Studien innefattar hur Aftonbladet och Expressen har framställt två kända kriminella svenska män, Clark Olofsson och Lars-Inge Svartenbrandt, i sina artiklar. I studien undersöks mediebilden av Clark Olofsson och Lars-Inge Svartenbrandt, har de blivit framställda som brottslingar och som kändisar? Artiklar om Clark Olofsson är hämtade från år 1972, 1979, 2008 samt 2009. Artiklarna om Lars-Inge Svartenbrandt är hämtade från 1979, 1995,1996 samt från 2016. Studien genomförs genom en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys för att kunna undersöka ett stort antal artiklar och även djupdyka i några utvalda texter. Studien analyserar artiklar från tre historiska nedslag för varje individ, vilket skapar ett bredare perspektiv om hur Clark Olofsson och Lars-Inge Svartenbrandt har framställts i kvällstidningarna. Årtalen som granskas är valda utefter vilka år som media rapporterat mest om Clark Olofsson och Lars-Inge Svartenbrandt. Materialet är hämtat från Kungliga Biblioteket i Stockholm. Studien innefattar gestaltningsteorin som grundteori, dagordningsteorin, nyhetsvärderingsteorin och the thrill. Tillsammans skapar teorierna en helhetsbild av relationen mellan media och brott. Studiens resultat visar att framställningen av Clark Olofsson och Lars-Inge Svartenbrandt skiljer sig åt beroende på vilket årtal som granskas. I kvällspressen har en omfattande del av all rapportering handlat om Lars-Inge Svartenbrandts och Clark Olofssons kriminella handlingar, men många artiklar är även vinklade åt deras privatliv. Kvällstidningarnas intresse för Clark Olofsson och Lars-Inge Svartenbrandt är synligt genom de årtal som har granskats. Resultatet pekar på att även om de oftast framställs som brottslingar i artiklarna så leder den massiva rapporteringen om Clark Olofsson och Lars-Inge Svartenbrandt till att de får en kändisstatus.

Media har makt att skapa övertygelser om verkligheten genom deras sätt att rama in aspekter av händelser eller identiteter. Detta kan ge upphov till en allmän uppfattning som påverkar samhällsbilden och synen på kulturella grupper. Beroende på hur denna inramning sker kan det ge upphov till oro, oförståelse och fientlighet hos de kulturella grupper eller identiteter som ramas in. Denna studie undersöker hur individer samt identiteter inom gamingkulturen, gamers, ramas in i svensk traditionell nyhetsmedia. Detta för att få insyn och förståelse för samhällsbilden av denna grupp. Studien gör en kvalitativ innehållsanalys på tidningsaktörerna Bonnier News och Schibsted kvälls- och dagstidningar med störst digital räckvidd i tidsintervallet 21 december 2020 till 21 december 2021. Mediebilden granskas utifrån dagordning- och inramningsteori genom att utforska de förståelseramar som kretsar kring begreppen gaming och gamer. Resultatet visar på återkommande sammankoppling mellan gameridenteten och teman gällande könsroller, generationskonflikt, virtuell verklighet och psykisk ohälsa. Dessa teman indikerar att det finns en övervägande medial uppfattning om hur gamingkulturen är uppbyggd, där det sker en stereotypisering av gameridentiteten och dess hegemoni. I diskursen av aktuella samhällsproblem tenderar medias gestaltning av gamingkulturen att agera som ett argument för prognostiseringen av en dystopisk framtid. I förhållande till tidigare forskning blir resultatet en relativt oförändrad uppfattning av gamingkulturen, där oro och moralpanik kring teknologi och ungdomskultur återkommer.

Denna studie undersöker och jämför hur rapporteringen i två svenska nyhetsmedier, Dagens Nyheter och Expressen, skiljer sig mellan två fall av försvunna kvinnor som är av olika nationalitet men båda boende i Sverige. Studien har en kvalitativ ansats och har utförts genom kvalitativa textanalyser med massmedieretorisk textanalys som bakgrund. I förhållande till detta använder sig studien av teorier vilket behandlar principer för det ideala offret, intersektionalitetsteori i form av begreppet ”missing white woman syndrome” samt teorier om andrafiering. I studiens resultat och analys framkommer det att det är övervägande skillnader i rapporteringen mellan de två fallen. Den kvinna som har en annan nationalitet än svensk personifieras inte i samma utsträckning som den nationellt svenska kvinnan då hon exempelvis inte nämns vid namn lika ofta i artiklarna. Den nationellt svenska kvinnan beskrivs uppfylla samtliga principer för att ses som ett idealt offer. Inom teorier kring andrafiering och intersektionalitet visar resultatet att den kvinna som inte är nationellt svensk beskrivs som den avvikande gruppen, en del av ”de andra”.

