Brott är generellt sett ett område som motsvarar många kriterier för nyhetsvärdering inom journalistiken och ämnet lockar till läsning. När media rapporterar om olika händelser i världen får därför framförallt våldsbrott mycket publicitet. Det finns tidigare forskning som visar att medias frekventa rapportering om brott skapar en obefogad rädsla hos befolkningen. Mycket forskning kring brott i media finns både nationellt och internationellt, men denna studie fokuserar på en viss typ av brottslighets plats i media som inte alls är lika utforskat, nämligen organiserad brottslighet. Vi tittar på hur den organiserade brottsligheten gestaltas i svensk nyhetsmedia, vilka skillnader det finns i rapporteringen av denna typ av brott i jämförelse med annan kriminalitet, samt om rapporteringen i morgonpress och kvällspress skiljer sig från varandra. Undersökningen gjordes genom en kvantitativ innehållsanalys på 200 artiklar. Hälften av dessa var publicerade i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som representerar morgonpress medan den andra hälften hämtats från Aftonbladet och Expressen som i undersökningen representerar kvällspress. Artiklarna är också uppdelade där 100 stycken behandlar organiserad brottslighet och de resterande 100 annan typ av kriminalitet. Undersökningen visade att rapporteringen om de olika typerna av brott skiljer sig. Organiserad brottslighet får mer fysisk plats i tidningarna då de i fler fall finns med bilder. Denna typ av kriminalitet framställs som ett större hot/risk än annan brottslighet, händelser gestaltas mer förstorat, och bilderna i dessa artiklar förstärker ofta en hotfull känsla. Organiserad brottslighet gestaltas som farligare än annan brottslighet. Vi såg utöver detta också skillnader i de olika typerna av press. Kvällspress skriver på ett mer förstorat sätt om organiserad brottslighet än vad morgonpress gör, vilket i denna studie innebär att de använder fler ord som endast finns där i syfte att förstärka olika känslor. Kvällspress använder sig också mer av bilder för att befästa de känslorna artikeln ska förmedla. Med stöd av dagordningsteorin, nyhetsvärdering och nyhetsurval, gestaltningsteorin samt kriminaljournalistik har vi utefter våra resultat analyserat och diskuterat vår forskningsfråga. Vi förstår varför organiserad brottslighet får mycket plats då den uppfyller kriterier för att skapa mediedramaturgi, men anser att det kan vara problematiskt då media med hjälp av sin gestaltning kan skapa en obefogad oro och rädsla bland publiken. Detta påverkar inte bara individen utan även samhället i stort eftersom människors bild av den kriminella världen kanske inte stämmer överens med verkligheten. Eftersom detta kan ge effekt på hela samhället anser vi att studien är relevant för makthavare i landet och Polismyndigheten. Under denna studie har det framgått att forskning om organiserad brottslighet är begränsad. Det finns dåligt med statistik och fakta om denna typ av brott och vi ser gärna att man i framtiden forskar vidare i fältet. Som påbyggnad av detta finns det inte heller mycket forskning att hitta om organiserad brottslighet i förhållande till media. Detta saknas framförallt i svensk forskning och vi skulle gärna se framtida svenska forskare fördjupa sig mer i detta område, till exempel genom en liknande studie, med ett större empiriskt material, för att få en ännu bättre bild av gestaltningen av organiserad brottslighet i media. / Crime is an area that meets the requirements for being highly valued as a news topic and is often something that attracts the readers. When media is reporting about what’s going on in the world is especially violent crimes getting much publicity. Previous research shows that medias frequent way to report about crimes creates an uncalled-for fear among the population. There is a lot of national and international research about crime in media, but this study will focus on a special type of crime and the place it has in media, namely organized crime. We look at how organized crime is portrayed in Swedish news media, which differences it is compared to other crimes, and also if morning press and tabloid press reports in different ways and in that case how. The study was done by a quantitative content analysis on 200 articles. Half of these were published in Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet which is morning press while the other half is from Aftonbladet and Expressen which represents the tabloid press. The articles is also divided in to 100 articles about organized crimes and the remaining 100 about other crimes. The study shows that the reporting about the two types of crimes has differences. Organized crime gets more physical space in the papers due to the fact that these crimes more often has pictures in the articles. This type of crime is portrayed like a bigger threat and risk compared to other crimes, it is often written in a magnified way and the pictures is used to increase the sense of threat/risk. Organized crime is portrayed as much more dangerous than other crimes. We also saw differences in the two types of newspaper. Tabloid press is writing in a more magnified way than morning press, which in this study means that they more often use words that is only there in the purpose of increasing the sense of threat. Tabloid press is also using more pictures to fortify the feeling that the article is supposed to mediate. With the support of the agenda setting theory, valuation and selection of news, framing theory and court journalism did we along our results analyze and discuss the research question. We understand why organized crime is getting as much publicity as it does, due to the fact that it fulfills the criterias to create media dramaturgi, but we also see it as a problem as media with its portraying can create an uncalled-for fear and concern among the crowd. It does not just affect the person but also the society since the image of the criminal world that people has disagree with the reality. Since this can affect the entire society we mean that this study is relevant for rulers of the country and the police. During the study has it been stated that research about organized crime is limited. There is not much statistics and facts about this type of crime, so we would like to see more research in this field overall. Build up on this there is not much research to find about organized crime in relation to media either. Above all it is the swedish research that’s lacking in this field and we would like to see future swedish researchers immerse themselves into this field. For example, through a study like this, but with a bigger empirical data, to get a better understanding of the relationship between organized crime and media.

