Den här litteraturstudien undersöker hur lärare och andra pedagoger inom skolverksamheten kan hjälpa nyanlända elever med det svenska språket utifrån den enskilda elevens behov. Frågeställningen som ställts är: ‘’Hur kan lärare främja utvecklingen av det svenska språket för nyanlända elever inom åk F-3 i Sverige?’’. Vetenskapliga artiklar och avhandlingar har nyttjats för att samla data för litteraturstudiens grund. Detta genom databaserna ERIC och SwePub. I resultatet framkommer det att elevernas tidigare erfarenheter bör tas tillvara, att goda relationer gynnar elevernas språk samt elevernas kunskap, erfarenheter och förmågor. En stor aspekt inom resultatet är samarbete mellan lärare och andra pedagoger likaså föräldrar och modersmålslärare, även elevernas modersmål.

Inledning Asylsökande barn har inte skolplikt som alla andra barn i Sverige, men de har rätt att få skolundervisning om så önskas. Asylsökande barn ska i och med detta få möjlighet att få delta i undervisning senast en månad efter ankomsten till Sverige. PISA-undersökningen som gjordes 2015 visar att elever med migrationsbakgrund presterar på en lägre genomsnittlig nivå jämfört med elever som är av inhemsk bakgrund. Tidigare forskning menar att lärare ska sträva efter att variera sitt språk för att de nyanlända eleverna ska få ett rikt och varierat språk. Nyanlända elevers modersmål stimulerar elevernas identitetsutveckling och inkluderar dem i undervisningen, utifrån ett transspråkande arbetssätt. Det blir en negativ inverkan på elevers attityd och inställning till flerspråkighet om lärare inte har en positiv inställning till elevernas modersmål, enligt tidigare forskning.  Syfte  Syftet är att mot bakgrund av tidigare forskning belysa åtta lärares strategier för inkludering av och anpassning för nyanlända elever i svenska som andraspråk i ordinarie undervisning. För att kunna besvara syftet har vi formulerat följande frågeställningar: Hur arbetar lärare för att inkludera nyanlända elever i svenskundervisningen? och Hur anpassar svensklärare undervisningen i svenska som andraspråk för nyanlända elever? Metod  Studien genomförs med hjälp av kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer ur åtta lärares perspektiv. Studien utgår ifrån Cummins modell för andraspråksinlärning samt Vygotskijs Sociokulturella perspektiv med fokus på utvecklingszonen.  Resultat  Resultatet visar att några av lärarna var positiva till användningen av modersmålet i undervisningen och såg det som en tillgång och en resurs i undervisningen. Ett flertal av deltagarna i studien har dock en stor motvilja mot användningen av modersmålet i undervisningen. Flera av lärarna i studien varierar inte sitt språk, utan fokuserar på att endast förenkla det för de nyanlända eleverna. Studien visar att lärarna anser att det är svårt att inkludera nyanlända elever i ordinarie undervisning i svenska som andraspråk. Detta eftersom de nyanlända eleverna kommer ”för tidigt” för både det sociala och för undervisningen, då de har för lite språk för att kunna tillgodogöra sig innehållet.

Hur mottagandet och undervisningen av nyanlända elever i skolan bör ske har länge varit ett omdebatterat ämne. Undervisning genom förberedelseklasser och direktplacering i ordinarie klass är två modeller för hur undervisningen av nyanlända elever brukar ske i de svenska grundskolorna. Båda modellerna är omtalade och har kritiserats utefter undervisningsmodellernas för- och nackdelar. Inkludering och exkludering är två begrepp som präglar skolverksamheten och som diskuterats inom området nyanlända elever. Enligt läroplanen är skolans uppdrag att bidra till en likvärdig utbildning där undervisningen anpassas efter varje enskild elevs förutsättningar och behov. Syftet med studien var att undersöka hur lärare uppfattar begreppet inkludering samt få förståelse för hur det skapas och hur inkluderingen av nyanlända elever bör ske utifrån lärares upplevelser och erfarenheter. Genom kvalitativa studier med utgångspunkt från den fenomenologiska teorin har vi valt att genomföra semistrukturerade intervjuer där studiens resultat är baserat på sju lärares uppfattningar och erfarenheter. Studiens resultat visar på likheter gällande lärarnas uppfattningar om begreppet inkludering och hur det uppnås i undervisningen. När det kommer till hur lärarna anser att undervisningen av nyanlända elever bör ske finns det även där främst likheter i de olika lärarnas utsagor.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka utmaningar lärare möter med att inkludera nyanlända elever i ämnet SO och dess lösningar. Studiens frågeställningar är: Hur anpassar SO-lärare sin undervisning till nyanlända elever i klassrummet? Vilka utmaningar möter lärare med att inkludera nyanlända elever i ämnet SO? Vilken fortbildning erbjuds SO-lärare, för att kunna inkludera nyanlända elever? De teorier som används är det sociokulturella perspektivet och läroplansteori. Den metod som används i denna studie är semi-strukturerade intervjuer och intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide. I studien har fyra lärare intervjuats, och de arbetar i årskurserna 5–6 i tre olika skolor. De transkriberade intervjuerna har analyserats med en tematisk analys. Resultatet visar att lärares utmaningar med att inkludera nyanlända elever i ämnet SO är att de har ett bristande språk. I resultatet redogörs för hur lärare hanterar dessa utmaningar genom att planera och anpassa sin undervisning utifrån nyanlända elevers tidigare erfarenheter och skolbakgrund. Resultatet anger även att alla skolor erbjuder fortbildning på varierande sätt. Slutsatsen visar på att lärare anpassar undervisningen för nyanlända elever utifrån deras behov och förutsättningar. I slutsatsen presenteras dessutom att studiehandledning är ett stöd för nyanlända elevers skolprestationer. Nyckelbegrepp: Nyanlända elever i grundskolan, inkludering, skolspråk, ämnesspråk och studiehandledning på modersmålet.

