Med syftet att kritiskt diskutera hur kunskap från samhällsvetenskapen i allmänhet och antropologi i synnerhet skulle kunna göras mer tillgänglig för fler än akademiker undersöker denna studie i vilken utsträckning antropologiprofessorer syns i svensk printmedia. Med medialisering och meningsfullhet som teoretiskt ramverk analyseras professorernas förmåga att kommunicera sin forskning och universitetens anpassning till medielogiken. Studien fokuserar på medialiseringens påverkan på vetenskapens kommunikationsprocess och på samhällelig nivå. Empiriskt baseras studien på redaktionell svensk printmedia mellan åren 2002-2022. Den kvantitativa innehållsanalysen inkluderar 418 observationer av 27 antropologiprofessorer hos 109 tidningsutgivare. Mer än hälften av professorernas framträdanden i printmedia har varit relevanta beaktat antropologisk forskning, med en genomsnittlig frekvens på 0,89 gånger per månad. Detta kan öka antropologins signifikans genom att nå en bredare publik utanför akademiska kretsar. Studien noterar även tveksam relevans i professorernas framträdanden, ofta expertutlåtanden vid nyhetsinslag. Framgångsrik forskningskommunikation bygger på att engagera sig i sitt område utanför akademin och täcka kunskapsluckor i nyhetsrapporteringen. Studien visar ingen påtaglig skillnad i medieexponering för professorerna, varken före eller efter genombrottet av sociala medier i Sverige. Den låga graden av medialisering reser större frågor om universitetens samhälleliga roll och relevans. Genom att revidera universitetens uppdrag och inkludera meningsfullhet kan forskningens värde och betydelse kommuniceras mer effektivt och spela en aktiv roll i mötet med de utmaningar framtiden bär med sig.

Sedan Ryssland invaderade Ukraina har flera multinationella företag valt att pausa eller avveckla sin verksamhet i Ryssland. I uppsatsen undersöks hur svenska multinationella företags val av åtgärder och hur de har kommunicerats av företagen själva och svensk nyhetsmedia påverkar konsumenternas syn på företagens legitimitet. Det möjliggörs genom att analysera företagens sätt att kommunicera enligt olika kommunikationsstrategier, hur ofta företagen nämns i nyhetsmedia kopplat till ämnet och hur de framställs i rapporteringen. Vidare används en enkätundersökning för att involvera konsumentperspektivet för att se hur företagens legitimitet påverkas. Resultatet av enkätundersökningen visar att konsumenter föredrar en ackommodativ kommunikationsstrategi, vilket innebär att företagen genomför åtgärder och kommunicerar på ett sätt som visar på ansvarstagande och empati för den eller de drabbade av en kris. Hur ofta de specifika företagen vi studerar förekommer i nyhetsmedia, och hur de porträtteras kopplat till Rysslands invasion av Ukraina visar inte på något tydligt samband med hur legitimiteten påverkas.

Sohlmér, A. ”Långt ifrån alla pedofiler är förövare. Och varför det är viktigt att veta. Examensarbete i Socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Socialt arbete, 2013.Syftet med studien är att ge en ökad kunskap kring pedofili och komplexiteten kring det för att professionella ska kunna ge ett bättre bemötande mot personer med pedofil läggning. I studien besvaras frågan hur pedofili beskrivs i såväl litteratur, av professionella samt i sociala medier och nyhetsmedia. Studien belyser även det hat och den skam som är starkt förknippat med pedofili. Studiens viktigaste resultat är att nyhetsmedia och sociala mediers bild av pedofiler som likställda med förövare av sexuella övergrepp på barn inte stämmer överens med vad litteratur och professionella säger. Pedofiler begår inte alltid sexuella övergrepp och de som begår sexuella övergrepp är inte alltid pedofiler. Det är viktigt att som professionell kunna skilja på person och handling. Vidare visar studiens resultat att pedofili är en komplex sexuellt avvikande läggning som kräver flera olika perspektiv för att förklaras och förstås. / Sohlmér, A. An attempt to understand pedophilia. And why it’s important. Degree project in Social Work 15 credit points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Social Work, 2013.The purpose of this study is to provide an increased knowledge about pedophilia and the complexity around it so that professionals will be able to give better treatment to people with a pedophile orientation. The study answers the question of how pedophilia is described in both the literature, by professionals as well as social media and news media. The study also highlights the hatred and shame that is strongly associated with pedophilia. The study's main findings is that news media and social medias image of pedophiles as equivalent to perpetrators of child sexual abuse is not consistent with what the literature and the professionals say. Pedophiles do not always commit sexual abuse and those who commit sexual abuse are not always pedophiles. It is important as a professional to distinguish between person and action. Further, the results of the study show that pedophilia is a complex sexually deviant preference that requires multiple perspectives to be explained and understood.

