Trots att mångkultur och flerspråkighet har blivit allt mer vanligt i Sverige idag så genomsyras skolor och undervisning fortfarande av enspråkiga normer. Translanguaging är ett begrepp som på grund av detta har fått ett stort genombrott i forskning kring språkutveckling. Translanguaging innebär att flerspråkighet på ett systematiskt sätt implementeras i undervisningen och möjliggör för eleverna att använda alla sina språkliga resurser. Syftet med denna kunskapsöversikt är att sammanställa och granska forskning om translanguaging och hur det kan implementeras i undervisningen. För att uppfylla vårt syfte använde vi oss av frågeställningarna: Vad säger forskning om translanguaging och hur kan det implementeras i undervisningen? Hur definieras translanguaging av forskarna i de vetenskapliga artiklarna? Denna kunskapsöversikt innehåller sex vetenskapliga artiklar som noggrant valdes ut för att studierna innehåller implementeringen av translanguaging i undervisningen. För att finna dessa vetenskapliga artiklar gjordes litteratursökningar med utvalda nyckelord för att få specifika träffar.  Resultatet i denna kunskapsöversikt visar att translanguaging främjar elevernas språkutveckling men även deras kunskapsutveckling. Resultatet visar också att implementering av translanguaging i undervisningen bidrar till att eleverna får en positiv inställning till språk.

Högläsning har länge haft en central del i förskolans verksamhet och är viktigt för barn och deras utveckling på flera olika sätt, bland annat deras språkutveckling. Högläsning kan användas på olika vis, exempelvis som läsvila eller som ett pedagogiskt verktyg med syfte att lära barnen något specifikt. Idag är det vanligt att använda både fysiska och digitala böcker i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas inställning till och resonemang om högläsning i förskolan, men också om deras inställning till och resonemang om högläsning med fysiska respektive digitala böcker. Detta är en kvantitativ och kvalitativ studie med enkätundersökning som datainsamlingsmetod. Utifrån syftet formulerades tio frågor, både frågor med givna svarsalternativ samt öppna frågor. Enkäten gjordes digital och skickades ut till alla förskolor i Borås kommun, både kommunala och fristående, vilket totalt blev 83 förskolor. Antal personer som svarade på enkäten var 89 stycken pedagoger. Resultatet har visat sig bekräfta mycket av tidigare forskning angående högläsning i förskolan som ett pedagogiskt verktyg för att stimulera barns utveckling och lärande. Pedagogerna anser att högläsning är viktigt för barnen i förskolan och det förekommer ofta i verksamheten. Högläsning har en stor betydelse för barns språkutveckling, såsom exempelvis utökat ordförråd, större språkförståelse samt utvecklat uttal och meningsuppbyggnad. Barnen involveras ofta i högläsningen och det förekommer ofta samtal och diskussioner om bokens innehåll. Fysiska böcker används oftare än digitala böcker på förskolan även om pedagogerna anser att de två olika formerna av högläsning behövs. De flesta pedagoger har dock en mer positiv inställning till fysiska böcker och föredrar hellre den formen framför digitala böcker

Syftet med detta arbete var att lyfta fram meningsfulla lärandesituationer för tvåspråkiga elever. Jag har samlat in empiriskt material via observationer och intervjuer och sedan bearbetat det med hjälp av forskning (teori) i avsikt att besvara den föreliggande studiens syfte. Syftet har även varit att belysa lärares inställningar till tvåspråkighet samt vad för förväntningar som lärare har på tvåspråkiga elever.  De övergripande frågor som arbetet grundar sig i är: På vilka sätt skapar lärare meningsfulla lärandesituationer för tvåspråkiga elever? Vilken betydelse har lärares inställning till tvåspråkighet samt lärares förväntningar på tvåspråkiga elever? Resultatet visar att lärarens inställning och förväntningar på tvåspråkiga elever styr hur upplägget av undervisningen ser ut samt vilka möjligheter tvåspråkiga elever ges i skolan. Lärarens kunskaper om tvåspråkighet påverkar också vad undervisningen utgår ifrån, om ansträngningar görs för att arbeta utifrån gynnsamma språkutvecklingsmodeller eller inte. Därtill redogörs för förslag på meningsfulla lärandesituationer för tvåspråkiga elever. De lärare som observerades och intervjuades hade olika synsätt och undervisningsstilar. Lärare 1 tog mer hänsyn till tvåspråkiga elever och lärare 2 gjorde det i mindre utsträckning.    Detta arbete riktar sig till alla lärare i den svenska skolan som arbetar med tvåspråkiga elever. Arbetet riktar sig även till andra människor i samhället. Når denna information och fakta fler individer i samhället kan det hjälpa till och bidra till större acceptans och tolerans mot medmänniskor– inte minst mot de som är tvåspråkiga.

