been shown that the teachers use a lot of translanguaging in their teaching in order to benefit the students' language learning and create a sense of belonging. In order to make individual adaptations, the teachers use the mapping that has been done of the students' previous knowledge. The adaptations are emphasized mainly in the lesson planning and are implemented later in the teaching.

Läsning anses vara en grundläggande färdighet med avgörande betydelse för en individs skolgång. Den svenska grundskolan har tagit emot en stor andel nyanlända elever. Den nya elevgruppen satte fokus på ett behov att ändra undervisningsmetoder och anpassa läs- och skrivundervisningen för att möta denna elevgrupp. Studiens övergripande syfte är att undersöka huruvida intensiva interventioner enligt en RTI-modell påverkar nyanlända elevers progression med avseende på avkodning och läsförståelse. Studien är av kvasiexperimentell karaktär, deltagarna (n=44) utvalda utefter kriterier så som tid i Sverige, ålder, kön, modersmål och avkodning på andraspråket. Resultatet visade att interventioner i avkodning påverkade försöksgruppen resultat positivt, jämfört med jämförelsegruppen som inte fick intensiva interventioner. Läsförståelsens resultat för försöksgruppen påvisade en svagare progression framför allt för de äldre eleverna i studien. Jämförelsegruppens läsförståelseresultat visade ingen progression.

The goal of this study is to analyze the research overview to investigate how newly arrived students  perceive  sports  and  how  they  integrate  through  physical  education  (PE).  The methodological framework for this study is its focus on scientific articles that have been searched in databases, and articles were subsequently selected based on formulated criteria. The results of the research show that language skills are important, culture shock has an impact  on  students'  cognition  of  learning  in  sports,  and  the  role  of  teachers  in  physical education is important. It also shows that students' experiences of sports are varied. Among other  things,  experiences  are  shaped  by  student  learning  environments  and  what  they perceive as distractions during integration. According to the study, teachers need to ensure that newly arrived students are familiar with each other properly in order to facilitate their learning experiences. This study concludes that PE is a useful tool for language learning and cultural integration, which both contribute to social integration.

Det här är en kvalitativ studie som riktar in sig på rektorers uppfattning av sin roll i skolansarbete i samband med inkludering av nyanlända elever. Studien har en kvalitativ ansats ochhar en grundad teori som metod och empirin har samlats in med semistrukturerade intervjuer.Studiens tidigare forskning lyfter fram både nationella och internationellainkluderingsmodeller. Varje inkluderingsmodell har sina för- och nackdelar när det gäller hurnyanlända elever inkluderas på skolan. Idag finns två inkluderingsmodeller som är vanligast iSverige, antingen att nyanlända elever placeras direkt i en skolklass eller i enförberedelseklass. När det gäller skolans arbete i samband med inkludering av nyanländaelever har rektorn en central roll. Rektorns roll är komplex vilket visar sig i studiens resultat,framför allt i arbetet med att ge nyanlända elever rätt stöd. En slutsats som dras i den härstudien är att skolor kanske i större utsträckning borde använda sig av inkluderingsmodellenförberedelseklass för att kunna ge nyanlända elever rätt stöd. / This is a qualitative study that focuses on principals' perception of their role in the school'swork in the inclusion of newly arrived students. The study has a qualitative approach and hasa grounded theory that method and empirical have been collected with semi-structuredinterviews. The study's previous research highlights both national and international inclusionmodels. Each inclusion model has its pros and cons when it comes to how newly arrivedstudents are included at the school. Today, there are two inclusion models that are mostcommon in Sweden, either that newly arrived students are placed directly in a school class orin a preparation class. When it comes to the school's work in the inclusion of newly arrivedstudents, the principal has a central role. The principal's role is complex, as shown in thestudy's results, especially in the work to provide new arrivals with the right support. Oneconclusion drawn in this study is that schools should perhaps make greater use of theinclusion model preparation class in order to provide new arrivals with the right support.

