Detta är ett magisterarbete som vill belysa matematiklärarrollen på Språkintroduktionsprogrammet. Syftet med denna studie är att undersöka vad som karakteriserar lärarrollen för matematiklärare på språkintroduktionsprogrammet utifrån ett lärarperspektiv. Frågorna som ställs riktar sig mot hur lärarna beskriver undervisningen, hur de beskriver sig själva och sin lärarroll samt deras syn på sig själva som länken mellan dessa elever och matematiken undervisad på svenska. Teori och metod är diskursanalytisk, med inriktning diskurspsykologi, med en touch av narrativ identitet. Metoden genomförs genom en narrativ intervju med två lärare, som berättar sin berättelse om sig själv som matematiklärare för nyanlända elever. Analysen av lärarnas berättelse utgår från att finna diskurser som lärarna hela tiden berättar kring. För att få en djupare förståelse för hur läraren beskriver sin lärarroll har verktygen; funktion, variation, konstruktion samt tolkanderepertoar ur diskurspsykologin använts. Resultatet mynnar ut i hur de två lärarna bygger upp sin berättelse om sin lärarroll och därmed sin narrativa identitet som matematiklärare på språkintroduktionsprogrammet.

Syftet med denna studie var att se vilka attityder lärare i programgemensamma ämnen på gymnasiet intog till nyanlända elevers språkliga resurser och hur dessa attityder, enligt informanterna, yttrar sig i undervisningen. Dessa attityder delades upp i en treenighet av komponenter bestående av kognitiv, affektiv och konativ komponent. Studien utfördes på en större gymnasieskola i södra Sverige där 20 lärare i programgemensamma ämnen, både teoretiska och praktiska, deltog i en enkät, varpå sex lärare valdes ut för uppföljande intervjuer utifrån hur tydligt de tagit ställning i olika frågor i enkäten. Resultaten visar att lärarna tenderar att uppvisa en negativ attityd till nyanlända elevers språkliga resurser då det rör svenska språket som upplevs ligga på en otillräcklig nivå för undervisningen. Även för de nyanlända elevernas språkliga resurser i form av andra språk så som modersmålet uppvisade lärarna en negativ attityd då detta utnyttjades i undervisningssituationen i liten grad.

I fritidshemmet och skola så möter pedagoger en hel del svårigheter med att integrera nyanlända elever, syftet med denna studie är att undersöka hur mottagandet av nyanlända elever kan se ut i skola och fritidsverksamheten. För att få en bättre inblick i hur mottagande av nyanlända elever kan se ut så har skolpsykolog, pedagoger och lärare ställt upp på intervjuer, dessa intervjuer spelas in på band och transkriberas på papper.  Vi kan tydligt se att läroplanens samt styrdokumentens krav inte tillgodoses för alla nyanlända elever. Pedagoger och lärare finner stora svårigheter i att finna vägar till att integrera nyanlända elever i skolan och på fritids. Stort ansvar har visat sig ligga på ansvariga skolas rektorer som ska fatta beslut om hur mottagandet ska ske, mottagandet innebär för vissa skolor tillfälliga lösningar medan andra skolor tillgodoser nyanlända elever med steg för steg process för att integrera nyanlända elever på skola och fritidsverksamheten. Kvaliteten i undervisningen brister när extra anpassning och tydlig röd tråd saknas

Denna fallstudie är en undersökning om lärares arbeten med högläsning för de elever som är nyanlända till Sverige. Undersökningens syfte var att ta reda på hur tre lärare arbetar med högläsning i förberedelseklasser och på vilka sätt det arbetet var språkutvecklande. I vår forskning har vi ett lärarperspektiv och vi belyser lärarnas tankar genom intervjuer och deras arbetssätt genom observationer. Undersökningens slutsatser handlar i stort om vikten av att bearbeta texter före, under och efter högläsningen samt att läraren har en aktuell kompetens. Rapporten avslutas med ett nytt begrepp som vi ser behovet av när det gäller flerspråkiga elever och högläsning samt förslag på vidare forskning som vi gärna skulle vilja ta del av.

Det fanns misstankar om att nyanlända elever inte upplever sig själva som delaktiga i gemensamma aktiviteter eller i fria lekar på fritidshemmet. Den genomförda studien belyser därför nyanlända elevers upplevelser av delaktighet på fritidshem. Studien genomfördes med hjälp av samtalspromenader som undersökningsmetod utifrån ett barns perspektiv, där fokus var att studera betydelsen av elevernas lek, språk och kulturella gemenskaper. Studien genomfördes på två fritidshem i södra Sverige. Fritidshemmen är lantligt belägna och har olika stora elevgrupper. I elevgrupperna finns liten del nyanlända elever. Resultatet av studien visar att nyanlända elever upplever sig själva som delaktiga men väljer att leka bredvid den större gemenskapen på grund av svårigheter i att förstå språket och bli förstådda. Språket, leken, och de kulturella gemenskaperna spelar stor roll i hur nyanlända elever upplever delaktighet. Hur läraren agerar och har för inställning och insikt till nyanlända elever är mycket viktig för att lägga en bra grund för nyanlända elever. Studien är gjord för att lyfta ett dilemma som finns på olika fritidshem i Sverige.

