Many of the present problems that we are facing arise as unanticipated side-effects of our own actions. Moreover, the solutions implemented to solve important problems often create new problems. To avoid unintended consequences, understanding complex systems is essential in devising policy instruments and in improving environmental management. Thus, this thesis investigated systems modeling approaches to under- stand complex systems and monitor the environmental performance of management actions. The overall aim of the work was to investigate the usefulness of different systems modeling approaches in supporting environmental management. A driver- based, pressure-oriented approach was adopted to investigate systems modeling tools. Material/substance flow analysis, environmental footprinting, input-output analysis, process-based dynamic modeling, and systems dynamics modeling approaches were applied in different cases to investigate strengths and weaknesses of the tools in generating an understanding of complex systems. Three modeling and accounting approaches were also tested at different systems scales to support environmental mon- itoring. Static modeling approaches were identified as fundamental to map, account, and monitor physical resource metabolism in production and consumption systems, whereas dynamic modeling showed strengths in understanding complex systems. The results suggested that dynamic modeling approaches should be conducted on top of static analysis to understand the complexity of systems when devising and testing policy instruments. To achieve proactive monitoring, a pressure-based assessment was proposed instead of the mainstream impact/state-based approach. It was also concluded that the LCA community should shift the focus of its assessments to pressures instead of impacts. / Många nuvarande miljö- och utvecklingsproblem har uppstått som oförutsedda biverkningar av människans egna handlingar. De lösningar som prövats har i sin tur ofta skapat  nya problem. Det därför viktigt att förstå hur komplexa system fungerar och att utforma styrmedel och ledningssystem som minimerar risken för oönskade bieffekter. Den här avhandling har använt olika modelleringsmetoder för att öka förståelsen för komplexa system och bidra med kunskaper om hur miljöprestanda och förvaltningsåtgärder kan följas upp på ett mer effektivt sätt. Det övergripande syftet med arbetet var att undersöka användbarheten av olika modelleringsmetoder för att effektivisera den fysiska resurshanteringen i samhället. I arbetet har ett flödesbaserat och aktörsinriktat arbetssätt (pressure based and driver oriented approach) använts i modelleringen.  Material- och substansflödesanalys, miljöfotavtryck, input-output analys, processbaserad dynamisk modellering och systemdynamiska modelleringsmetoder studerades för att undersöka styrkor och svagheter hos de olika metoderna/verktygen.  Tre olika modellerings- och redovisningsmetoder för att stödja miljöövervakning testades också i olika systemskalor. Statiska modelleringsmetoder (räkenskaper) identifierades som grundläggande för att kartlägga, kontoföra och övervaka den fysiska resursmetabolismen i produktions- och konsumtionssystem, medan dynamisk modellering visade sin styrka i att skapa förståelse för komplexa system. Resultaten pekar på att dynamiska modelleringsmetoder bör användas som ett komplement till statiska analyser för att förstå komplexiteten i systemen när man utformar och testar styrmedel. För att uppnå proaktiv övervakning bör flödesbaserade räkenskaper utnyttjas i större utsträckning i stället för den vanliga tillstånds- och påverkansövervakningen (state/impact monitoring). En viktig slutsats är därför att LCA-samfundet bör flytta fokus i sina bedömningar från påverkan till flöden. / <p>QC 20160830</p>

No description available.

En studie av förståelser av diakoni och diakonat i tre nya storpastorat i Svenska kyrkan genom analys av styrdokument för diakoni. Tre diakoniförståelser lever samtidigt i de tre undersökta pastoraten, diakoni som omsorg, röstbärare och välfärdsaktör. Stora pastorat innebär möjligheter för diakonalt nytänkande genom att organisera diakoni på nya sätt, med specialiserade roller som ges ansvar för att driva utvecklingsarbete. De tre undersökta pastoraten vill i första hand utveckla en samarbetsroll gentemot välfärdssamhället. Pastoraten vill utveckla diakoni som professionell praktik genom gemensamma riktlinjer, metodutveckling och kvalitetssäkring av det diakonala arbetet. En tendens i materialet är att det gemenskapande diakonala arbetet i framtiden i högre grad kommer bäras av ideella medarbetare. Den liturgiska gestaltningen av diakoni har inte i något av pastoraten behandlats som en del av strategin för diakoni vilket innebär att möjligheter till en djupare förankring av diakoni som teologisk praktik inte tas tillvara. Avgränsningar och prioriteringar av pastoratens diakonala verksamhetsfält har inte lyfts till den strategiska nivån trots att omfattande arbete föreslås läggas till. Innebörden av detta är att pastoratsgemensamma mål kan bli svåra att realisera eller att de i förlängningen riskerar att utmatta en redan ansträngd diakoni.

