Studiens syfte är att undersöka förskollärares intention med högläsning, arbetssätt relaterat till högläsning i förskolan samt de utmaningar som förskollärare kan uppleva med högläsning. Studien vill även undersöka hur förskollärare upplever att högläsning bidrar till barns språkutveckling. Studien utgick från en kvalitativ metod och fenomenografi valdes som teoretisk utgångspunkt. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma förskollärare i norra Sverige. Det insamlade materialet har bearbetats, tolkats och analyserats och utifrån analysen skapades fyra kategorier med utgångspunkt från studiens forskningsfrågor. Kategorierna benämns som: syftet med högläsning, arbetssätt, högläsning och språkutveckling och slutligen utmaningar i arbetet med högläsning. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av olika arbetssätt och syften relaterat till högläsning. Det är framträdande i resultatet att förskollärarna upplever att högläsning är en språkutvecklande aktivitet däremot visar det sig att högläsning inte alltid används till språkutvecklande syften. Förskollärarna upplever utmaningar i arbetet med högläsning i förskolan som begränsar hur ofta högläsning sker i verksamheterna.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare och övrig personal i förskoleklass tillsammans med specialpedagoger och speciallärare arbetar med undervisning i förskoleklass. Särskilt med undervisning för elever som riskerar att inte klara av kunskapskraven i årskurs 1 och 3 i svenska och svenska som andraspråk. Response To Intervention användes som teoretiskt ramverk. Studiens forskningsansats var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Tjugoen informanter från 13 skolor intervjuades. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att förskoleklassverksamhet genomsyras av undervisning om fonologisk medvetenhet och språk, där en lekfull undervisning ges utrymme. Därtill visar resultatet att det är viktigt att tidigt upptäcka de elever som har svårigheter och tidigt sätta in åtgärder. En implikation till specialpedagoger är att tänka på att deras kompetens behövs både för lärare och elever i förskoleklass, där de bland annat kan agera som bollplank till undervisande lärare samt stödja elever i behov av stöd.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om förskollärares uppfattningar om den fysiska och sociala inomhusmiljöns betydelse för barns språkutveckling. Studien utgick ifrån två frågeställningar:Vilka uppfattningar har förskollärare om hur förskolans sociala och fysiska inomhusmiljö främjar barns språkutveckling?Vilka uppfattningar har förskollärare om den sociala och fysiska inomhusmiljön och materialets betydelse i planerad undervisning för att främja barns språkutveckling?Studien är kvalitativ och i form av sex semistrukturerade intervjuer. För att kunna utveckla kunskap om förskollärares olika uppfattningar har studien en fenomenografisk ansats. Resultatet visar att förskollärarna uppfattar utformningen av inomhusmiljön som betydelsefull, där barns intressen och delaktighet är viktiga aspekter för att möjliggöra för barns språkutveckling. Förskollärarna uppfattar även att den sociala miljön och samspelet mellan förskollärare och barn är betydelsefull för att främja barns språkande, även musik och rörelse är ett språkligt samspel i arbetet med barns språkutveckling. Resultatet visar även att uppfattningen om materialet är av betydelse i planerad undervisning, det ses som ett konkret verktyg för att hålla ett fokus samt att barnen ska kunna relatera till samt ha varit med och skapat materialet för att lättare kunna utveckla sitt språk.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar språkstödjande genom interaktion och artefakter. Syftet grundar sig i den förändrade förskolan med fler barn i behov av språkstöd samt den nya läroplanen (skolverket 2018) som inkluderar ordet utbildning. Ett av läroplanens mål är att barn i förskolan ska utmanas i sin utveckling av språk och kommunikation. Förskolan vilar även på en värdegrund (skolverket 2018) som beskriver att barn som är i behov av stöd samt barn med annat modermål ska få stöttning i sin språkutveckling oavsett om det handlar om modersmålet eller svenska språket.  Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och deltagarna är fem förskollärare från fyra olika förskolor i samma kommun. Resultatet har analyserats med hjälo av tre begrepp ur det sociokuturella perspektivet, den proximala utvecklingszonen, scaffolding och mediering. Resultatet visar att samtliga förskollärare arbetar språkstödjande i förskolans kontext. Vissa av informanterna arbetar med barn som är i behov av det och vissar arbetar inkluderande med alla barn. Samtliga förskollärare betonar dock vikten av att arbeta språkstödjande. Metoderna som framkom i resultatet är tecken som stöd (TAKK), bildstöd, interaktion, kommunikation, konkreta föremål samt barnböcker. Vidare visar resultatet på en variation i hur förskollärarna använder dessa metoder i förskolans kontext.

