Flerspråkiga barn har ökat i förskolan visar tidigare forskning och statistik. Detta leder till att det ställs större krav på förskolor och pedagoger, vilket i sig innebär att det blir mer och mer viktigt att ha kunskap om flerspråkighet inom förskolläraryrket. Syftet med uppsatsen är att studera på vilket sätt pedagoger uppmuntrar och stimulerar flerspråkiga barn för att de ska lära sig det svenska språket. Genom kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med sex pedagoger från två olika förskolor försöker denna studie besvara syftet. Studiens resultat diskuteras utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt begreppet proximal utvecklingszon. Studiens resultat visar att förskollärare behöver öka sina kunskaper om barns andraspråk och kultur. Några av pedagogerna i vår studie upplever osäkerhet i sitt arbete med de flerspråkiga barnen när det gäller metoder. Samtidigt visar pedagogerna intresse och uppmärksamhet för olika metoder i de dagliga aktiviteterna, som används för att stimulera och kommunicera med de flerspråkiga barnen. Det kan handla om att läsa böcker, sjunga sånger och leka lekar. Resultatet visar även att flerspråkiga pedagoger (med samma modersmål som barnen) kan ha en stor roll i sådana sammanhang som i undervisningen och i de dagliga aktiviteterna, där modersmålet har en stor roll i språkstimuleringen. Även vårdnadshavarnas roll är viktig för deras barns språkliga utveckling när det gäller modersmålet.

Syftet med denna forskning är att undersöka hur förskollärare arbetar med flerspråkighet där språk och lärande står i fokus. De övergripande frågeställningarna inriktar sig mot förskollärares upplevelser inom deras didaktiska val av att skapa förutsättningar för språkutveckling. Empirin insamlas utifrån en kvalitativ undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare från två förskolor i Stockholm. Denna metod har valts i relation till studiens syfte som avser att få en djupare kunskap förståelse för förskollärares arbetssätt inom den flerspråkiga barngruppen. Det empiriska materialet visar en positiv inställning där både möjligheter och utmaningar förekommer i deras vardag. Utifrån denna undersökning kan det tolkas att det pedagogiska arbetet ger möjligheter i form av att pedagogerna själva utvecklas i mötet med flerspråkiga barn vilka talar andra språk, samt att det pågår en allmän utvecklingsprocess för alla parter som medverkar inom vardagliga interaktioner. Utmaningarna som förskollärarna stöter på handlar om frågan kring deras pedagogiska kunskaper att stödja varje barns modersmål, samt i vilket mån de har utrymme för att synliggöra flerspråkighet och främja språkinlärning under vardagen. Flerspråkighet och språkutveckling förklaras vara en grundläggande del i vardagen där barn och vuxna samspelar och tillsammans bildas en språkutveckling. För att skapa språkliga utvecklingsprocesser framkommer det att förskolorna erbjuder goda förutsättningar genom användningen av olika resurser vilka är i form av digitala verktyg, musik, böcker och bildstöd. Dessa artefakter förklaras ingå i skapandet av den pedagogiska språkmiljön som i sin tur främjar lärande med fokus på flerspråkiga barns språkutveckling, vilka får möjligheten att utveckla deras svenska ordspråk, men förskollärarna har goda inställningar för att inkludera barns olika modersmål i vardagen. Resultatet visar vidare att förskollärarna arbetar med flerspråkighet i samband med läroplanen och dess riktlinjer, och de tydliggör att de tar vara på barns modersmål genom att skapa inkluderande miljöer där varje barn ska uppleva tillhörighet. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet tydliggörs dessutom samspelets betydelse vilket är en grundläggande aspekt vad gäller förskolebarns språkutveckling, eftersom det kan tolkas att de utbyter kunskap och socialiserar med varandra i den språk kultur som skapas inom förskolans verksamhet.

Sammanfattning Detta examensarbete ämnar undersöka sambandet mellan dramapedagogik och språkutveckling i förskolan. Syftet med studien är att undersöka om dramapedagogik har potential att främja ordinlärning i förskolan. Mer specifikt kommer studien handla om att titta på sambandet mellan dramapedagogik och barns ordinlärning där sammanhanget är sagoberättande. Studien beskrivs som en kvasiexperimentell interventionsstudie med för- och eftertester, där barnsamtal är ett verktyg. Interventionerna består av sagoberättande och att implementera dramapedagogik vid sagoberättande. Resultatet indikerar att det finns intressanta kopplingar mellan intervention och bakgrundsvariabler som kan vara intressanta att forska vidare på. Denna studie är emellertid för liten för att kunna dra avgörande slutsatser om huruvida dramapedagogik kan främja språkutvecklingen i förskolan. Vi kan dock dra slutsatsen att studien pekar på vissa skillnader mellan de båda metoderna. Dessa skillnader har alltså att göra med de bakgrundsfaktorer vi tagit hänsyn till i studiens genomförande