Studiens huvudämne är att undersöka hur stora idrottsevenemang presenteras och diskuteras offentligt i samband med företagens sociala ansvar. Syftet med studien är att ta reda på vilka gestaltningar som främst förekommer i nyhetsartiklarna och i vilket sammanhang. Studien försöker också utforska vilka aktörer som förekommer i nyhetsartiklarna och hur det står sig i förhållande till innehållet och värderingarna i artiklarna, men även se hur nyhetsmedier värderar olika aspekter av företagens sociala ansvar i sin bevakning av stora sportevenemang. En kvantitativ innehållsanalys har använts som metod för att analysera 179 artiklar från 4 olika nyhetsmedier för att kunna svara på syftet med studien. Vi kodade artiklarna utifrån ett kodningsschema som bestod av 14 olika variabler. Teoretiska ramar och tidigare forskning som har varit relevanta för denna studie har fokuserats på hur nyhetsmedia framställer stora idrottsevenemang och idrottsorganisationer. Gestaltningsteorin var en av de mest framträdande teorierna vilket vi har använt som teori i denna forskningsstudie. Resultatet visade att sporten är huvudämnet kring det stora idrottsevenemanget. Organisationen själv väljer att fokusera på sporten och organisationen värderades mer positivt än negativt eftersom organisationen är mer kopplad till sporten. Som sekundär aktör värderades organisationen dock mer negativt än positivt eftersom organisationen kopplades då mer till mänskliga rättigheter. Innehållet i artiklarna som kopplades till CSR-områden tenderade att vara mer negativt än positivt. Nyhetsmedierna lyfter fram ansvar och mänskliga intressen i artiklar och när artiklarna handlar om mänskliga rättigheter berör innehållet frågor om moral och konflikter. Förarna är de som tar mest plats i artiklarna och är de aktörer som lyfter fram CSR-områden som mänskliga rättigheter och bidrar mest till diskussionen. / The main subject of this research study is to investigate how major sporting events are portrayed and argued publicly in connection with corporate social responsibility. The aim of the study is to find which frames mainly appear in the news articles and in which context. The study also tries to explore which actors appear in the news articles and how it stands in relation to the content and values in the articles, but also now news media value different aspects of corporate social responsibility in their coverage of major sporting events. A quantitative content analysis has been used as a method to analyze 179 articles from 4 different news media to be able to answer the purpose of the study. We coded the articles based on a coding scheme that consisted of 14 different variables. The theoretical frameworks and previous research that have been relevant to this study has been focused on how the news media portrays major sporting events or sport organizations. Framing theory was one of the most prominent theories and we have used this theory in this research study. The result showed that the sport is the main topic around the major sporting event. The organization itself chooses to focus on the sport and the organization was valued more positively than negatively since the organization is more connected with the sport. As a secondary actor, however, the organization was valued more negatively than positively because the organization is more connected to human rights. The content in the articles that were linked to CSR areas tended to be more negative than positive. The news media highlight responsibility and human interests in articles, and when the articles deal with human rights, the content touches on questions of morality and conflicts. Drivers are the ones who take up the most space in the articles and are the actors who highlight CSR areas such as human rights and contribute the most to the discussion.

In 2023 Sweden experienced a large increase in organized crime which resulted in a series of explosions and gun-violence mainly between two criminal organizations. This received major attention from both the political arena and news outlets. The purpose of this study is to explore how Swedish news media construct their articles about the criminal organizations and perpetrators during the wave of ‘gang-violence’ during 2023. Using a qualitative critical discourse analysis the two largest evening newspapers in Sweden were analyzed. The results indicate that the criminal gangs and their leaders are constructed as well organized and systematic in their activities while the average members are constructed as disorganized, if described at all. The leaders are constructed in ways similar to celebrities or leaders of their own military. The youth members are constructed as victims of the gangs at the same frequency as they are average members. Finally, the potential effects this discourse may lead to is also discussed.