<p>Jag argumenterar för att man inte kan förstå ”barnet” som sådant som mer än en diskursiv formation. Genom att analysera nyhetsfotografier och intervjuer med förskolepedagoger visar jag hur barnen de berättar om, beroende på i vilket sammanhang och till vilken geografisk plats det lokaliseras till, konstrueras olika som subjekt. De barn som knyts till bekönade platser som privata hem, förskola och vård befinner sig oftast inom välfärdens Sverige och kan tolkas som ”trygga”. Barn som skapas som ”utsatta” tycks ofta befinna sig i offentliga miljöer, ha föräldrar i en utsatt ekonomisk situation samt/eller ha koppling till utomeuropeiska territorier. I nyhetsbilderna av barnet konstrueras det också olika slags föräldraskap, manlighet och kvinnlighet. Jag finner också att dessa sätt att konstituera barn som subjekt leder till att man erfar, bemöter, och berättar olika om barn.</p>

Jag argumenterar för att man inte kan förstå ”barnet” som sådant som mer än en diskursiv formation. Genom att analysera nyhetsfotografier och intervjuer med förskolepedagoger visar jag hur barnen de berättar om, beroende på i vilket sammanhang och till vilken geografisk plats det lokaliseras till, konstrueras olika som subjekt. De barn som knyts till bekönade platser som privata hem, förskola och vård befinner sig oftast inom välfärdens Sverige och kan tolkas som ”trygga”. Barn som skapas som ”utsatta” tycks ofta befinna sig i offentliga miljöer, ha föräldrar i en utsatt ekonomisk situation samt/eller ha koppling till utomeuropeiska territorier. I nyhetsbilderna av barnet konstrueras det också olika slags föräldraskap, manlighet och kvinnlighet. Jag finner också att dessa sätt att konstituera barn som subjekt leder till att man erfar, bemöter, och berättar olika om barn.

The following thesis’s purpose is to target the frames of victims Trayvon Martin and George Floyd. Martin and Floyd were killed by white perpetrators and the events later received mass attention by The United States population and media. The subject matter of the victims’ deaths suggested possible motives of ethnic profiling from the perpetrators. Both cases started a debate surrounding the outcome of American culture where discrimination towards African Americans still existed.    The thesis has chosen four news articles by two different American newspapers as test material. These tells perspectives of the cases involving the victims. The news articles were published during a month period after the victims’ deaths. Chosen test materials are examined by a qualitative content analysis, exploring the theoretical concepts of rhetoric. By analyzing the artistic- and inartistic proofs and the dispositions of the news articles, the study finds perspectives and deeper interpreted meanings that can apply certain framings to Trayvon Martin and George Floyd. The purpose of the examination was to determine the frames’ similarities, differences and if they have changed over the years. Also, by examining frames the study was to find emotional reactions through the rhetoric perspective and discuss what these represent.    The result confirms that there are certain frames that suggest emotional traits from a form of sympathy for the African American society. Some of these emotional reactions are anger and sorrow which determine sympathy and possible empathy for the victims and the ones affected. The analysis also suggests Martin’s frames are similar to Floyd’s but are treated differently. For example, Martin is framed as a young victim of a possible hate crime that caused his death, but Floyd is framed as a symbol for a cause that spread world-wide. The content of the news articles differentiates where for example, the focus lays upon the outcomes of the victims’ deaths. These outcomes depend on the cause at hand and how they were impacted by society and not to mention the Black Lives Matter- movement.