Syftet med studien är att få syn på hur förskollärare beskriver sin syn på högläsningens betydelse för barns språkutveckling. Vi valde att utgå från en kvalitativ metod utifrån syftet och frågeställningarna. I den kvalitativa studien användes semistrukturerade intervjuer för att få svar på syfte och frågeställningar. Studien analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet och perspektivets tillhörande begrepp. I resultatet framkom förskollärares beskrivande av hur högläsning kan bidra till barns språkliga förmågor. Det framkom även hur förskollärare beskriver att de arbetar med högläsning. Studiens slutsats är att högläsning som inkluderar samtal och samspel bidrar till att barn utvecklar sin språkliga förmåga. Slutsatsen är även att beroende på förskollärares förhållningsätt under högläsningen kan barn utveckla olika språkliga förmågor.

Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse om vilka språkutvecklande strategier som används för att främja språkutveckling hos enskilda barn och i barngruppen. Vi har valt det sociokulturella perspektivet som grund för studien. Studien har en kvalitativ forskningsansats och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Resultatet visar att pedagoger använder olika språkutvecklande strategier i förskolans verksamhet och att det främjar språkutveckling på flera olika sätt. Barnens begreppsförståelse främjas, ordförrådet utökas, de lär sig om uttal, att resonera, uttrycka åsikter samt kommunicera verbalt och kroppsligt med andra. Vår slutsats är att de språkutvecklande strategier som framkommer i studiens resultat kan gynna språkutvecklingen hos enskilda barn och i barngruppen, men att det finns faktorer som påverkar det språkutvecklande arbetet.

Studiens syfte var att undersöka hur rektorer i förskolan beskriver att de möjliggör utveckling av barns modersmål. På grund av att internationaliseringen ökar ställs högre krav på förskolorna då de bland annat förväntas att utveckla alla barns modersmål. Genom att intervjua rektorer från olika delar av landet erhölls beskrivande svar av hur rektorerna möjliggör arbetet med modersmål. Resultatet visade att när det fanns förskolepersonal som representerade barnens modersmål var detta det mest gynnsamma för barnens språkutveckling. Resultatet visade att det var brist på flerspråkig förskolepersonal, därför var applikationer med e-böcker ett av de främsta verktygen som användes för att utveckla barns modersmål. Resultatet analyserades sedan mot det sociokulturella perspektivet då perspektivet grundar sig i samspel och kommunikation. Läroplansmålet att utveckla barns modersmål kan vara svårt att uppnå utan flerspråkig förskolepersonal, slutsatsen blir då att läroplanen kan behöva en revidering då arbetet som kan göras är att synliggöra och uppmärksamma barns modersmål, inte utveckla.

Syftet med undersökningen är att ta reda på varför lärare använder högläsning på mellanstadiet samt om syftet med högläsning förändras i de olika årskurserna. För undersökningen har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys. När vi frågade informanterna om deras syften med högläsning kunde vi sortera in svaren i fyra teman. Dessa teman handlar om högläsning som språkutvecklande, mysig och avkopplande stund, för att väcka ett intresse för litteratur och skapa upplevelser hos/för eleverna och sist att använda högläsningen som diskussionsunderlag och som hjälp i värdegrundsarbete. Dessutom har vi redogjort för våra respondenters förändring av syften och användning av högläsning i de olika årskurserna fyra, fem och sex där det bland annat framkommer att högläsning används oftare i årskurs fyra än i årskurs fem och sex.

Syftet med studien är att utifrån förskollärares beskrivna erfarenheter studera hur de organiserar lärmiljöer med hjälp av olika läromaterial för att främja barns språkutveckling. Vi genomförde 9 semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma förskollärare från olika förskolor. Studiens resultat synliggjorde att de flesta lärmiljöer och läromaterial i förskolan kan vara språkutvecklande. Det är hur förskollärarna organiserar den sociala lärmiljön som kan vara avgörande för barns språkutveckling. Studien synliggjorde också att förskollärare kan främja barns språkutveckling med hjälp av bildstöd, TAKK och dokumentation. Även placeringen av böcker och att utgå från barns intressen anses av förskollärare vara betydande för barns språkutveckling. Vår slutsats är att förskollärare anser att organiseringen av barns lärmiljö med varierande läromaterial främjar barns språkutveckling i förskolan. Lev Vygotskij´s sociokulturella perspektiv är utgångspunkten för analysen, där kommunikation och socialt samspel är centralt för barns språkutveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka en grupp modersmålslärares upplevelser av möjligheterna att genomföra cirkelmodellen som ett effektivt arbetssätt för att utveckla eleverna skrivförmåga trots en tydlig och väldokumenterad tidsbrist i ämnet i förhållande till kunskapskraven. Den teoretiska utgångspunkten som har legat till grund för den här studien är genrepedagogiken. Mot denna bakgrund gjordes en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer där fem modersmålslärare från södra Sverige medverkade. Studiens resultat visar att informanterna upplever flera utmaningar men också möjligheter när de arbetar med cirkelmodellen. Utmaningarna består i brist på undervisningstid och material samt svårigheter med att samarbeta med andra kollegor. Samtidigt upplever informanterna att arbetet med cirkelmodellen bidrar till utvecklingen av elevernas skriv - och samarbetsförmågor och ger möjlighet att anpassa undervisningen till olika nivåer beroende på var eleverna befinner sig.