Ett av fem barn i förskolan i Sverige lär sig svenska som andra språk och riktlinjerna i läroplanen ställer höga krav på pedagogernas kunskap om att skapa goda förutsättningar för barnens språkutveckling. Syftet med denna studie är att ta del av pedagogers upplevelser och erfarenheter av att arbeta för att främja barns språkutveckling i linje med läroplanens riktlinjer i en flerspråkig kontext. Sex förskollärare intervjuades via mail och resultatet analyserades med tematisk analys och fördjupades därefter med sociokulturell teori. Resultatet presenterar pedagogernas erfarenheter av språkutvecklande arbete. De beskriver att de försöker ge barnen talutrymme och uppmuntran till kommunikation, att de använder sig av fysiskt material samt anpassar språket till en lite högre nivå än den språkliga nivån barnet befinner sig på. Den största utvecklingen i sitt modersmål, när det är ett annat språk än svenska, anser pedagogerna att barnen får i sin hemmiljö. Stora barngrupper och språkbarriären uppfattas som den främsta utmaningen för det språkutvecklande arbetet i en flerspråkig kontext. Studiens resultat visar att kunskap och ett medvetet arbetssätt är tydligare bland pedagogerna i förhållande till barnets svenska språkutveckling än i utvecklingen av barnets modersmål när det är ett annat språk än svenska. En slutsats av studien är att det behövs mer kunskap och reflektion kring hur riktlinjerna i läroplanen gällande barns modersmålsutveckling kan mötas inom förskoleverksamheten. Vidare diskuteras studiens betydelse för professionen och fortsatt forskning inom området.

Syftet Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers tankar kring och arbete med musikundervisning i relation till barns språkutveckling. Utifrån vårt syfte utformades två frågeställningar; vilken betydelse anser förskollärarna att musikundervisning har för barns språkutveckling? Hur arbetar förskollärare med musik som redskap för att främja barns språkutveckling? Bakgrund I bakgrunden redogör vi hur tidigare forskning ser på användandet av musik för att främja barns språkutveckling på olika sätt. Musik som uttryckssätt används i alla kulturer och fungerar som ett verktyg för social kommunikation och språkutveckling. Musiken spelar en viktig roll i förskolans verksamhet. Användandet av musik som redskap möjliggör en ökad språkutveckling på ett lustfyllt sätt samt skapar en fysisk och verbal gemenskap. Språket ger människor möjlighet att interagera med varandra. Via språk, kommunikation och tal sker ett samspel som möjliggör en ökad språkutveckling. Förskolan har en stor betydelse för barns möjligheter till utveckling och lärande. Undervisningen och lärmiljöerna i förskolan ska anpassas så att de stimulerar barns språkutveckling. Genom att ta vara på barns nyfikenhet och intresse att kommunicera på olika sätt samt utmana dem att använda olika verktyg för kommunikation möjliggörs en ökad språkutveckling. Metod För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi valt att använda oss av kvalitativ metod. Vi genomförde fem kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma förskollärare samt två observationer i barngrupper med barn i åldern 1–3 år. Vårt fokus var att ta reda på pedagogers tankar om och arbete med musik för att främja barns språkutveckling. Intervjuerna samt observationerna genomfördes på två olika förskolor i olika kommuner vid två olika tillfällen. Vi tillbringade en heldag på vardera förskola för att vara tillgängliga för våra respondenter. Bearbetningen och analysen av den insamlade datan påbörjades så snart som möjligt efter varje genomförd observation och intervju. Efter varje observation skrevs en kortare sammanfattningför att skapa en tydligare bild av det insamlade materialet. De ljudinspelade intervjuerna transkriberades och kodades för att skapa en tydlig överblick. Därefter tolkades materialet utifrån det sociokulturella perspektivet, tidigare forskning och vårt eget syfte samt egna frågeställningar. Resultat Studien visar att musiken är ett oerhört väsentligt verktyg att använda i syfte att främja barns språkutveckling. Pedagogernas kompetens inom området samt modet att våga använda musik i sin undervisning är två viktiga faktorer för att främja barns språkutveckling. Respondenterna anser att musiken har en viktig roll i förskolans verksamhet genom att väcka lust och glädje samt skapa en miljö där alla barn har möjlighet till inflytande, delaktighet och gemenskap. Musiken återfinns i förskolans verksamhet på många olika sätt. Barnen ges bland annat möjlighet att utforska och utmanas i sin språkliga utveckling med hjälp av olika artefakter och i olika projekt. Respondenterna menar att användandet av musik och sång främjar språkutvecklingen och en stor fördel är om det sker på ett lekfullt sätt. Genom att möta barns lärande med deras intressen ges de möjlighet att befästa kunskapen lättare.