Denna uppsats undersöker samers utrymme och framställning i svenska dagstidningar. Tidigare forskning visar hur nyhetsmedia innehar en växande makt i att påverka hur olika grupper i samhället uppfattas och behandlas. Bland annat exemplifierar den tidigare forskningen hur urfolk och minoriteter begränsas i sitt mediala utrymme och framställs på ett homogent och fördomsfullt sätt. I föreliggande studie undersöks vilket utrymme den samiska befolkningen får i svensk nyhetsrapportering, vad för typ av samerelaterade nyheter som uppmärksammas samt hur samerna framställs i rapporteringen. Metoden som har använts för att besvara frågeställningarna är en innehållsanalys med både kvalitativa och kvantitativa inslag, där tidningsartiklar från tre svenska dagstidningar har studerats under tidsperioden av ett år. Resultatet visar bland annat hur samerna får ett begränsat medialt utrymme och att när de väl uppmärksammas är det ofta ett stort fokus på kulturella nyheter, medan händelser som kan anses viktiga för den samiska befolkningen marginaliseras. Därefter har resultatet analyserats utifrån den postkoloniala teorin, och därmed kunde samband urskiljas mellan Sveriges historiska relation till den samiska befolkningen och medias framställning av dem. / This paper examines the Sami peoples representation in Swedish newspapers. Previous research show that news media holds a growing power in affecting how different groups are perceived and being treated in today’s society. It shows how indigenous people and minorities are limited in the news media and portrayed in a homogeneous and biased way. This study examines to which extent the Sami population is being seen in the Swedish news media, what kind of Sami related news that are being reported and, how the Sami people are being presented. The method used to answer the thesis questions is a content analysis with complementary qualitative and quantitative elements. Articles published in three Swedish newspapers during the period of one year have in this study been examined. The result indicates that Sami culture is given a lot of space in the reported news, while other important events and questions concerning the Sami people are less visible. The result is analyzed on the basis of postcolonial theory, and connection could thus be distinguished between Sweden's historical relationship with the Sami population and the media's presentation of the group.

Föreliggande uppsats är en kvalitativ innehållsanalys om sexuellt våld i nyhetsmedia. Syftet med uppsatsen är att belysa hur nyhetsmedia konstruera bilder av kvinnor och män som har varit utsatta för, vad de valda dagstidningarna, rubricerar som våldtäkt samt att undersöka hur begreppet våldtäkt används i de utvalda artiklarna. Urval och empiri består 21 artiklar från fyra valda dagstidningar: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Uppsatsen genomsyras av tre teoretiska perspektiv: socialkonstruktivism, viktimisering och dagordningsteorin. Uppsatsens centrala resultat är att våldtäktsmyter om både våldtäktsoffer och våldtäkter är utbredda på olika sätt i samhället. Både uttalanden som bekräftar såväl som motsäger våldtäktsmyter återfinns i artiklarna. Resultatet är spretigt och visar att sexuellt våld är ett tämligen komplext och svårfattligt begrepp samt ämne. Det har uppdagats att våldtäktsoffer konstrueras på olika sätt i artiklarna men att bekräftande av våldtäktsmyter inte är dominerande. Därav är den mest betydelsefulla slutsatsen av uppsatsen att resultatet pekar på en positiv förändring av hur offer för sexuella övergrepp och/eller våldtäkter framställs i nyhetsmedia. / This study is a qualitative content analysis about sexual violence in news media. The study aims to illustrate how news media construct portrayals of women and men that have been victims of, what the selected newspapers define as rape. The study also intended to analyse how the term rape is used in the selected articles. The empirical data consist of 21 articles, selected from four Swedish newspapers: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. Three theore-tical perspectives have been used throughout the study: social constructivism, victimology and agenda theory. The results has shown that society's perception regarding rape victims and rape are influenced by well known rape myths. Both confirmative as contradictory comments connected to rape myths are to be found in the articles. The results has no given patterns, which shows the complexity and obscurity in the subject of sexual violence. In addition, the results have displayed that rape victims are constructed in different ways in the articles. Our conclusion is that it seems to be a positive progress in development about how victims of sexual assaults and/or rape are portrayed in news media.