Sammanfattning  Inledning  Studiens fokus är förskollärares beskrivning om det språkutvecklande arbetet med flerspråkiga barn. Förskolan är idag präglad av mångfald av språk och allt större krav ställs på förskolorna. Enligt Skolverket (u.å) ska förskolan aktivt främja barnens språkutveckling. I vår studie definierar vi förskolans arbete med att främja flerspråkiga barns språkutveckling.  Syfte Vår studie har som syfte att få ökad kunskap kring förskollärarens arbetssätt med flerspråkiga barn. Metod Med kvalitativa interjuver valde vi att besvara syftet. Sammanlagt deltog det 7 förskollärare utifrån tre olika förskolor i undersökningen.  Resultat Vår studie visar på förskollärarnas synsätt och arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling i verksamheten. I vår analys synliggörs förskollärarens användning av redskap och förskollärarens synsätt på flerspråkighet. Förskollärarna beskriver redskapen i sitt arbete som till exempelvis läsplatta och bildstöd i sitt arbete med flerspråkiga barn. Redskapen kan komma till uttryck i vår studie som följande: verbala redskap, fysiska redskap och digitala redskap

Sverige är ett flerspråkigt samhälle och det talas mer än 150 olika språk i landet. Trots detta genomsyras fortfarande många svenska skolor av en enspråkig norm där svenska är det språk som prioriteras. Därför är syftet med vår studie att beskriva och analysera hur lärare erfar flerspråkighet. Specifikt är syftet att urskilja möjligheter och hinder för att flerspråkighet ska kunna användas som en resurs i skolan. För att undersöka detta har vi valt att använda en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare. Vi utgår från fenomenologin och vill genom empirin få förståelse för lärarnas upplevelser av att undervisa flerspråkiga elever för att förstå fenomenet flerspråkighet i klassrummet. Vi har använt oss av Interpretativ fenomenologisk analys (IPA) för att tolka empirin där vår förförståelse är formad av den forskningsbaserade teorin om translanguaging. Studiens resultat visar att lärare har olika upplevelser och förhållningssätt till flerspråkighet och flerspråkiga elever. Resultatet visar även att flerspråkighet inte implementeras i undervisningen i den mån som lärarna önskar och det framgår att detta beror på olika faktorer.

Denna litteraturstudie behandlar hur dialogisk högläsning påverkar eleverna i klassrummet men även i hemmet. Denna litteraturstudie riktar sig till lärare som jobbar inom grundskolan med årskurserna F-3. Syftet med litteraturstudien är att belysa hur dialogisk högläsning påverkar elevernas språkutveckling och växande ordförråd. Den handlar även om hur nya ord kan bearbetas i gemenskap med eleverna för att skapa olika uppfattningar och skapa en egen förståelse. Barnlitteratur är en stor del av den dialogiska högläsningen. Urvalet av barnlitteratur som elever kan relatera till och är intresserade av samt fångar deras intresse är inte alltid det lättaste valet för en lärare att göra.   Resultatet har utgått från nationella och internationella artiklar som har använts för att svara på frågeställningarna. Litteraturstudiens resultat har även tagit avstamp från nationella proven och PISA- undersökningen för att få en överblick av elevers resultat. Den analyserade forskningen i denna litteraturstudie, framhäver vikten av den dialogiska högläsningens betydelse i den språkutvecklande undervisningen och elevers förmåga att uttrycka sig i dialog kring litteraturen. Forskningen påvisar flera positiva aspekter med den dialogiska högläsningen i språkutvecklande syfte i undervisningen. Studier påvisar även metoder där eleverna själva läser högt för andra både människor och djur. Slutligen framgår det i forskningen att den dialogiska högläsningen har en positiv effekt på eleverna där resultatet visar att eleverna utvecklar sina kunskaper både språkligt och skriftligt.