This study problematizes the fact that media is part of creating the reality of which the society relies on. More specific it focuses on former chief of police Göran Lindberg and medias reports about him before he was arrested for sexual asult, versus after. The purpose of the study was to see how identity is constructed in news media, and also how that affect the public perception of sex offenders. It also makes a comparison between a daily newspaper and a tabloid newspaper. To answer the questions of this study semiotics and narrative analysis was used. These methods were combined with theories about journalistic writing such as framing and media logic put together with theories about story-telling. These theories and methods were chosen for their accuracy and suitability on the subject. News articles about the former chief of police Göran Lindberg was selected and divided into three sections based on time periods relevant to the events. After that the selection was narrowed down to include three articles from each period and each newspaper. These articles were analysed to see how news media uses story-telling to form identity with the tools provided by the selected theories and methods. In conclusion this study shows that media construct the identity of Göran Lindberg in a similar way of how characters are constructed in fictional stories. This contributes to a reproduction of a general perception that the most occurring sexual offender is some kind of monstrous outsider and not in fact the common man, when, at the same time, research show that most sexual abusers are known to their victim.

Denna studie sker med bakgrund av den flyktingsituation som uppstod i världen under 2015 och som kom att kallas den värsta flyktingkatastrofen sedan andra världskriget. Många länder i Europa, Sverige inkluderat, upplevde ett ökat antal asylsökande under denna period och detta blev föremål för en intensiv mediabevakning och en rad politiska åtgärder. Syftet med denna uppsats är att kritiskt granska hur flyktingar och flyktingmigrationen till Sverige under hösten 2015 konstrueras genom den offentliga diskursen som förekommer i svensk nyhetsrapportering. Syftet är även att undersöka hur dessa konstruktioner kan komma att skapa en bild av människor på flykt som ”den andre”. Detta kommer göras genom att undersöka på vilket sätt flyktingmigrationen framställs i Aftonbladet med utgångspunkt i två av de politiska beslut som togs 2015, nämligen införandet av ID-och gränskontroller. Detta har gjorts genom en kvalitativ textanalys med hjälp av en perspektivanalys. Två perspektiv kunde identifieras i de undersökta artiklarna, Hot-perspektivet, där flyktingmigrationen till Sverige framsälldes som ett hot mot Sverige och den svenska välfärden, och Humanitetperspektivet, som fungerade som ett motperspektiv till Hot-perspektivet där Hot-perspektivets problemformulering ifrågasätts och den problematiska situationen anses vara att i och med de politiska besluten om att begränsa antalet asylsökande hotas flyktingars grundläggande mänskliga rättigheter. Studien kom fram till att Hot-perspektivet präglas starkt av en nationalstatlig uppfattning med spår av en rasistisk diskurs som bidrar till att sprida en uppdelning mellan ”vi” och ”dem” som i sin tur kan leda till spridandet av en exkluderande inställning gentemot asylsökande. Genom att beskriva flyktingmigrationen som ett hot mot det svenska samhället bidrar perspektivet till att legitimera en mer restriktiv hållning då dessa beslut framstår som rimliga och möjliga. Humanitetperspektivet präglas av en mer global syn som erbjuder en mer inkluderande uppfattning av flyktingar och asylsökande. Genom att lyfta problemformuleringen och placera den problematiska situationen både i och utanför Sverige bidrar Humanitetperspektivet med men mer global syn på flyktingmigrationen som sammanfogar världen till ett mer sammansatt samhälle istället för att se den som uppdelad i nationer.

Klimatförändringarnasägs vara den viktigaste drivkraften för de geostrategiska förändringarna som äger rum i Arktis. Uppvärmningen av regionen medför ett antal betydande geopolitiska effekter. När det gäller dessa nya omständigheter betraktas Ryssland som en nyckelaktör. Det föreslås också av flera forskare att Ryssland använder statliga nyhetsmedier för att förmedla en Kreml-godkänd världsuppfattning tillen internationell publik. Vårt syfte med denna studie är att analysera hur den ryska tidningen RT (tidigare RussiaToday) inramar klimatförändringarnai Arktis. För att identifiera kategorier inom materialet har vi använt en kvantitativ innehållsanalys,och för att analysera inramningen harvianvänt en framinganalysbaserad på Robert Entmansprinciper. Vi fann att de största kategorierna var "klimat", "energi" och "konflikt". Inramningenbestår av en fientlig och konfliktorienterad vy över väst (främst USA) i kategorierna "energi" och "konflikt", medan en mer samarbetsorienteradram visas inom kategorin "klimat". Vi fann också att det finns en del intressen iatt utveckla Nordostpassagen, vilket kan vara ett mer realistiskt mål för Ryssland än energiutvinning i Arktis. Det finns behov av mer forskning om ämnet för att kunna diskutera Arktis framtid. / Climate change is often presented as amain driver of the geostrategic changes that are taking place in the Arctic.Russia is regarded as a key actorin this changing geopolitical landscape. Several scholarssuggests thatRussiausesstatenewsmedia to mediate a Kremlin-approved idea of the worldtowards an international audience.Thepurpose ofthis study is to analyze how the Russian newspaper RT (former Russia Today) is framing climate change in the Arctic.To identifycategories within the material,we have used a quantitative content analysis, and to analyze the framing we have used a framing analysis based on Robert Entman’s principles. We found that the largest categorieswere ‘climate’, ‘energy’and ‘conflict’. The framing consists of a hostile and conflict-oriented view of the west(mainly America)in the ‘energy’ and ‘conflict’-categories, while a more cooperative framing appears within the ‘climate’category. We also found that there aresomeinterestsin developing the Northern Sea Route, which may be a more realistic goal for Russia than energy extraction in the Arctic. There is a need for more research on this subject, to be able to discuss the future of the Arctic