This study’s purpose is, through content analysis, to interpret the portrayal of the human-rights movement Black Lives Matter during the spring and summer of 2020. Further intentions include examining and explaining the portrayals of the Swedish and the American movements. Theories of Framing and Moral-Panic are used for understanding expressions and consequences of portraiture. Using a hermeneutic approach, 53 articles from four of Sweden's leading newspapers were interpreted. Main findings were that Swedish news media tend to portray the movement in Sweden in more opinion-based terms compared to the movement in the USA. The opinions were mainly expressed when reporting on the movement during demonstrations in Sweden while reports of the USA, mainly portrayed the movement in police- violence but balanced terms. Previous research contributed to an increased understanding of the research field and to problematizing the study's results in relation to its theoretical framework. Our conclusion is that Swedish news media tend to portray Black Lives Matter in more polarized terms if current affairs are taking place in a geographical vicinity. The movement in relation to violence is also portrayed differently depending on the country- specific history of the movement. Although patterns could be discerned, the relationship is complex based on the scope of the essay and empirical material. / Syftet med denna studie är att genom innehållsanalys tolka svenska nyhetsmediers porträttering av människorättsrörelsen Black Lives Matter under våren och sommaren 2020. Studien undersöker också potentiella skillnader i porträttering av rörelsen i Sverige och rörelsen i USA samt hur porträtteringen kan förklaras. Gestaltningsteori och teorin om moralpanik användes för att skapa förståelse för porträtteringens uttryck och konsekvenser. Med ett hermeneutiskt angreppssätt tolkades 53 artiklar från fyra av Sveriges ledande nyhetstidningar. Studiens främsta resultat visade att svenska nyhetsmedier tenderar att porträttera rörelsen i Sverige i mer åsiktsbaserade termer i förhållande till rörelsen i USA. Åsikterna tog sig främst i uttryck vid rapportering om rörelsen under demonstrationer i Sverige jämfört med rapporteringen i USA som främst porträtterade rörelsen balanserat och neutralt, men i termer av polisvåld mot svarta afroamerikaner. Tidigare forskning bidrog till ökad förståelse för forskningsfältet och till att granska studiens resultat i förhållande till det teoretiska ramverket. Studiens slutsats är att svenska nyhetsmedier tenderar att porträttera Black Lives Matter i mer polariserade termer om rörelse-aktuella händelser pågår i en geografisk närhet. Rörelsen i förhållande till våldsutövning porträtteras dessutom på olika sätt beroende på vilken historia rörelsen har i respektive land. Trots att mönster kunnat urskiljas är relationen dock komplex baserat på uppsatsens omfång och empiriska material.