Syftet med denna studie var att undersöka hur svensk nyhetsrapportering framställer ungdomsbrottsligheten i Sverige. Vidare var syftet att undersöka vilka möjliga orsaker media antar ligger till grund för ungdomsbrottsligheten samt hur media genom diskurser kan konstruera samhällets syn på ungdomsbrottsligheten. Detta gjordes genom att analysera 22 nyhetsartiklar från fyra svenska nyhetstidningar med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys, socialkonstruktivism som kunskapsteori samt ett intersektionellt perspektiv. I analysen kunde vi identifiera tre diskurser: diskursen om socialt utsatta områden, diskursen om ungdomar ochdiskursen om samhällets ansvar. Resultatet visade att ungdomar som begår brott framställdes som en homogen grupp beståendes av pojkar och unga män. Vidare fann vi att ungdomarna sällan kom till tals själva och en återkommande anledning till varför de gjorde sig skyldiga till brott var pengar. Resultatet visade även att samhället har en stor betydelse för dessa ungdomar. Bland annat framkom det att brister i det sociala arbetet bidrog till att ungdomarna valde den kriminella vägen eftersom de upplevde ett svek från samhället. Slutligen fann vi att media försökte dekonstruera bilden av ungdomsbrottsligheten, dock misslyckades de när det kom till diskursen om socialt utsatta områden då denna förändring ligger på en högre samhällsnivå. / The aim of this study wasto examine how Swedish news media portrays juvenile delinquencyin Sweden. Furthermore, the purpose wasto examine the possible causes media assumes lay behind juvenile delinquency and how media through discourses may construct the public image on juvenile delinquency. This was made through an analysis of 22 news articles from four Swedish newspapers together with Fairclough’s critical discourse analysis, social constructivism as a theory of knowledge, and by applying an intersectional perspective to the material. We identified three discourses in the analysis: the discourse on socially disadvantaged areas, the discourse on adolescents and the discourse on society's responsibility. The results showed that young people who commit crimes were presented as a homogenous group of boys and young men. A recurrent reason found as to why they commit crimes was money. The results also showed that the society plays a big part for these young people as shortcomings in social work led to experiences of betrayal on society’s side and hence contributed to many young offenders to opt for a criminal career. The analysis also revealed clear attempts by the media to deconstruct the image of juvenile delinquency, without however succeeding to overcome the effects of the discourse on socially disadvantageous areas, which appearedto be strongly entrenched in current Swedish public life.

I denna kritiska studie undersöks nyhetsrapportering om de svenska sis-hemmen genom att analysera hur sis-hem och tvångsvård för barn och unga beskrivs i nyhetstexter. Syftet är att blottlägga vilka som kommer till tals i nyhetsrapporteringen samt vilka diskurser, normer och ideal som realiseras språkligt. På sis-hem tvångsvårdas barn och unga mellan 12-21 år med problematiska hemförhållanden och psykosociala problem, men även de som dömts för lagbrott. Tvångsvården av barn och unga kan beskrivas som en komplex verksamhet då den existerar i gränslandet mellan socialtjänst och rättssystem. Undersökningen visar att den svenska regeringen och andra politiska företrädare är de grupper somfrämst får komma till tals. Nyhetsredaktionerna verkar tillsammans med de politiska företrädarna vara de som sätter agendan för vad som ska diskuteras omkring sis-hem och barn i tvångsvård under den undersökta tidsperioden. När barn som tvångsvårdas på institutioner deltar i nyhetsrapporteringen blir det främst som omständigheter. De påverkas av åsikter, händelser och handlingar men ges ingen plats som aktiva deltagare i nyhetsrapporteringen. Undersökningen visar vidare att det verkar ha skett en förändring de senaste decennierna i synsättet på frågor som berör barn, unga och brott. Från att handla om vård och behandling verkar diskussionen alltmer fokusera på straff, säkerhet och andra kriminalpolitiska frågor.