Förskolans läroplan (Skolverket, 2018) lyfter vikten av att varje barn i förskolan ska få en miljö och utbildning som stimulerar och möjliggör för språkutveckling. Det är förskollärarens ansvar att språkstimulerande undervisning i förskolan genomförs. Syftet med vår studie är att fördjupa förståelsen av hur några förskollärare arbetar med språkutveckling i förskolan. Den metod vi tillämpar i vår studie är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att få tillgång till förskollärares egna uttalanden om arbetet med barns språkutveckling. Det teoretiska perspektiv vår studie utgår ifrån är det sociokulturella perspektivet som betonar att lärande kan utvecklas i alla sociala sammanhang. Resultatet visar att förskollärarna använder flera olika metoder i sitt arbete med barns språkutveckling. Det framkommer att förskollärarnas planering, kunskap samt medvetenhet är av vikt i de planerade aktiviteterna samt i de vardagliga språkliga samtalen för att utveckla barns språk. Resultatet visar även att förskollärarna använder olika redskap i vardagen samt i miljön för att skapa förutsättningar till kommunikation.

Detta arbete handlar om nyanlända elever i den svenska skolan. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur några pedagoger arbetar med nyanlända elever för att skapa goda förutsättningar för språkutveckling. Arbetet fokuserar på vilka faktorer som pedagogerna anser betydelsefulla för nyanlända elevers språkinlärning. I studien har jag utgått från följande frågeställning: Hur arbetar lärarna med nyanlända elever och vilka faktorer är betydelsefulla för språkinlärning? För att besvara mitt syftes frågeställning har jag tagit en del av litteraturforskning samt gjort en undersökning i form av intervjuer med hjälp av kvalitativ metod. Jag har valt att intervjua fem pedagoger i skolan utifrån en frågemanual där samma frågor ställdes till alla intervjuade pedagoger. Resultat visade att det finns flera motiverande faktorer som kan påverka nyanländas språkutveckling. Samtliga lärare påpekade att några faktorer är betydelsefulla för en god språkutveckling. De faktorerna som pedagogerna påpekat var bland annat; tydlighet och strukturer, elevernas skolbakgrund, klassrumsmiljön, motivation, samverkan och att använda språk i skolan och i alla skolämnen. Lärarna lyfte även fram vikten av att stödja nyanlända och att de få olika slags av stöd och kognitiva utmaningar. Samtliga lärare påpekade vidare att ett gott samarbete med föräldrarna är en av stor betydelse för en framgångsrik integration i skolan. Slutligen ansåg alla lärare hur viktigt är det med språket och att alla lärare ska vara språklärare i skolan.

Vi lever idag i ett mångkulturellt samhälle som är resultatet av migration och globalisering. Detta ställer nya krav på metoderna i klassrummet och undervisningen behöver sättas i relation till dagens samhällsstruktur. Syftet med vår studie har varit att undersöka och analysera hur stöttningen för andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling ser ut i ett klassrum där mångfald av både språk och kulturella erfarenheter råder. Vi har även undersökt i vilken utsträckning elevernas modersmål används i klassrummet. Studien ansluter sig till ett sociokulturellt perspektiv på lärande genom språket och prövar undervisningen utifrån Hammond och Gibbons (2005) stöttningsmodell. Metoden som vi har använt oss av är kvalitativ och materialet består av fyra dagars klassrumsobservationer samt en kortare kompletterande intervju. Resultatet visar att undervisningen är utformad med viss hänsyn till språklig stöttning, exempelvis genom varierade undervisningsformer och upplägg, olika uttrycksätt, språkliga hjälpmedel och anknytning av ämnesinnehållet till elevernas tidigare förvärvade kunskaper. Resultatet visar även att de stöttande momenten ofta utgår ifrån delar istället för helheter och att elevernas modersmål synliggörs i en liten utsträckning trots ett tillåtande klassrumsklimat och en lärare som uppmuntrar språkliga variationer.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka om pedagogerna arbetar med språkutveckling i relation till lek och vad de i så fall gör. I form av intervjuer med förskollärare fick vi fram ett resultat som visar att pedagogerna aktivt arbetar med språkutveckling i relation till lek. Vi fick även fram att uppfattningen om språkets betydelse i barnens lek och pedagogens roll i detta ligger väldigt när tidigare forskning. När vi använder oss av begreppet pedagoger så menar vi förskollärarna i vårt arbete, vi kommer att använda oss av båda begreppen. Det som framkom som viktigast från förskollärarnas sida är att ständigt och aktivt samtala med barnen samt att alltid vara närvarande samt ge möjligheter till barn att leka och språka. Vår slutsats av undersökningen är att det från förskollärarens sida krävs att hen har en medvetenhet och engagemang, vägledning och svarsbeteende för att språkutveckling ska ske.