Inledning Forskning visar att barn som får höra högläsning dagligen hör 78 000 fler ord per år till skillnad från barn som inte får ta del av högläsning. I den nya läroplanen för förskolan (2018) framstår det att högläsningens betydelse för barns språkutveckling är viktig. Därför anser jag att högläsningen ska ha en självklar del i undervisningen på förskolan. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärarna beskriver att de använder sig av högläsning i förskolan för att stimulera barns språkutveckling samt barns delaktighet och förskolans samverkan med andra aktörer. Metod Jag har använt mig av den kvalitativa metoden när jag genomfört intervjuer. Jag intervjuade fem förskollärare om deras erfarenheter kring högläsning. Resultat Resultatet av min undersökning visar att de intervjuade förskollärarna hade en förförståelse kring att högläsning är en viktig aspekt i barns språkutveckling. Resultatet varierade dock kring om huruvida förskollärarna läste för barnen eller inte. Det var enbart en som utförde högläsning som undervisningsmetod i förskolan. Samverkan med hemmet lyfts fram av dem som en viktig aspekt, speciellt till barn med annat modersmål än svenska. Även samverkan med bibliotek och bokbuss lyfts fram som betydelsefullt då de hjälper pedagogerna att få fram ny litteratur.

Syftet med arbetet är att undersöka hur SO-lärare i 1-3 undervisar om ämnesbegrepp för nyanlända elever. Ytterligare ett syfte är att undersöka om SO-lärare i 1-3 är medvetna om vilken forskning det finns om språkutveckling och om den tillämpas i undervisningen. Vi har valt att utgå från ett sociokulturellt perspektiv på lärande då modern forskning utgår från den lärandeteorin. I studien undersöker vi hur verksamma lärare arbetar och tänker kring undervisning om ämnesbegrepp för nyanlända elever. För att undersöka detta ansåg vi att kvalitativ metod var den rätta metoden för vår studie. Vi ville inte fokusera på en stor grupp lärare utan ett mindre antal där vi kunde genomföra djupintervjuer om deras erfarenheter. I studien har totalt åtta utbildade verksamma lärare i lågstadiet intervjuats. Vi har i vårt resultat kommit fram till att lärarna arbetar med ämnesbegrepp på olika sätt. De lärarna som var minst insatta i forskning kring språkutveckling förlitade sig på bilder och resurspersoner. De lärare som var medvetna om forskningen arbetade på ett varierat sätt där man utgick från elevernas erfarenheter och inkluderade alla elever i undervisningen. Det vill säga de lärare som var medvetna om den forskning som finns utgick från ett sociokulturellt perspektiv när de undervisade.

Ett förnyande av förskolans läroplan (Skolverket, 2018) där begreppen undervisning och digital kompetens skrevs in och förtydligades ledde oss till frågor om vad kan det innebära att arbeta med digitala verktyg i förskolan och hur den nya digitala tekniken tas emot av förskollärare. Denna studie undersöker förskollärares attityder till digitala verktyg som en del av förskolans undervisning och om förskollärares ålder påverkar inställningen till de digitala verktygen. Genom en kvantitativ enkätstudie där 89 verksamma förskollärare deltog sammanställdes deras svar. I denna studie vill vi beskriva och undersöka om det går att synliggöra olika samband vilket utfördes genom korstabeller.  Resultatet av denna studie visar att förskollärares ålder och synen på den egna digitala kompetensen inte påverkar användandet av digitala verktyg i någon större utsträckning. Förskollärares attityd till att arbeta med digitala verktyg i förskolans undervisning är positiv då många använder digitala verktyg i sin undervisning och ganska ofta. I studiens resultat framgår det att förskollärare överlag tycker att digitala verktyg kan ha en positiv inverkan i barns språkutveckling. En möjlig generationsklyfta blir inte synlig i denna studie då resultatet påvisar att det inte finns någon större skillnad mellan förskollärares ålder och hur förskollärare skattar sin egen digitala kompetens.