Fake news has long been a part of the news landscape but has in recent times, as the market for online news has grown, become an increasingly occurring problem in contemporary news media and society. By analyzing the content published by the largest American news organizations this thesis provides an overview of the occurrence of fake news and clickbait on the competitive news market. Competition for the readers' limited attention has been known to create a thirst to be first and may lead to the consequences of unethical behavior by the organizations. But what does that mean? Fake news can be categorized as biased information which in turn can be divided into two parts, misinformation and disinformation. Disinformation is the intentional spread of wrong or biased information and in the scope of this thesis a news site’s intention is determined through its use of clickbait. This study also evaluates the fake news and clickbait present in the most popular news articles by readers in order to see if the competition is increasing the use of tools for competitive advantages within the market for news. With this information it is possible to categorize the news article as one of three stages of morality which in turn is used to evaluate to what degree the organization is fulfilling the ethical aspect of their corporate social responsibility. The study finds that all but one of the explored organizations are fulfilling their ethical responsibility.

The purpose of this study is to contribute with a sociological understanding of how Swedish news media contribute to “doing” and maintaining gender in society as a result of their choices in the media around high profile people (“celebrities”). Previous research has studied gender and the media from other angles, but mostly focused on the fact that women are subordinate to men, rather than questioning how that is maintained by the media. These inturn strengthen the argument about existing differences between women and men in the Swedish media supply. However, unlike previous studies, this study will focus on how the media’s choice of news and ways to contribute to “doing” gender can be affected by celebrity. This type of issue can generate knowledge about the mutual relationship that exists between society’s view on gender and the reproduction of gender roles as a result of media representations.To answer this, the study will analyze two Swedish cases, around two famous people, CissiWallin and Paolo Roberto. The study was conducted through a qualitative content analysisbased on material from the databases Mediearkivet and Pressreader. In total, the materialconsists of eight articles on each case, spread over the past five years. The analysis showed that news media play a central role in society's views on gender as a result of mediareporting. The journalists behind the media often took a male perspective where Paolo Roberto and other men in the articles appeared positive, while Cissi Wallin and other female actors who appeared were attributed a disparaged role. Judging from the analysis, there are differences in the journalists' presentation between women and men in the Swedish newsmedia that contribute to strengthening gender normative roles and maintaining gender insociety. This study argues that this can be explained by theories about power and gender. One of the most central results is that the journalists behind the media add to the normalization of female subordination by their choices of media reports. For example by exploiting the readers' interest in celebrities, which thus results in the media reaching a larger audience that absorbs the content and reproduces the current gender power structure. / Syftet med denna studie är att förmedla en fördjupad sociologisk förståelse rörande hur nyhetsmedia bidrar till “att göra” kön och upprätthålla genus i samhället till följd av sina val i media rörande högprofilerade personer (“kändisar”). Tidigare forskning har studerat genus och media från andra infallsvinklar, men har mestadels fokuserat på det faktum att kvinnor är underordnade männen, snarare än hur media är en bidragande faktor till att upprätthålla denna typ av könsmaktsordning. Dessa stärker i sin tur argumentet om existerande skillnader mellan kvinnor respektive män inom det svenska medieutbudet. Men, till skillnad från tidigare studier kommer denna undersökning att fokusera på hur medias val av nyheter och sätt att bidra till att ”göra kön” kan påverkas av att det handlar om ’högprofilerade personer’ (såkallade ”kändisar”). Denna typ av frågeställning kan generera kunskap om den ömsesidiga relation som existerar mellan samhällets synsätt på genus och reproducerandet av könsroller till följd av medierepresentationerna.För att besvara detta kommer den föreliggande undersökningen att analysera medialaställningstaganden vid rapporteringen om Cissi Wallin och Paolo Roberto. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ innehållsanalys baserad på material från databaserna Mediearkivet och Pressreader. Sammantaget består materialet av åtta artiklar som behandlar vardera fall, fördelade över de senaste fem åren. I analysen framkom att nyhetsmedia spelar en central roll vad gäller samhällets synsätt på genus till följd av medierapporteringen. Journalisterna bakom medierapporteringen intog ofta ett manligt perspektiv där Paolo Roberto och andra män i artiklarna framstod positivt, medan Cissi Wallin och andra kvinnliga aktörer som förekom tillskrevs en nedvärderande roll. Från analysen att döma förekommer skillnader i hur journalisternas väljer att framställa högprofilerade kvinnor respektive mäninom svensk nyhetsmedia, vilket bidrar till att stärka könsnormativa föreställningar och upprätthålla genus i samhället. Denna studie argumenterar för att detta kan förklaras genom teorier om makt och kön. Ett av de mest centrala resultaten är att journalisterna genom sina val av nyheter i media spär på normaliseringen av kvinnlig underordning. Exempelvis genom att utnyttja läsarnas intresse för kändisar, vilket således resulterar i att medierna når ut till en större publik som tar till sig innehållet och reproducerar den rådande könsmaktsordningen.