The aim with this study is to analyze and try to understand the arguments and conflicts associated with the planning and development of offshore wind power in Sweden, and to study various media articles and their significance for offshore wind power in Sweden. A qualitative method has been applied in the form of a media analysis. The material for the study is based on diverse types of articles from the media in the form of news articles, commentaries, and debate articles. The articles I have chosen to analyze come mostly from the most popular news editors in Sweden; "Aftonbladet", "Dagens Nyheter" and "Svenska Dagbladet". There are also news articles from local newspapers so that even smaller local events can be captured and studied. Further in this study, media such as Swedish Radio and SVT Nyheter have been applied where shorter news items can be examined. This result shows how the opposition and arguments for and against offshore wind power are played out in the media and that the media can function as an information provider for offshore wind power linked to the planning and expansion of offshore wind power in Sweden. Many opinions want to highlight the negative consequences of offshore wind power, mainly from a local point of view. In some cases, opposition is also about preserving nature's values and not making interventions in nature that affect biodiversity, but this is something that "NIMBY" may have led to. That media coverage of the topic is largely based on informing people about ongoing projects and preparing press releases with important information about the projects, as well as acting as an information channel.

This Master’s (60 credits) dissertation paper examines how three Swedish newspapers describe the political ideology called anti–Semitism in Germany, from the day it was born in end of October 1879 until January 1882 after the campaigns of persecution of Jews in Russia and Germany.Politically, the 1880s were formative years in Swedish history. A party system emerged slowly andseveral new political ideologies found their way into Swedish political life. Many of those wereinfluences from Germany: socialism, nationalism, political conservatism. But also anti–Semitism.This paper is a comparative study between the newspapers Dagens Nyheter (liberal), Nya DagligtAllehanda (conservative) and Stockholms Dagblad (conservative) and describe how the anti–Semitic political movement in Germany, and the ongoing atrocities against Jews in Russia andGermany, were being portrayed in the Swedish media. The survey in the essay shows that the newspapers describe the political ideology anti-Semitismvery differently. Liberal Dagens Nyheter was highly critical against the political form of hatredagainst the Jews, but so was also conservative Stockholms Dagblad, although the latter had a higherdegree of a neutral type of reporting than the former. Stockholms Dagblad leaned towards supportof a Bismarckian type of conservatism, (which at this time had not yet embraced hatred againstJews as an official policy). The newspaper of the three with the strongest support of the anti-Semitic political movement inGermany was the daily Nya Dagligt Allehanda, which very often expressed and reproduced anti-Semitic constructions and derogatory and racist views on Jews.However, the newspaper Nya Dagligt Allehanda did not embrace the most extreme and violent formof anti-Semitism which were being advocated by some German politicians in the 1880s, whichincluded the deportation or even mass murder of Jews.

This study focuses on how Asatrú movements in Sweden are depicted and discussed in digital news articles through two different lenses: How are these movements depicted and which aspects of these movements and their faith are brought up most frequently? The theoretical framework for the study consists of Stuart Hall’s Reception Theory, positive and negative Essentialism as well as Erving Goffman’s theory of Stigma. The method consists of a qualitative content analysis focusing on analyzing the ideas, ideologies and narratives presented in the studied articles, and the material consists of digital articles picked from various Swedish news publications such as Aftonbladet, Dagens Nyheter and Expressen, published between 2015 - 2021. The study shows that the discussion of these Asatrú movements is dominated by their perceived connections to racism and right wing extremist groups. On the other hand, the articles and their authors also make attempts to counterbalance this depiction by discussing aspects of the religion such as Blót, ritual sacrifices, as well as by interviewing members of these movements to show their thoughts and feelings about their religion.

The aim of this study is to conduct a comparative analysis of the visual representation of the crisis in Iran on Instagram by Swedish and the Persian news accounts. The study analyzes the images through semiotic images analysis and includes 20 images, 10 of which are from two Swedish news accounts and the other 10 are from a Persian news account. The study draws on postcolonial theory, specifically the concept orientalism. The findings of the study reveal notable disparities in the reporting of the crisis between the Swedish and Persian news accounts. Notably, the Swedish visual reporting predominantly portrays women as the sole victims of the crisis, while the Persian news media has highlighted both male and female victims of the crisis. Consequently, the crisis in Iran is portrayed in the Swedish news media as a "women's revolution," implying that only women lack their human rights. Additionally, the results  have shown that the Swedish news media has visually reported the crisis in a way that reinforces the stereotyping of "the other", which has shown to be consistent with previous research.