Syftet i denna kvalitativa studie är att fördjupa kunskapen om förskollärares resonemang om bild- och teckenstöd som didaktiska verktyg för flerspråkighetsutvecklingen i förskolan. Undersökningen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare från fem olika förskolor i tre olika kommuner. Analysen av det empiriska materialet bygger på det pragmatiska perspektivet utifrån Deweys tankar och relevant tidigare forskning. Resultatet påvisar att bildstöd som verktyg i förskolan är samtliga visuella material i en verksamhet som kan förmedla information till barnen och uppmuntra till kommunikation och samtal. Resultatet visar även att teckenstödet som verktyg är ett mer specifikt arbetssätt som kräver kunskaper både av förskollärarna och barnen men som går att kombinera med både ett verbalt språk och bilder. Miljön och förskollärarens förhållningssätt har en viktig roll för bild- och teckenstödet att synas med syftet att kunna erbjudas på barnens ögonhöjd.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad kunskap om hur förskolepersonal arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i verksamheten. Detta examensarbete är en kvalitativ studie där vi genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal som arbetar på fyra olika mångkulturella förskolor belägna i två olika kommuner. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet framgår det att förskolepersonalen använder sig utav stöd såsom bildstöd, kroppsspråk och TAKK-tecken i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Det framkommer även att det är positivt om förskolepersonalen talar fler än ett språk när de arbetar på mångkulturella förskolor. Det synliggörs att förskolepersonalen arbetar med och förhåller sig till barns språkutveckling på olika sätt, men samtliga arbetar aktivt med detta ämne. Det lyfts i resultatet att förskolepersonalen anser att utbildning inom flerspråkighet kan vara en tillgång i arbetet med barngruppen. Vidare visar studien att barn lär sig språk när de kommunicerar med andra människor och att barnen behöver få utveckla sitt modersmål i verksamheten då det är grunden för barns svenska språkutveckling.

No description available.

Bakgrund Med hjälp av bilder kan barns utveckling av verbalt språk stödjas. Genom att pedagoger och barn samlas kring bilder i verksamheten kan diskussioner uppkomma vilket kan leda till att barnets verbala språk utvecklas. Vår studie grundar sig i tidigare forskning, litteratur och styrdokument som tar upp bildens betydelse för förskolebarns språkutveckling. Vi kommer att presentera tidigare forskning utifrån estetiska lärprocesser samt användning av bilder i språkutvecklande aktiviteter. Syfte Vi vill med detta arbete undersöka bildens betydelse när det gäller användning av bilder i förskoleverksamheten och huruvida bilder förfaller kunna stödja förskolebarns språkutveckling. Vill vi även undersöka hur språkutvecklande aktiviteter kan se ut under barns olika åldrar med och utan användning av bilder. Metod Vårt arbete är en kvalitativ studie där vi använt intervju samt observation som metod. Studien undersöker användningen av bilder och hur bilder kan användas som stöd för barn. Vidare använder vi observation av fri lek och aktivitet som metod för att kunna studera språkanvändning i olika åldrar i relation till bildanvändning. Studien har gjorts på en förskola i mellersta Sverige. Resultat Resultatet visar att pedagogerna använder sig av bilder i kommunikationen med barnen. Barnen kan göra sig förstådda med hjälp av bilder när det uppstår en frustration som beror på att de inte blir förstådda. Förskollärarna i studien samtalar mycket om deras roll som medvetna pedagoger gällande hur bilder kan användas som ett stöd för det enskilda barnet. Vår studie visade att språkutvecklande aktiviteter skiljer sig åt mellan olika åldrar. De yngre barnen använder också mer icke verbal kommunikation, än de äldre barnen. Ytterligare resultat var att användning av bilder leder till ökad användning av verbalt språk.

Bakgrunden i denna studie tar avstamp i den sociokulturella teorins tankar om hur barn lär i samspel med andra, de digitala verktygens betydelse i arbetet och grunder för vad som stimulerar barns språkutveckling. Denna teori valde vi då vår empiri tydligt visade att de yrkesaktiva pedagogerna utgick från detta. Syftet och våra frågeställningar grundade sig i ett eget intresse för digitala verktyg och språkutveckling där vi ville undersöka närmare hur de digitala verktygen kan stärka barns språkutveckling. Vi valde att använda oss av intervju som metod i denna studie då det skulle ge oss information om ämnet utifrån praktiska och verkliga erfarenheter från yrkesverksamma pedagoger. Litteraturen och forskningen vi tagit del av är både studentlitteratur och vetenskapliga artiklar. Resultatet visar på att barns språkutveckling kan främjas genom ett språkstärkande arbetar med digitala hjälpmedel. Detta utifrån att pedagogen planerar för ett lärande och att verktygen används i specifika syften som följer läroplanens mål och att de genomförs i samspel mellan barn och närvarande pedagoger. Det visar sig också utifrån våra informanters svar att det finns oändliga möjligheter med de digitala verktygen och att med hjälp av pedagogens kreativitet kan arbetet planeras på många olika sätt.