Denna litteraturstudie handlar om hur nyanlända elever kan utveckla det svenska språket i samband med lärarens roll och framgångsfaktorer. Syftet med studien är att undersöka hur nyanländas språkutveckling behandlas i forskning i svenskämnet i årskurs F-3, med fokus på undervisning och framgångsfaktorer som påverkar språkutvecklingen. Studien har sin utgångpunkt i den sociokulturella teorin. Materialet som analyserats är vetenskapliga texter av olika publikationstyper. Vi har använt oss av nationella och internationella undersökningar. Resultatet av materialanalysen visar att nyanländas språkutveckling gynnas av att använda språket i olika sammanhang och genom att använda det svenska språket i hemmet. Lärarens undervisning och inställning har en avgörande roll i hur nyanlända elever utvecklar det svenska språket. Genom att läraren använder sig av användbara metoder och arbetssätt samt bjuder in eleverna till samtal gynnas deras språkliga förmåga. Detta påverkar i sin tur hur nyanlända elever lär sig nya kunskaper och utvecklas. Utöver vikten av lärarens undervisning, spelar andra faktorer en stor roll i nyanländas språkutveckling. Det har visat sig att förkunskaper och erfarenheter elever bär med sig som familjens bakgrund och förhållandet till modersmålet är några faktorer som påverkar språkutvecklingen. För att nyanlända elever ska lära sig och utveckla det svenska språket är det av stor vikt att läraren ser över sin undervisning, vilka strategier och arbetssätt som läraren använder sig av. Dessutom är det viktigt med ett gott samarbete mellan hemmet och skolan så att elevernas nivå följs upp och utvecklas.

Det är en studie som har som syfte att ta reda på hur nyanlända elever upplever den svenska skolan, och till vilken grad de känner sig inkluderade i skolan. Och hur språket påverkar deras upplevelse av inkludering i det svenska samhället. Det har gjorts intervjuer med Sammanlagt fem elever som har studerat på språkintroduktionsklass och genom öppna samtal liknande frågor har det försökts att belysa från elevperspektivet hur de själva upplever den svenska skolan. I studien framkommer det att intervjuade elever har en positiv ställning till skolan och lärarna särskilt i början men sen har de upplevt svårigheter kring att etablera nya kontakter med de inlands födda elever. När det gäller språkinlärning, de nämner ”bra svenska” som en nyckel till framgång båda i skolans arbete och framtida jobb och uttrycker att ibland skolans bemötandet ändrats efter en vis tid, när de förväntas ha lärt sig svenska.