Eftersom skolan idag är multikulturell vill vi ta reda på lärares inställningartill translanguaging som ett verktyg för att stödja dessa elever att uppnå kunskapskraven i SO.Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares erfarenheter inom undervisning av elever iprocessen att lära sig svenska som andraspråk i SO. Denna uppsats är baserad på bådekvalitativa och kvantitativa metoder, dessa har utförts i form av enkäter respektivesemistrukturerade intervjuer.För att svara på dessa frågor ska vi använda oss av både intervjuer och enkäter. Resultatet ienkätundersökningarna visar att flera av respondenterna inte har fått någon utbildning itranslanguaging under lärarutbildningen. Ändå var det ett stort antal respondenter som kändetill begreppet innan vår studie. Genom intervjuerna kunde vi konstatera att translanguaginginte heller var något som förekom i de intervjuade lärarnas lärarutbildning. Undersökningen isin helhet visade att flera av de verksamma lärare som deltog i vår surveyundersökning tyckeratt translanguaging kan vara ett arbetssätt som hjälper elever i processen att lära sig svenskasom andraspråk att uppnå kunskapskraven i SO. Däremot finns det en önskan, blandundersökningspersonerna, om ytterligare kunskaper i ämnet för att kunna använda sigav translanguaging i undervisningen. Genom intervjuerna framkommer det att det finnspåverkande faktorer som gör att användningen av translanguaging inte är lika lätt i praktiken.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidspedagoger beskriver sin och fritidshemmets roll i de nyanlända elevernas inkluderingsprocess. Studien undersöker även vilka metoder de använder i inkluderingsprocessen, samt vilka hinder de möter. Studien är av kvalitativ ansats och utgår från semistrukturerade intervjuer med sex fritidspedagoger. Studien utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling och Antonovskys teori om känsla av sammanhang. Pedagogerna beskriver en fritidsverksamhet som centreras kring att förse de nyanlända eleverna med spontan språkutveckling i en socialt inkluderande miljö. Resultaten visar att fritidspedagogerna beskriver sin roll som stöttande, där den stöttande rollen beskrivs som väsentlig i de nyanlända elevernas sociala- och språkliga utveckling. I verksamheten möter de hinder som grundas i språkbarriärer och personalbrist. Pedagogerna använder didaktiska verktyg i form av artefakter för att arbeta runt språkbarriären och därmed påskynda de nyanlända elevernas sociala- och språkliga utveckling. Utifrån studiens resultat drar vi slutsatsen att fritidshemmets roll i de nyanlända elevernas inkluderingsprocess är väsentlig, då fritidsverksamheten främjar de nyanlända elevernas sociala- och språkliga utveckling i en informell lärandemiljö.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur klasslärare i grundskolans tidiga årundervisar nyanlända elever i ordinarie klass för att främja deras språk- ochkunskapsutveckling, hur de ser till att nyanlända elever får en likvärdig utbildning i enskola för alla samt hur de ser på sin undervisningspraktik. Därtill att ta reda på hurstudiehandledare undervisar nyanlända elever på deras modersmål i grundskolans tidiga årför att främja deras språk-och kunskapsutveckling, hur de samarbetar med klassläraren ochhur de ser på sin yrkesroll.Bakgrundsteorin baseras främst på framträdande forskare inom området och derasteorier samt svenska skolmyndigheters granskningar och stödmaterial. Resultaten grundarsig på empiriskt material som har insamlats genom observationer av svenskundervisningoch studiehandledning på modersmålet samt intervjuer med klasslärare ochstudiehandledare i grundskolans tidigare år.Resultaten utifrån forskningen visar att explicit undervisning, interaktion, specifikstöttning, höga förväntningar, framåtsyftande respons och kognitivt utmanande uppgifter ärfrämjande för nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling. Vidare är trygghet och tidsamt ett tillåtande klimat avgörande för att nyanlända elever ska våga använda det nyamajoritetsspråket. Resultaten belyser även att tillgången till modersmålet ochstudiehandledning är avgörande för att nyanlända elever kan erövra skolspråket ochtillgodogöra sig den ordinarie undervisningen.Examensarbetet avslutas med en diskussion av de övergripande slutsatserna medkoppling till vilka konsekvenser det kan ha på läraryrket. En viktig slutsats är att trotsklasslärarnas språkinriktade undervisning vilar på vetenskaplig grund och beprövaderfarenhet efterfrågar de mer studiehandledning på modersmålet till de nyanlända eleverna.

Syftet med studien är att ta reda på vilka strategier lärare använder för att främja nyanlända elevers svenska språkutveckling i svenskundervisningen samt vilka utmaningar de möter på vägen. För att uppnå detta har empiriskt material samlats in och undersökts efter förslaget om ett kvalitativt förhållningssätt till semistrukturerade intervjuer av Bryman (2018). Studien bygger på sociokulturell teori, som utgår från att elever lär sig genom interaktion och kommunikation med andra. Slutsatsen utifrån studiens resultat är att lärarna är överens om att det är viktigt med en varierad undervisning och varierat material för att möta elevernas individuella behov och förutsättningar. Resultatet av analysen visar att samarbete mellan lärare, studievägledare och speciallärare är av stor vikt för att hjälpa eleverna lyckas i skolan. Detta samarbete kan bidra till att skapa en mer stödjande och sammanhållen lärandemiljö för eleverna. Det har visat sig att de förkunskaper och erfarenheter som eleverna bär med sig i form av exempelvis familjebakgrund och relation till sitt modersmål är några av de faktorer som påverkar språkutvecklingen. Dessutom är ett gott samarbete mellan hem och skola viktigt för att eleverna ska kunna följas upp och utvecklas. / The aim of this study is to find out which strategies and methods teachers use to promote newly arrived students' Swedish language development in Swedish education. To achieve this, empirical material has been collected and investigated following the suggestion of a qualitative approach to semi-structured interviews by Bryman (2018). The study is based on sociocultural theory, which explains how students stipulates that learn through interaction and communication with others. Based om the study’s results, the conclusion is that teachers agree that it is important to have varied teaching methods and materials to meet the individual needs and conditions of students. The analysis of the results shows that collaboration between teachers, study counselors, and special education teachers is crucial in helping students succeed in school. This collaboration can contribute to creating a more supportive and cohesive learning environment for students. It has been shown that the prior knowledge and experiences that students bring with them, such as family background and relationship to their mother tongue, are some of the factors that impact language development. Furthermore, a good collaboration between home and school is also important for students to be able to be followed up and develop.