In the last couple of years, the amount of commercial messages in our society has increased steadily which in turn has made us humans very critical against all kinds of advertising. Brand researcher Douglas B. Holt even claims that this directly threatens brand's trustworthiness. As a backlash and result of this situation, a couple of companies has begun to change the way they communicate to the big audience through the TV or computer screen - so-called native advertising or narrativity. A Swedish company that has been specially noticed for its commercials is Telenor with its campaign “Telenorfamiljen” where we get to follow an ordinary family through life where different kinds of technical products are used to ease life.  The purpose of this essay is to take a closer look at how Telenor strategically have chosen to build up their commercial campaign by narrative perspectives with the help of semiotic tools. The material, consisting of three chosen commercials from the campaign, was analyzed with a combined narrative and semiotic method with a primary focus on the narrative.  The result did not only show an appliance of the narrative, but also how Telenor has taken advantage of the tools that the narrative offers. This has been done to credibly give the recipients a story that they can relate to. Furthermore, the narrative elements seem to have been selected with great care since each part is individually significant and influences the story as a whole if it was being replaced. Neither Telenors logotype, products and services were given much visual attention which in turn proves how Telenor wants to be seen as a brand that focuses on the individual and its everyday life rather than its own gain.

Syftet med denna studie var att undersöka hurdant kvinnliga civilekonomer samt civilingenjörer med ledande befattning roller upplever/upplevt sina karriärmöjligheter i en mansdominerad bransch. Vidare skildrar studien om det har skett eventuella förändringar över tid samt om det går att utgöra en skillnad mellan civilekonomer samt civilingenjörer. Med en kvalitativ forskningsansats och intervju med åtta respondenter i olika åldrar studeras hur dessa kvinnor upplevt möjligheterna genom karriärslivet och deras erfarenheter och föreställningar kopplas till teorier såsom företagskultur, glastak samt homosocialitet. Resultatet visar att kvinnors karriärmöjligheter begränsas utav sociokulturella normer som utövas av män såväl som kvinnor själva. Vilket också medfört att förändringarna sker i långsammare takt än förväntat, att maktstrukturen fortsättningsvis kommer vara i obalans mellan könen, tror jämn fördelning på arbetsplatsen och att jargongen hos civilekonomer är “manligare” än hos civilingenjörerna. / The purpose of this study is to investigate how female economists and civil engineers with leading positions experience / experienced their career opportunities in a male-dominated industry. Furthermore, the study describes whether any changes have occurred over time and whether it is possible to make a difference between economists and engineers. With a qualitative research approach and interviews we carry out with eight women of different ages, it is studied how these women experienced the opportunities through their career life and their experiences and beliefs are linked to theories such as corporate culture, glass ceiling and homosociality. The result shows that women's career opportunities are limited to socio-cultural norms that are exercised by men as well as women themselves. Which also indicates that the changes are slower than expected. The power structure will continue to be in imbalance between the sexes, believe even distribution in the workplace and that the language of economists is "more masculine" than the civil engineers.