Vi har valt att göra en studie kring olika förskollärares arbete med barns språkutveckling. Anledningen till att vi valde att göra den här studien är för att vi lagt märke till att förskolorna vi arbetat/praktiserat på har haft varierande arbetssätt kring barns språkutveckling. Fokus ligger framförallt på högläsning. Hur förskollärares uppfattning av högläsning är men studien undersöker även andra språkliga metoder och förskollärares uppfattning om effekter av dessa. Följande frågeställningar tas upp i studien: Vad är förskollärares uppfattningar om högläsning i förskolan? Vilka funktioner anser förskollärarna att högläsningen fyller för barns språkutveckling? Vad innebär en lyckad högläsning, enligt förskollärarna? Vilka metoder använder förskollärare sig av i förskolan för att stimulera barnens språkutveckling? Undersökningarna har genomförts på 6 olika förskolor. Samtliga deltagare i studien är förskollärare som jobbat minst 3 år. De flesta värdesätter läsning och vikten av det betonas även i förskolans läroplan. Vi ville dock ta reda på om förskollärare märkt att det påverkat barns språk på något sätt. Med hjälp av förbestämda frågor intervjuades förskollärare för att få deras perspektiv på saken. Resultatet av studien visar att högläsning är en vanlig metod på förskolorna för att utveckla barns språkutveckling. Högläsning sker både som en spontan och planerad aktivitet i förskoleverksamheten. Oftast kombineras läsning med andra slags språkmetoder för att stärka barns språk. Samtliga förskolor planerar aktiviteter av olika slag som på något sätt enligt förskollärarna ska verka positivt på barns språkutveckling.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur förskollärare arbetar med nyanlända barns språkutveckling i svenska språket och hur man kommunicerar med dessa barn i förskolan. Vi undersökte även hur förskollärare använde olika arbetssätt för att fånga barnens intresse även om dessa barn saknade kunskap i det svenska språket. Vårt material samlades in genom kvalitativa intervjuer som metod. Vi intervjuade förskollärare från två förskolor i olika kommuner för att vi skulle se skillnader och likheter i hur man arbeta med nyanlända barns språkutveckling. Genom att också använda oss av litteraturgenomgång av aktuell litteratur har vi kunnat koppla intervjuresultatet till litteraturen.Resultatet visar att förskollärare arbetar på lite olika sätt med nyanlända barn språkutveckling men ändå har gemensamma tankar och så att de utvecklar svenska språket är om att det är viktigt att vara lyhörda för barns intresse och skapa en trygg miljö för dem.

Denna empiriska studie handlar om hur förskollärare resonerar kring arbetet med språkutveckling hos nyanlända barn. För barn med ett annat modersmål än svenska är förskolan en bra början för de nyanlända barnen att lära sig det svenska språket. Med ovanstående som grund blev syftet att undersöka hur pedagoger arbetar med nyanlända barns språkutveckling och frågeställningarna blev: 1. I vilka situationer och på vilka sätt sker nyanlända barns språkutveckling? 2. Vilka redskap och resurser har pedagogerna till sitt förfogande för att stödja nyanlända barns språkutveckling? För att kunna besvara frågeställningarna gjordes semi-strukturerade intervjuer på fem olika mångkulturella förskolor där jag intervjuade sex förskollärare. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av tre teoretiska begrepp: artefakter, verbal- och icke-verbal kommunikation.Resultatet visade bland annat att språkutvecklingen sker överallt och hela tiden. Pedagogerna för diskussioner, samtalar och benämner allt för det nyanlända barnet för att de ska utvecklas i språket. Resultatet visade även att pedagogerna använder sig av olika fysiska och psykologiska redskap för att göra sig förstådda för de nyanlända barnen. Pedagogerna använde sig bland annat av TAKK, bildkort och olika resurser som exempelvis andra barn eller föräldrar för att kunna kommunicera med de nyanlända barnen.