The present study aims to investigate how different refugee groups are portrayed in the Swedish news media. The study uses critical discourse analysis as a methodological and theoretical framework to analyze Aftonbladet and Dagens Nyheter's representation of Syrian and Ukrainian refugees in their editorials. Using Fairclough's three-dimensional model as a tool, the study has analyzed the language used in the articles through text, discourse, and socio-cultural practice. The focus of the study lies in analyzing the texts, but it also brings discussions about how the first dimension (text) affects the second (discursive practice) and third (sociocultural practice). The study's results suggest that there is a difference in how Syrian and Ukrainian refugees are portrayed in Aftonbladet and Dagens Nyheter. The results show that Syrian refugees are portrayed as a burden to a greater extent than Ukrainian refugees. Furthermore, the analysis of discursive practice indicates that the representation of both refugee groups is consistent with the refugee policy discourse of the respective period. Finally, socio-cultural practice shows that differences in language and categorization regarding refugee groups can contribute to the creation of "we" and "them" even between refugee groups. / Föreliggande studie syftar till att undersöka hur olika flyktinggrupper framställs i svensk nyhetsmedia. Studien använder kritisk diskursanalys som metodiskt och teoretiskt ramverk för att analysera Aftonbladets och Dagens Nyheters representation av syriska och ukrainska flyktingar i sina ledarartiklar. Med Faircloughs tredimensionella modell som verktyg har studien analyserat språkbruk genom text, diskurs och sociokulturell praktik. Studiens fokus ligger på att analysera texterna, men den tillför även diskussioner kring hur den första dimensionen (text) påverkar den andra (diskursiv praktik) och tredje (sociokulturell praktik).  Studiens resultat antyder att det finns en skillnad i hur syriska och ukrainska flyktingar porträtteras i Aftonbladet och Dagens Nyheter. Resultaten påvisar att syriska flyktingar framställs som en belastning i högre utsträckning än ukrainska flyktingar. Vidare indikerar analysen av diskursiv praktik att framställningen av båda flyktinggrupper överensstämmer med den flyktingpolitiska diskursen för respektive period. Slutligen, visar den sociokulturella praktiken att skillnader i språk och kategoriseringar gällande flyktinggrupper kan bidra till skapandet av “vi” och “dem”  även mellan flyktinggrupper.

Tidigare forskning har visat att media har stor påverkan på hur samhället ser på kriminalitet och gäng. Gängkriminalitet är ett aktuellt och stort ämne i svensk media i dagsläget på grund av våldet och skjutningarna som gängkriminaliteten associeras med idag, som får storuppmärksamhet i media. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kriminella gäng och individer med koppling till kriminella gäng konstrueras och positioneras i den nyhetsmediala samhällsdebatten ur ett intersektionellt perspektiv samt utifrån den kritiska diskursanalysen. Detta genomförs genom att kritiskt granska innehållet i artiklar publicerade i Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Resultatet visar bland annat på att svensk media konstruerar gäng som hänsynslösa och våldsamma. Miljön som gängen rör sig inom beskrivs som en gangstermiljö som är fylld med narkotika och vapen. Män är det mest framträdande könet när media skriver om gängmedlemmar, och segregation, klasskillnader och svag integration är faktorer som anses påverka till gängmedlemskap. Uppsatsen visar på hur svensk nyhetsmedia skildrar och framställer gängkriminella, och på hur detta bidrar till att konstruera och reproducera identiteter för gängkriminella. Studien bidrar med att synliggöra diskurserna om gängkriminella samt hur detta skapas och stärks av svensk nyhetsmedia. / Gang crime is a current and major topic in the Swedish media at the moment due to the violence and shootings that gang crime is associated with today, and it receives a lot of attention in the media. The purpose of this study is to examine how criminal gangs and gang members are constructed and positioned in the news media from an intersectional perspective and based on the critical discourse analysis. This is done by critically reviewing the content of articles published in Aftonbladet and Svenska Dagbladet during the period January 2019 to April 2023. The results show, among other things, that the Swedish media constructs gangs as ruthless and violent. The environment the gangs operate in is described as a gangster environment filled with drugs and weapons. Men are the most prominent gender when the media writes about gang members. Segregation, class differences and weak integration are factors considered to influence gang membership. The essay shows how the Swedish news media portrays gangs and gang members, and how this contributes to construct and reproducing identities for gang criminals. / <p>2023-01-01</p>