Det interprofessionella lärandet, IPL, i team har blivit ett populärt medel för att öka samarbete och kvalité i den sociala sektorn och hälso- och sjukvård. En alltmer specialiserad och fragmentiserad vård, som ofta genomförs i team, har lett till stor spridning av interprofessionell utbildning, IPE. Studerande och/eller medlemmar från olika professioner lär sig därmed, med, från och om varandra. Sådant lärande antas ske vid utbyte av och reflektion över varandras olika erfarenheter, perspektiv och kunskaper, d.v.s. professionella skillnader, och leda till förbättrad effektivitet och kvalitet i vården. Inom hälso- och sjukvårdsområdet har man dock bara i mindre skala undersökt vad IPL i etablerade team innebär och hur professionella skillnader påverkar lärandet. Denna licentiatuppsats hade som övergripande syfte att bidra med ökad kunskap inom detta område. Här studerades ett arbete, med kliniska riktlinjer för psykiatrisk tvångsvård, som skulle genomföras av ett interprofessionellt team. Huvudfrågan var hur teamet arbetade med riktlinjerna och hur professionella skillnader kom till uttryck och gav implikationer för IPL. Licentiatuppsatsen är en fallstudie. Undersökningen baseras dels på material (mötesprotokoll, mejlkommunikation, dokument och mediarapporter) från teamets tre-åriga arbete, dels nio intervjuer och en observation av seminariet där teammedlemmar presenterade de färdiga riktlinjerna. Studie 1 syftade till att undersöka hur teamet hanterade en kontrovers och hur de strategier som användes gav konsekvenser för interprofessionellt lärande. Studie 2 syftade till att studera hur teamet granskade kön/genus i arbetet med riktlinjerna och vilka implikationer det blev för riktlinjerna och för interprofessionellt lärande. Fokus här är därmed på ett lärande i ett "färdigt" team. Resultaten i studierna baseras på fallbeskrivning och narrativ analys. Fynden i studierna tolkades huvudsakligen utifrån sociokulturell teori och idéer och insikter från kontroversstudier (studie 1) och det genusvetenskapliga fältet (studie 2). Resultatet i studie 1 visade att kontroversen hanterades främst genom en kompromiss. Resultatet visar också hur lärandestrategier nyttjades vid användning av texter. Lärandet utmanades dock när maktstrategier användes genom hävdande av auktoritet snarare än utforskande av kunskapsläget. Resultatet i studie 2 visade hur kön/genus aktualiserades i en diskussion om könsskillnader i användning av tvångsbälten. I diskussionen användes professionsspecifika erfarenheter och kunskaper om kön/genus, vilket kan antas främjade IPL. Teamets lärande om komplexiteten kring kön/genus resulterade i riktlinjer som betonar makt och med fokus på den individuella patienten. Därmed ledde teamets analys och lärande relaterat till kön/genus paradoxalt till könsneutrala riktlinjer. Slutsatsen är att studierna, på olika sätt, visade förekomst av IPL och hur detta påverkades både positivt och negativt av professionella skillnader. / <p>De delarbeten som ingår i avhandlingen visas inte elektroniskt eftersom de är inskickade till tidskrift, men ännu inte publicerats. </p>

This study is a case study that observes the development of equality strategies in the European Union. After the former strategy for equality ended in 2015 there has been expectations that the European Commission would present a new strategy for equality. Therefore, the new strategy for equality was a disappointment for several actors and institutions of the European Union. The new strategy for equality is a work document and has a lower status in comparison with former strategies for equality in the EU. As a result, several actors and institutions are worried about the development of equality without a complete strategy.   To examine the development of strategies for equality in the EU historical institutionalism and a process called historic process tracing is used in this case study. The current strategy for equality 2016-2019 is going to be compared to the former strategies for 2006-2010 and 2010-2015. Are there any indications that the new work document represents a critical juncture or is it the result of path dependency and the way that EU equality strategies follows? To observe this case Hall and Taylors´ four distinct features of historical institutionalism has been the theoretical vantage point in this study.   To summarize the results of this study there has not been many substantial changes between the different equality strategies. However, changes has been identified through the way the commission presents their strategies. The new strategy for equality has also been criticised for the way the Commission has presented the document.  There are signs of a conflict in the union where different institutions rely on different patterns and structures. While the Commission presents a work document other actors and institutions in the EU are currently debating for a concise and formal strategy.

Legitimacy is something all organizations aims for and much research has been done on gaining legitimacy among profit-making companies, but much less research has been done on nonprofit organizations and their legitimacy. Therefore this study will address this gap between charity organizations, which are nonprofit companies, and their legitimacy. The purpose of this study is to find the rhetorical strategies that ‘Sverige för UNHCR’ applies when communicating via Instagram to gain or maintain legitimacy. This essay's two research questions are; Firstly, what rhetorical strategies does ‘Sverige för UNHCR’ apply when communicating externally via Instagram? Secondly, what strategies for gaining and maintaining legitimacy can be found in the Instagram posts, and how are they related to the specific rhetorical strategies? In order to answer the outline research questions, qualitative methods were used. The empirical material was collected by using a rhetorical analysis of image and text published by ‘Sverige för UNHCR’ on Instagram. These qualitative methods became the base in which this essay gathers and analyses data. The theoretical framework of this study consists of classical rhetoric, visual rhetoric, legitimacy theory and legitimacy strategies. When analysing the empirical material in relation to the theories it proves how rhetoric methods shape the Instagram publications, and in turn shows how the organization works with legitimacy. This study shows that Sverige för UNHCR uses four main rhetorical strategies. It can be concluded that these rhetorical strategies helps the organization to gain and maintain pragmatic and moral legitimacy through different legitimacy strategies by Suchman (1995). / Legitimitet är något alla organisationer strävar efter och mycket forskning har gjorts på legitimitetsbyggandet hos vinstdrivande företag. Betydligt mindre forskning har gjorts på ideella organisationer och deras legitimitet. Denna uppsats förväntas studera denna forskningslucka mellan välgörenhetsorganisationer, som ingår i den ideella sektorn, och legitimitet.   Syftet med studien är att identifiera organisationen Sverige för UNHCR:s retoriska strategier på sin digitala plattform Instagram för att skapa eller upprätthålla legitimitet. Uppsatsens två frågeställningar lyder;  För det första, vilka retoriska strategier använder sig Sverige för UNHCR av sin externa kommunikation på Instagram? För det andra, vilka strategier för skapande och upprätthållande av legitimitet kan utläsas i Instagram-inläggen, och hur är de relaterade till specifika retoriska strategier? Forskningsfrågorna i studien har besvarats genom att tillämpa kvalitativa metoder. Det empiriska materialet har samlats in genom en retorisk analys av bild samt text av Instagram inlägg publicerade av Sverige för UNHCR. Dessa kvalitativa metoder blir således uppsatsens insamlings- och analysmetod. Studiens teoretiska ramverk består utav klassisk retorik, bildens retorik, legitimitetsteori samt legitimitetsstrategier. Dessa teorier sätts i relation till analysen av empirin för att förstå hur retoriken tar sin utformning i publikationerna på Instagram samt för att kunna se hur organisationen arbetar med legitimitet. Denna studie kan urskilja fyra retoriska huvudstrategier som Sverige för UNHCR använder sig av. Slutsatsen visar på att dessa retoriska strategier hjälper organisationen att skapa och upprätthålla pragmatisk samt moralisk legitimitet genom Suchmans (1995) legitimitetsstrategier.

