AbstractDenna studie handlar om TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation), en metod som används i den svenska förskolan för att stimulera barns kommunikation och språkutveckling. Ambitionen med studien är att undersöka TAKK-metoden som komplement till det verbala språket vid kommunikation och språkinlärning. Mer specifikt är syftet med studien att undersöka hur pedagoger använder, motiverar och värderar TAKK i arbete och utbildning.Examensarbete startade med en fördjupning i Vygotskijs teorier i det sociokulturella perspektivet på lärande. Studien baseras på data insamlad via semistrukturerade intervjuer med sammanlagt fem pedagoger från två olika förskolor, från en mellanstor stad i västra Sverige. Resultaten visar att båda förskolorna använde sig av TAKK som redskap för att stödja barns kommunikation och språkutveckling. De intervjuade pedagogerna var positivt inställda till användningen av TAKK-metoden och ansåg att TAKK kunde skapa en inkluderande miljö, där barn blir delaktiga i kommunikationen och lär sig tillsammans i samspel med pedagogerna och med varandra. Resultaten visar att pedagogernas användning av TAKK påverkas av utbildning och stöd, att det behövs både tid att lära sig tecken och att alla i arbetslaget är med för att pedagogerna skulle använda sig av TAKK aktivt i sitt arbete. Slutligen framkom det att TAKK används för hela barngrupper och i kommunikationen med alla barn på förskolorna, oavsett ålder eller kulturell bakgrund.

Syftet med denna studie är att undersöka högläsningsarbetet i förskolan, med koppling till den kommande läroplanen som kommer ut i reviderad utgåva första juli 2019. Arbete med högläsning i den planerade verksamheten står framskrivet i den nya läroplanen som ett obligatoriskt moment, och vi vill synliggöra både det arbete som sker såväl i den nuvarande verksamheten som i den kommande med hänsyn till läroplansändringar. Anledningen till att vi valde att skriva om högläsning är att vi har uppmärksammat ute i verksamheten att högläsning inte alltid finns med. Genom semistrukturerade intervjuer och informella samtal med personal i förskolan och skolan har vi undersökt vårt syfte med kvalitativa metoder för att kunna skapa meningsfullhet, se samband och kunna jämföra personalens svar och berättelser. Två förskolor medverkar i denna studie för att kunna påvisa likheter och skillnader i arbetssätt. Vi kommer presentera denna studie med koppling till ett sociokulturellt perspektiv med Vygotskijs arbete som grund. I analysen presenteras empirin, det vill säga de svar som vi har fått utifrån de intervjuer och samtal som utförts. Dessa kommer sedan jämföras och diskuteras i studiens diskussion. Utifrån gjorda intervjuer och samtal kunde vi se ett tydligt mönster i högläsningens funktion med koppling till hur mycket det faktiskt arbetas med det ute i verksamheten. I samtliga intervjuer och samtal som utförts var synen på högläsning god, men majoriteten berättade att de gärna arbetade mer med högläsning, oavsett hur mycket de arbetade med det just nu. Vi kan dra slutsatsen att högläsningen har stor påverkan på barns utveckling, och att den behöver synliggöras i verksamheten. I samband med den nya läroplanen kanske högläsningsarbetet kan omstruktureras och planeras in i verksamheten för att skapa meningsfullhet för barnen.

The purpose of this study is to study preschool teachers’ perception of children’s literature. The problem I have seen is that the reading of children’s literature is not linked to children’s language development, it is seen more as a pause-activity. I collected the empirical material through structured interviews with 5 different preschool teachers and used the literacy-concept and the sociocultural theory to analyse my findings.The results of this study were that all the involved preschool teachers had a fair understanding of what impact books had on the children’s language development. But a preschool teacher expressed concern about being time-restricted in the preschool, the hours were not enough to make time for reading aloud with the children.