Efter uppkomsten av hashtaggen #metoo blev sexuella övergrepp och trakasserier ett starkt diskuterat ämne i Sverige och flertalet personer blev uthängda i media efter anklagelser om sexualbrott. Med en rådande oro om hur informationspåverkan kan vara negativ påstod flera forskare att media agerat rättegång genom att de hängts ut utan att ges chansen att försvara sig själva. Denna undersökning har därför gjort en jämförande kvantitativ innehållsanalys på två olika nyhetskällor på internet ­­– Aftonbladet och Svenska motståndsrörelsen, om deras rapportering om sexualbrott efter #metoo. Den förstnämnda är var en etablerad tidning som politiskt beskrevs som socialdemokratisk oberoende. Den andra var en alternativ tidning som sympatiserade med den alternativa högern. Det var olika benämningar inom gestaltning av förövaren, tonalitet till händelsen och volymen på artiklarna som undersöktes. Sedan tolkades resultatet hermeneutiskt utifrån ett agendasättande synsätt samt att ojämlikheter mellan de olika komponenterna bidrog till social stratifiering. Variablerna inom gestaltningen var ras, politisk inriktning, kön och namn. Undersökningen visar att det skedde en stark ojämlikhet i vem som de valt att hänga ut i media, samt hur denne beskrivs. Det var både en ojämlikhet mellan de olika två tidningarna och inom dem. Detta stärker förfarandet om informationspåverkan och uppmärksammar opartiskhet hos medierna samt vikten av källkritiskhet. / After the emerge of the hashtag #metoo, sexual abuse and harassment became a heavily debated topic in Sweden and a lot of people were portrayed in the media after allegations of sexual offenses. With an increasing concern about how the information affects can be negative, several researchers claimed that the media acted as a trial by hanging them out without giving the opportunity to defend themselves.   This thesis has therefore made comparative quantitative content analysis on two different news sources on the internet – Aftonbladet and Svenska motståndsrörelsen movement with their reporting about sex crimes following the #metoo. The first mentioned was a mainstream newspaper that politically was referred to as social-democratic independence. The second where an alternative media that sympathizes with the alternative right-movement.   There were different terms in the form of the perpetrator, tonality to the event and the volume of the articles that were investigated. Then the result was based on an agenda setting approach and that inequalities between the different components contribute to social stratification. The variables in the design were race, political orientation, gender and name.   The survey result shows that there was a strong inequality in who you choose to hang in the media, as well as how this is described. There were both an inequality between the two newspapers and within them. This strengthens the process of information impact and draws attention to the impartiality of the media and the importance of source criticism.