<p>Slutet av 1990-talet var början till slutet för många IT-företag när den så kallade IT-bubblan började spricka. Gemensam nämnare för de företag som överlevde var att de hade en genomtänkt strategi med en stabil ägarstruktur, god ledning, trogna kunder och stabil omsättning. Sedan december 2007 har tendenser visats att Sverige är på väg in i en lågkonjunktur som kommer att hålla i sig under 2008 och 2009. Med lågkonjunkturen följer även en minskad vilja att konsumera vilket leder till svårare tider för företag. Mot denna bakgrund, samt ett befintligt intresse för strategiarbete i små företag, inleddes studien med följande problemformulering: Hur bör små företag i en tillväxt arbeta för att förebygga strategisk drift? Syftet för studien var att förstå hur små företag i tillväxt arbetar med kontinuerliga strategifrågor samt att presentera rekommendationer för att motverka strategisk drift till de undersökta företagen. Studien är huvudsakligen genomförd med en retroduktiv ansats där det empiriska materialet sammanställdes, analyserades samt utformades till rekommendationer vilka presenterades för respondenterna. Urvalet av respondenter utgörs av tre små företag med god tillväxt. Det material som erhölls ur den empiriska undersökningen tolkades utifrån förförståelsen och den teoretiska referensramen varvid en delvis hermeneutisk och delvis realistisk kunskapssyn användes. Studien är av kvalitativ karaktär och datainsamlingen genomfördes med hjälp av intervjuer. Genom en sammanställning av vedertagna teoretiska resonemang skapades en referensram på vilken en matris baserades. Avsikten med matrisen var att skapa ett verktyg vilket innefattar de interna och externa aspekter som påverkar den strategiska positionen för företag. Matrisen kan även tydliggöra för hur olika strategiska beslut påverkar företaget i relation till de långsiktiga strategiska målen. Med stöd av den empiriska undersökningen positionerades företagen i matrisen utifrån deras nuvarande arbetssätt. Positionen motiverades för respondenterna som också presenterades ett möjligt framtida scenario rörande hur framtiden skulle kunna se ut om med den utveckling företaget hade för närvarande. Därefter presenterades ett alternativt scenario vilket, utifrån undersökningen och analysen, representerade en önskvärd utveckling för företagen. Rekommendationerna mottogs positivt av respondenterna vilket tolkades som att matrisen fyllt sitt syfte och befäste tanken att använda matrisen för scenarioskapande.</p>

<p>This rapport examines six Swedish workplace unions, in manufacturing internationalised companies, degree of internationalised trade union work. The report is based on interviews with local shop stewards. All local workplace unions were in some form internationalised. They were placed in three different groups of strategies: Passive, Tactical and Strategic. The Passive union only tried to get information; the Tactical unions were reactive against initiative from company management and used the channels provided of Industrial Relation laws. The Strategic unions where acting from an analysis that demanded collaboration with foreign trade unions and were active in trying to build contacts.In discussing why a local workplace trade union become internationalised three explaining factors was constructed: A relation to the company which gave the union more information and resources than the minimum level of required legislation. Second; a strategic analysis involving a threat against the employees. And third; a belief that the trade union could make a difference.</p>