Syftet med denna studie är att skapa kunskaper om hur lärare i lågstadiet arbetar språkutvecklande i de samhällsorienterande ämnena och vilka effekter det har på elevernas språk- och kunskapsutveckling. I studien utförs en undersökning av hur lärare arbetar med alla elever, det vill säga elever som har svenska som förstaspråk och med elever som har svenska som andraspråk. Målet med studien är dessutom att bidra till förståelse av behovet att arbeta språkutvecklande i SO-undervisningen och lyfta fram de språkutvecklande arbetssätten som lärare arbetar utifrån. Resultatet i studien har samlats in utifrån kvalitativa intervjuer och observationer som har utförts i tre olika skolor i Skåneregionen. I undersökningen intervjuades fem lärare och fyra observationer utfördes i lågstadiet. Förutom intervjuerna och observationerna som utfördes i undersökningen har förankring gjorts i tidigare forskning. Det sociokulturella perspektivet på lärande och Kolbs ”Experiential Learning Theory” har tagits som utgångspunkt i studien. Resultatet visar att lärarna arbetar utifrån ett kooperativt lärande där lärandet sker via samspel med andra. Därtill arbetar lärarna mycket visuellt för att befästa begreppen med hjälp av bild och begrepp. Studiens resultat visar även hur viktigt det är att utveckla elevernas språk för att de ska lyckas uppnå målen i SO-undervisningen. Studiens slutsats fastlägger vikten av att integrera språket i ämnesundervisningen och att det har effekt på elevernas språk- och kunskapsutveckling.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare arbetar med barn under högläsning för att främja deras språkliga utveckling. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare, varav en har pedagogisk utbildning men inte är legitimerad förskollärare. Förskollärarna arbetar på fyra olika förskolor i Malmö. Tematisk analysmetod valdes för att analysera det empiriska materialet. Vi analyserade det empiriska materialet med hjälp av sociokulturellt perspektiv. Resultatet av studien visar att förskollärarna arbetar med barnen på ett språkutvecklande sätt under högläsning. Förskollärarna använder sig av barnlitteratur (sagoböcker och faktaböcker) som är anpassad till barns språknivå. De uppmuntrar samtal under högläsning på varierande sätt för att barn ska ta del av ordens uppbyggnad och uttal. De använder sitt röstläge, mimik, gester, ögonkontakt för att öka barns förståelse för innehållet i boken och ordens betydelse. Högläsningen genomförs på de tidpunkter under dygnet då barn har ork att lyssna o samtala.Förskollärarna högläser för barnen i lugna och harmoniska miljöer för att barn ska kunna koncentrera sig. Förskollärarna arbetar vidare med bokens innehåll bland annat genom dramatisering av bokens innehåll för att barnen ska kunna återberätta och begripa det som har blivit läst för de.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka användandet av frågor i grundskolans undervisning och hur olika typer av frågor påverkar elevers språkutveckling. Undersökningen omfattar observationer av ca 200 elever i tre grundskolor, årskurserna 7 till 9 i ämnet teknik under sammanlagt nio lektionstimmar, samt intervjuer av tre lärare. Som datainsamlingsmetod har både skriftliga observationsprotokoll och ljudinspelningar använts. Allt inspelat material har transkriberats för att sedan struktureras och analyseras med hjälp av tematisk analys. Skolverket, litteratur och tidigare forskning visar att det finns en tydlig koppling mellan språkutveckling och undervisning, frågor ställda av lärare spelar en central roll i denna kommunikation. Vi har undersökt kopplingen mellan språkutveckling och frågor genom att utgå från frågor initierade av lärare och den kommunikation som följer direkt av dessa. Förekomst av ämnesbegrepp och nivå av kognitiv komplexitet i elevsvar är de parametrar vi har haft som utgångspunkt när vi letat efter mönster och samband mellan användandet av frågor och språkutveckling.Resultatet från våra observationer och intervjuer visar att användandet av olika frågetyper varierar i hög grad. Andelen frågor som klassades som lågkognitiva var långt fler än högkognitiva. Studien visar också att över 50 % av det totala antalet ställda frågorna resulterar i elevsvar innehållande ämnesspecifika begrepp. Resultaten visar även en tydlig koppling mellan den kognitiva nivån av frågor och det kognitiva engagemanget hos eleverna. Intervjuer av lärare visade att deras inställning till användandet av frågor har stor påverkan på deras undervisning.