Studien fokuserar på digitaliseringen och dess användning vid inlärning och undervisningen i ämnet svenska som andraspråk.Syftet med studien är att ta reda på hur lärare som undervisar svenska som andraspråk i tre olika gymnasieskolor använder digitalisering och hur de hanterar de olika digitala resurserna i sin undervisning. En digital enkät med öppna frågor används som kvalitativ metod för att samla in data kring lärarnas syn på digitalisering och hur digitalisering används samt i vilken omfattning. Ett par klassrumsobservationer har också utförts för att komplettera svaren som har framkommit i enkäten.Studiens resultat visar tydligt att lärarna i de tre olika skolorna använder digitala resurser, framförallt Google plattformen i större utsträckning än andra digitala verktyg. Några av informanterna använder den medvetet för att utveckla vissa språkliga aspekter som fonologi, morfologi och syntax. Informanterna visar att de kan hantera de digitala resurserna på ett välplanerat sätt. Alla lärare använder sig av Google Classroom både som språkutvecklande plattform där multimodala uppgifter läggs och att ge återkoppling och rätta elevernas arbete. Sociala medier däremot används väldigt begränsat i undervisning. Vissa lärare använder även kompensatoriska digitala resurser såsom talsyntes för att utveckla fonetik hos nyanlända elever och inte bara de som har lässvårigheter. Klassrumsobservationerna nyanserar till stor del de svar som framkom i enkäten genom att se lärarna använda vissa digitala verktyg.Studien belyser generellt två synvinklar avseende digitalisering i undervisningen. Den ena är lärarnas intresse och vilja att digitalisera sin undervisning och den andra synvinkeln är bristen på resurser kring kopplingen mellan språkdidaktik och digitalisering utifrån forskningsperspektiv.Nyckelord: Andraspråkundervisning, digitalisering, digitala resurser, nyanlända elever, språkdidaktik, svenska som andraspråk

AbstractUppsatsens syfte är att undersöka hur engelsklärare i grundskolans årskurs 6–9 hanterar de utmaningar som de möter i undervisningen av nyanlända elever i ordinarie engelskundervisning samt att belysa de utmaningar som nyanlända elever möter i sådan engelskundervisning. Vissa nyanlända elever kommer med skolbakgrund från sina hemländer medan andra saknar grundläggande kunskaper i engelska. Fokuset ligger på lärarens sätt att stötta nyanlända lever och resurser som används och är tillgängliga för eleverna. De metoder som jag har använt för att samla in det empiriska materialet grundar sig på observationer och intervjuer med lärare och elever i två skolor. Resultatet visar att det är en stor utmaning för både lärare och elever när det inte finns ett gemensamt språk mellan lärare och elev. Engelska är inte prioriterat i organisationen när det gäller användning av stöttning i form av studiehandledare. Fortbildning av lärare kring nyanlända elever är inte heller lika i alla skolor. Både skolorna ser väldigt olika ut angående utbildning kring flerspråkiga elever. Studiens resultat visar att elever känner en stor utmaning och stress i engelskundervisningen när läraren utför den med stöd av svenska språket t.ex. glosförhör och översättning av texter. Studien visar vidare att eleverna har svårt att uppfatta vad som krävs av dem för att nå godkänt betyg i ämnet engelska och vilka förmågor de behöver utveckla. Läraren behöver bli mer tydlig med att hjälpa nyanlända elever att uppfatta hur lärarna gör sin bedömning i ämnet.

Bygga svenska är ett nytt bedömningsmaterial som publicerades av Skolverket år 2017. Syftet med materialet är att stödja lärare som undervisar nyanlända elever på bland annat språkintroduktionsprogrammet i sin bedömning av språkutveckling. Eftersom materialet är nytt för skolvärlden och undersökningar kring nyanlända elevers lärande är är ett aktuellt ämne har det väckt upp ett intresse hos mig att välja just detta ämne. Studiens syfte är att undersöka hur lärare använder materialet Bygga svenska i sin bedömning av nyanlända elevers språkutveckling samt vad lärare har för uppfattningar om materialet.De teorier som används i denna studie är Vygotskijs sociokulturella teori vars hypotes är att språkutveckling sker genom språkanvändning, Biggs teori om bedömning som lyfter upp bland annat vikten av tydliga lärandemål samt teorin om transspråkande som belyser vikten av en parallell utveckling av elevers första- och andraspråk. Undersökningsmetoden är kvalitativ och består av intervjuer och observationer. Två lärare som undervisar nyanlända elever på språkintroduktionsprogrammet i ämnet svenska som andraspråk har intervjuats. De har också observerats i undervisningen.Resultaten visar att lärarna aktivt använder observationspunkterna som finns i bedömningsmaterialet såväl i sin bedömning som i undervisningen. Utöver det har det visat sig att lärarna behöver tid för att lära sig hur man kan använda materialet på ett effektivt sätt för att skapa elevmatriser som ska vara begripliga för deras elever. Resultatet visar också att den den nivåbeskrivning som visar var den enskilda eleven ligger i sin språkutveckling är otydlig för eleven. Lärarna anser därför att de behöver bearbeta den och skapa egna elevmatriser utifrån materialets observationspunkter. Slutligen har resultaten visat att Bygga svenska är ett efterlängtat material som informanterna kan använda sig av i sin bedömning av nyanlända ungdomars språkutveckling i stället för kunskapskraven gällande för lägre årskurser, som de har använt innan Bygga svenska kom ut.

Osman, Mouna (2020). Kartläggning av nyanlända elever. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.