Brott är generellt sett ett område som motsvarar många kriterier för nyhetsvärdering inom journalistiken och ämnet lockar till läsning. När media rapporterar om olika händelser i världen får därför framförallt våldsbrott mycket publicitet. Det finns tidigare forskning som visar att medias frekventa rapportering om brott skapar en obefogad rädsla hos befolkningen. Mycket forskning kring brott i media finns både nationellt och internationellt, men denna studie fokuserar på en viss typ av brottslighets plats i media som inte alls är lika utforskat, nämligen organiserad brottslighet. Vi tittar på hur den organiserade brottsligheten gestaltas i svensk nyhetsmedia, vilka skillnader det finns i rapporteringen av denna typ av brott i jämförelse med annan kriminalitet, samt om rapporteringen i morgonpress och kvällspress skiljer sig från varandra. Undersökningen gjordes genom en kvantitativ innehållsanalys på 200 artiklar. Hälften av dessa var publicerade i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som representerar morgonpress medan den andra hälften hämtats från Aftonbladet och Expressen som i undersökningen representerar kvällspress. Artiklarna är också uppdelade där 100 stycken behandlar organiserad brottslighet och de resterande 100 annan typ av kriminalitet. Undersökningen visade att rapporteringen om de olika typerna av brott skiljer sig. Organiserad brottslighet får mer fysisk plats i tidningarna då de i fler fall finns med bilder. Denna typ av kriminalitet framställs som ett större hot/risk än annan brottslighet, händelser gestaltas mer förstorat, och bilderna i dessa artiklar förstärker ofta en hotfull känsla. Organiserad brottslighet gestaltas som farligare än annan brottslighet. Vi såg utöver detta också skillnader i de olika typerna av press. Kvällspress skriver på ett mer förstorat sätt om organiserad brottslighet än vad morgonpress gör, vilket i denna studie innebär att de använder fler ord som endast finns där i syfte att förstärka olika känslor. Kvällspress använder sig också mer av bilder för att befästa de känslorna artikeln ska förmedla. Med stöd av dagordningsteorin, nyhetsvärdering och nyhetsurval, gestaltningsteorin samt kriminaljournalistik har vi utefter våra resultat analyserat och diskuterat vår forskningsfråga. Vi förstår varför organiserad brottslighet får mycket plats då den uppfyller kriterier för att skapa mediedramaturgi, men anser att det kan vara problematiskt då media med hjälp av sin gestaltning kan skapa en obefogad oro och rädsla bland publiken. Detta påverkar inte bara individen utan även samhället i stort eftersom människors bild av den kriminella världen kanske inte stämmer överens med verkligheten. Eftersom detta kan ge effekt på hela samhället anser vi att studien är relevant för makthavare i landet och Polismyndigheten. Under denna studie har det framgått att forskning om organiserad brottslighet är begränsad. Det finns dåligt med statistik och fakta om denna typ av brott och vi ser gärna att man i framtiden forskar vidare i fältet. Som påbyggnad av detta finns det inte heller mycket forskning att hitta om organiserad brottslighet i förhållande till media. Detta saknas framförallt i svensk forskning och vi skulle gärna se framtida svenska forskare fördjupa sig mer i detta område, till exempel genom en liknande studie, med ett större empiriskt material, för att få en ännu bättre bild av gestaltningen av organiserad brottslighet i media. / Crime is an area that meets the requirements for being highly valued as a news topic and is often something that attracts the readers. When media is reporting about what’s going on in the world is especially violent crimes getting much publicity. Previous research shows that medias frequent way to report about crimes creates an uncalled-for fear among the population. There is a lot of national and international research about crime in media, but this study will focus on a special type of crime and the place it has in media, namely organized crime. We look at how organized crime is portrayed in Swedish news media, which differences it is compared to other crimes, and also if morning press and tabloid press reports in different ways and in that case how. The study was done by a quantitative content analysis on 200 articles. Half of these were published in Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet which is morning press while the other half is from Aftonbladet and Expressen which represents the tabloid press. The articles is also divided in to 100 articles about organized crimes and the remaining 100 about other crimes. The study shows that the reporting about the two types of crimes has differences. Organized crime gets more physical space in the papers due to the fact that these crimes more often has pictures in the articles. This type of crime is portrayed like a bigger threat and risk compared to other crimes, it is often written in a magnified way and the pictures is used to increase the sense of threat/risk. Organized crime is portrayed as much more dangerous than other crimes. We also saw differences in the two types of newspaper. Tabloid press is writing in a more magnified way than morning press, which in this study means that they more often use words that is only there in the purpose of increasing the sense of threat. Tabloid press is also using more pictures to fortify the feeling that the article is supposed to mediate. With the support of the agenda setting theory, valuation and selection of news, framing theory and court journalism did we along our results analyze and discuss the research question. We understand why organized crime is getting as much publicity as it does, due to the fact that it fulfills the criterias to create media dramaturgi, but we also see it as a problem as media with its portraying can create an uncalled-for fear and concern among the crowd. It does not just affect the person but also the society since the image of the criminal world that people has disagree with the reality. Since this can affect the entire society we mean that this study is relevant for rulers of the country and the police. During the study has it been stated that research about organized crime is limited. There is not much statistics and facts about this type of crime, so we would like to see more research in this field overall. Build up on this there is not much research to find about organized crime in relation to media either. Above all it is the swedish research that’s lacking in this field and we would like to see future swedish researchers immerse themselves into this field. For example, through a study like this, but with a bigger empirical data, to get a better understanding of the relationship between organized crime and media.