Studiens syfte är att undersöka hur tillfrågad personal i grundskolan uppger att de arbetar med andraspråksinlärning för nyanlända elever och om det finns några metoder och arbetssätt som de anser verkar fungera bra. Syftet med studien är även att ta reda på hur de nyanlända eleverna själva ser på sin situation i skolan samt sin andraspråksinlärning. För att besvara syftet genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med personal och elever inom grundskolan. Studien visar att ett arbetssätt som verkar fungera bra i arbetet med andraspråksinlärning för nyanlända elever är genrepedagogik. Studien visar även att både personal och elever anser att arbetet med andraspråksinlärning för nyanlända elever behöver förbättras. Enligt personalen kan förbättring ske genom kompetensutveckling, mer resurser samt mer stöd för lärarna i deras arbete. Enligt eleverna kan arbetet förbättras genom bland annat att elever får mer studiehandledning på sitt modersmål

Denna studie undersöker nyanländas elevers erfarenheter av tiden i förberedelseklassrespektive ordinarie klass. Studiens syfte är att undersöka elevers uppfattningar avinkludering, samhörighet och utanförskap när de lämnar förberedelseklassen för attövergå till en ordinarie klass. Ett delsyfte är att undersöka vilka faktorer som påverkarelevers känslor av inkludering respektive exkludering. Materialet består avsemistrukturerade fokusgruppsintervjuer som genomfördes med sammanlagt niodeltagare i tre olika intervjugrupper. Tematisk innehållsanalys används för att analyserainsamlade data. Resultatet av studien visar att språkbarriären i klassrummet leder till atteleverna känner sig exkluderade från den ordinarie klassen. Att inte ha tillräckligaspråkkunskaper bidrar även till exkludering i den ordinarie klassen.

Föreliggande studies syfte har varit att utveckla kunskapen om hur slöjdlärare gör för att hjälpa framförallt nyanlända elever med deras språkutveckling. Jag använde kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra slöjdlärare som har ett stort engagemang i nyanlända elever och deras kunskapsutveckling. Jag valde ut informanterna med stor omsorg, då syftet var att ta reda på hur lärare som är extra engagerade gör för att kunna se hur det kan vara möjligt att öka språkutvecklingen via slöjden. Slöjdlärarna i undersökningen visar sig arbeta relativt likartat och försöker aktivt arbeta med flera olika metoder för att ge eleverna möjlighet att utveckla sitt språk. Eftersom språket och kulturen spelar en stor roll i deras undervisning har jag valt att tolka mitt resultat genom sociokulturell teori. Man kan utläsa att lärarna saknar fortbildning i hur de bäst ska lära ut språket. Därför önskar de få bättre kunskap och ett samarbete med andra lärare och i synnerhet med Svenska som andra språk lärarna (SVA) och hemspråkslärare för att samverka när eleverna lär sig det svenska språket.

No description available.

Ett aktuellt ämne inom skolan i Sverige idag är hur man på bästa sätt kan organisera för undervisning för nyanlända elever. Antalet nyanlända elever ökar och detta kommer att ställa nya krav på skolan beträffande mottagande och organisation för undervisning för dessa elever. Detta innebär också att skolan behöver förbättra sin kunskap kring dessa elever. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva rektors, lärares och elevers upplevelse av en inkluderande organisation av undervisning för nyanlända elever. Två olika skolor med inkluderande arbetssätt i invandrartäta områden i en av Sveriges största städer har valts ut. På dessa skolor har lektionsobservationer genomförts för att få en förförståelse för hur skolan arbetar. Därefter har intervjuer genomförts med rektorer, lärare och elever. Rektor på båda skolorna anser att arbetet kring nyanlända elevers undervisning ska bedrivas i en inkluderande organisation. Dels beroende på hur länge skolan har arbetat på detta sätt men också beroende på lärarnas egna tidigare erfarenheter anser lärarna att det är gynnsamt för eleverna att arbeta inkluderande. På den skola, Betaskolan, som arbetat på detta sätt längst av de två skolorna ser också lärarna fler fördelar med arbetssättet. Eleverna är i högre grad positiva på båda skolorna. Det kapital eleven har med sig när de börjar på skolan påverkar i hög grad de har lätt att anpassa sig. Det finns också en skillnad i vilken position den nyanlända eleven intar beroende på det kapital den har med sig. Flera beståndsdelar är av betydelse i den skola som väljer att arbeta inkluderande. Några av dessa är studiehandledning, språkutvecklande arbetssätt, relationer och en gemensam syn på nyanländas undervisning på skolan. / A current subject in Sweden today is how to organize education for newly arrived children in school. The number of newly arrived children continues to increase and this will ask for new demands on the school regarding reception and organization of learning for these students. This also demands the school to improve the knowledge about these children. The aim of this study is to describe the principals’, teachers’ and students’ experience of an inclusive organization of learning for newly arrived students. Two different schools in an area frequented of immigrants in one of the largest cities in Sweden have been selected. Both schools are working with inclusion around the newly arrived students. To obtain a pre-understanding of how the school works, lesson observations have been carried out in the schools. Thereafter interviews with principals, teachers and students have been carried out. The principals at both schools believe that the work with newly arrived students should be carried out in an inclusive organization. Depending on how long the school has had this way of working, but also depending on the teachers’ backgrounds, they are thinking differently about if it is favourable for the students to be included. At the Betaschool which is a school that has worked longer than the Alfaschool in an inclusive way, the teachers see more advantages with this way of working. The students at both schools are more positive than the teachers. The cultural capital that the students already have when they arrive to the school is important for the way of adjusting to the new school. There is also a difference in which position the student take on depending on the capital they bring with them. Several components are important for the school choosing to work inclusively with newly arrived students. Some of these are study counsellors, language development approach, relations and a shared view on how to educate newly arrived children at the school.