Språkintroduktion är ett introduktionsprogram för nyanlända ungdomar. Programmet har vuxit markant under de senaste åren på grund av den ökade invandringen till Sverige. Utbildningen borde dock effektiviseras mot bakgrund av att många språkintroduktionselever fastnar i utbildningssystemet. Det krävs mer samsyn kring undervisningen av nyanlända elever i gymnasieålder på nationell och skolnivå. En välutvecklad läsförmåga framstår som en av de viktigaste förutsättningarna så att elever kan komma vidare i sina studier. Utan god läsförståelse, långsiktiga strategier och verktyg för att läsa och analysera stoffet kan elever inte tillägna sig kunskaper från texter i läroböcker i olika skolämnen. Syftet med min uppsats är att öka kunskapen om hur lässtrategier kan stötta nyanlända elevers utveckling av läsförmåga i främmande språk, vilket i denna studie utgörs av engelska. I arbetet med strategierna användes materialet från projektet En läsande klass. Med deltagande observation som metod undersökte jag hur elevers sätt att ta till sig texter ändrades under studiens gång. Resultatet visade att eleverna i studien har utvecklat sin läsning i engelska och börjat arbeta med texter på ett mer reflekterat sätt: de använder kontexten mer när de inte förstår vissa ord; de läser texten flera gånger för att greppa innehållet; de sammanfattar innehållet med egna ord; de diskuterar texten med sina grannar och använder sitt modersmål för mer krävande frågor; de har ökat sin förmåga att svara på frågor mellan raderna. Modellen En läsande klass har fungerat bra i engelskundervisning för nyanlända elever på språkintroduktion även om modellens figurer skulle kunna anpassas mer till elevernas ålder och bakgrunder.

Detta examensarbete grundar sig i två frågeställningar där syftet är att undersöka det språkutvecklande arbetssättet på en skola. Det som undersökts är vad lärarna menar är viktigt att tänka på när det gäller elevernas språkutveckling i svenska i det flerspråkiga klassrummet. Vidare har jag undersökt vad som är utmärkande för lärarnas undervisningmetoder. Teorin som har använts är det sociokulturella perspektivet på lärande med utgångpunkt i att kunskap och lärande är något som sker i samspel med andra där kommunikation är en grundläggande faktor. Undersökningsmetoderna som jag har använt är två kvalitativa metoder, semistrukturerade intervjuer och observationer. I intervjuerna har det varit fokus på lärarnas perspektiv på en språkutvecklande undervisning. I observationerna har det varit fokus på hur detta görs i SO-undervisningen. Resultatet visar att lärarna arbetar målfokuserat med gemensamma strukturer. Detta är något som lärarna tycker bidrar till en medvetenhet om det egna lärandet hos eleverna. Samtliga lärare arbetar med bildstöd, samarbetsinriktat lärande och tematisk undervisning som ska bidra till språkutveckling.

Utifrån en problematik kring språkets inflytande i SO-undervisningen har syftet att under-söka lärares förhållningssätt till begreppet språkutveckling växt fram. För att redogöra för detta syftar också uppsatsen till att söka svar på vilka svårigheter som är förenade med språkutveckling och hur detta bemöts samt hur detta korrelerar med forskning. För att samla in information användes semistrukturerade intervjuer med fyra SO-lärare. Informationen tolkades genom ett fenomenografiskt perspektiv och skapade struktur för efterkommande kapitel. Vårt resultat grundas på den information som erhölls utifrån gjorda intervjuer. De slutsatser som kunde dras var att det fanns en generell vilja efter att arbeta med språkut-veckling men att lärarna saknade verktyg för att göra detta.

Språket är den största faktor för framgångsrik kommunikation. Utan språket är det svårt i interaktion med andra människor. Främst för de andraspråkselever som kommer till Sverige utan något svenskt ordförråd alls. Helt oförstådda och vilsna. Med denna information i baktanke valde vi att göra en litteraturstudie där tidigare forskning har undersökts för att besvara vår frågeställning “Vilka är de främsta faktorerna för att främja andraspråkselevers läsutveckling?”. Tidigare forskning har varit vetenskapliga artiklar och avhandlingar som är granskade och berör vårt område. Genom den granskade forskningen visar vårt resultat att det finns en mångfald olika faktorer som främjar andraspråkselevers läsutveckling. Det som resulterade som viktiga var att låta eleverna få interaktion med andra, modersmålsundervisning, studiehandledning, stöttning och läsinstruktioner.