Denna studie undersökte hur förskollärare främjar flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet valdes då det finns förskollärare idag som saknar kunskaper och medvetna metoder. Det sociokulturella perspektivet användes för att tolka resultatet. En kvalitativ forskningsansats har använts där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Åtta förskollärare intervjuades som arbetar på sex olika förskolor med åldrarna 1–5. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av flera metoder och resurser som exempelvis böcker, TAKK, och flerspråkig personal. Resultatet visar också att förskollärarna har uppfattningen att det är viktigt att barnen känner stolthet kring sitt modersmål för att vilja tala det på förskolan. Studiens slutsats visar att förskollärarna har metoder och uppfattningen om att modersmålet är viktigt för barns vidare språkinlärning. Dock finns det också utmaningar då förskollärarna lyfter en viss osäkerhet i arbetet då de inte alltid talar barnens modersmål. Slutsatsen visar även att det behövs mer tid för kompetensutveckling och diskussioner kring arbetssätt i arbetslaget.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka förskollärares förhållningssätt till språkutveckling i socioekonomiskt svaga områden, där utbildnings- och inkomstnivån hos befolkningen är låg. Datan har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare i områden som uppfyller dessa kriterier. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan genom en innehållsanalys bestående av; sortering, reducering och argumentering av materialet. Studien tar utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, där språket ses som bärande för människans sätt att förstå omvärlden. Resultatet visar att förskollärarnas sätt att arbeta med språkutveckling påverkas av att förskolan ligger i ett socioekonomiskt svagt område, då bland annat stora språkliga variationer och andra modersmål medför svårigheter för en jämlik utbildning. Undervisningen påverkas bland annat genom att barnen med sämre språk prioriteras på bekostnad av barnen med ett starkare språk. Främst lyfts föräldrarnas okunskap om språkutveckling som en avgörande faktor till barnens sämre förutsättningar till detta i hemmen. Förskollärarna förespråkar att förskolan och deras yrkesgrupp är särskilt viktiga i socioekonomiskt svaga områden, då de kan kompensera för de sämre förutsättningarna hemifrån. Språkets betydelse för såväl individen som samhället skildras i resultatet och relateras i diskussionen till teorin, även förskolans roll som en del i utbildningsväsendet och samhället lyfts fram. Avslutningsvis relateras studiens betydelse till förskollärarprofessionen och förslag på vidare forskning ges.

Syftet med föreliggande undersökning är att synliggöra svensklärares förhållningssätt samt vilka strategier som de anser vara gynnsamma för flerspråkiga elevers språkutveckling i språkligt heterogena klassrum. Forskningsfrågorna är på vilka sätt lärare menar att de ger flerspråkiga elever rika möjligheter till god språkutveckling inom svenskämnet samt vilka förhållningssätt och strategier som de anser är gynnsamma för språkutvecklingen. De teoretiska utgångspunkterna är den närmaste utvecklingszonen, stöttning, Jim Cummins fyrfältsmodell för språkutveckling, multimodala aspekter av stöttning samt inkludering. Vi valde att använda en kvalitativ forskningsmetod för att fördjupa våra kunskaper inom ämnet. Metoden som vi har använt oss av är semistrukturerade intervjuer med fyra lärare, samt tre lärare som besvarade frågorna skriftligt. Resultatet visar att lärarna ser elevernas tidigare erfarenheter och intressen som ett stöd för att utveckla elevernas språkutveckling. Vidare visar resultatet på betydelsen av social och kognitiv inkludering och hur det på olika sätt gynnar elevernas gemenskap likväl som att elevens språk- och kunskapsutveckling gynnas av att vara inkluderad. Lärarna uttrycker också sin medvetenhet kring fördelarna med transspråkande strategier, men trots det använder flertalet av våra lärare inte denna strategi i undervisningen. Lärarna framhåller dessutom hur interaktion och samspel ger rika möjligheter till språkutveckling. Genom att läraren använder multimodala verktyg i det språkligt heterogena klassrummet görs undervisningen mer explicit och eleverna kan befästa sina kunskaper genom olika sinnesintryck. Slutsatserna i vår studie är att lärarna ger eleverna goda möjligheter till att samspela och interagera. Särskilt framgångsrika förhållningssätt och strategier i det språkutvecklande arbetet i språkligt heterogena klassrum är kooperativa strukturer, multimodalitet och genrebaserad undervisning.

Abstract Communication is important for children’s verbal development. The speaking language is our main communication, but we also use our body language when talking to other people. For some people our body language is the most important language and that’s why we need certain tools to make it easier for everyone to communicate with each other. In Sweden we have Swedish Sign Language and a communication tool called TAKK translated to English as Sign as Option and Complimentary Communication and are often used as a tool in preschools for children with delayed language development. This study is a qualitative research study based on an observation in a preschool. The focus on the study is to find out how teachers in the preschool use TAKK, what main difficulties they may have, working with it and also who’s it’s used for.   I used Observation as a method for this study. I visited the preschool for a week, one hour a day and during different situations of the day to be able to see every aspect and different situations. Both planned and unplanned.  The result of this study was that I could see that TAKK was used in many different situations of the day and with all children. Teachers used it in planned gatherings and in spontaneous situations. They were new to the approach and that was clear in the way they used the communication tools, but they were also firm and consistent in their work and therefore developed their knowledge quicker.