Denna studie har som syfte att undersöka vad lärare anser är viktiga aspekter av boksamtal och dess påverkan på elevers läslust. Frågeställningarna som besvaras är: Vad beskriver lärare är viktiga aspekter av boksamtal som de menar påverkar elevernas språkutveckling på olika sätt? och hur beskriver elever att deras läslust påverkas av boksamtal? Inledningsvis presenteras de anledningar som lett till att vi valt att göra denna studie, samt styrdokumentens relation till vårt syfte.  I delen Teoretiska perspektiv tar vi upp olika teoretiska aspekter av boksamtal och läslust, som sociokulturellt perspektivoch stöttning, språk- och textutvecklande samtal, kunskapande samtal, identitetsutvecklande samtal, ”jag undrar”-frågor, matteuseffekten, ikontextorienterad högläsning, mottagarorienterad högläsning, samt inre och yttre motivation. Vidare ger vi en överblick av tidigare forskning som gjorts om hur lärare arbetar med boksamtal, läsmotivation, tillgänglighet och synlighet av skönlitteraturs påverkan på läslust. Vi beskriver även Chambers och den läsande cirkeln. I avsnittet Metod och material beskriver vi varför vi valt att göra intervjuer och samla in elevtexter. Vi redogör även för hur vi gått tillväga med intervjuer och elevtexter, samt hur det sammanställts och sorterats. Vi har intervjuat sju lärare och tagit del av 84 elevtexter. Vi presenterar också hur vi har förhållit oss till forskningsetiska principer i vår undersökning. I resultatet presenteras och analyseras det material vi samlat in utifrån de teoretiska perspektiv som är grunden för studien. Resultatet har visat vad lärare beskriver som flera olika aspekter för boksamtal som är viktiga för elevernas språkutveckling. Bland dessa nämns ordförråd och uttryck, arbetet med högläsning, vilka frågor som behandlas och lärarens stöttning. Resultatet har även visat att många elever anser att de blir mer intresserade av att läsa då de diskuterar böcker. Lärarna har beskrivit lärarens engagemang, böckers synlighet samt läsande förebilder som viktigt för att utveckla elevers läslust. Slutligen dras slutsatser och en diskussion förs om dess relation till tidigare forskning. Vi diskuterar även hur studien kunde utförts annorlunda, vad vi har med oss i vår lärarprofession, samt ger förslag på vad vi anser som intressant vidare forskning.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av att arbeta med barn i förskolan som inte har ett verbalt språk. Våra forskningsfrågor är: Hur arbetar förskollärarna med barn som inte har ett verbalt språk i förskolan, hur organiserar förskollärarna den språkliga lärmiljön för att främja dessa barns språkutveckling och vilka erfarenheter har förskollärarna när det gäller betydelsen av barnens samspel med andra för deras språkutveckling. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har gjorts med sex förskollärare på två förskolor. I resultatet framgår att språket är centralt för samtliga förskollärare i deras planering utifrån alla barns behov i förskoleverksamheten. De arbetar på olika sätt för att främja barns språkutveckling genom bilder, TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation), dialog, läsning, lek samt genom pedagogisk lärmiljö. Den pedagogiska lärmiljön ska vara tydlig, tillgänglig, inbjudande och locka till lek, samspel och kommunikation.

Efter regeringens förslag om obligatorisk förskola för alla femåringar på grund av en försämrad språkutveckling blev syftet med denna studie att undersöka hur förskollärarna använder högläsning i förskolan, samt bidra med kunskap om högläsning. Utifrån detta syfte studerades hur förskollärare arbetar med aktiviteten högläsning med barnen i åldern 4-5 år samt hur förskollärare organiserar för högläsning som en del av utbildningen i förskolan. I studien användes semistrukturerade intervjuer där en färdig intervjuguide med öppna frågor användes. Sju förskollärare från fem förskolor i två kommuner intervjuades. Förskollärarna handplockades utifrån deras erfarenhet och kunskap om användandet av högläsning i undervisningen för att få så relevant information som möjligt för studien. Resultatet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv där begreppen medierande verktyg, interaktion och kommunikation samt den proximala utvecklingszonen använts. Resultatet av studien visar att förskollärarna beskriver att de använder sig av högläsning i syfte att stimulera barnens språkutveckling, fantasi och läslust. Studien visar att förskollärarna beskriver att de använder sig av både planerad och spontan högläsning flera gånger om dagen där barnen interaktivt blir engagerade och delaktiga.

Studiens syfte är att bidra till kunskaper om hur förskollärare använder sig av innelärmiljön för att utveckla barns språk. Barn behöver en god innelärmiljö där de erbjuds en variation av material som bidrar till barns språkutveckling. Studiens frågeställningar handlar om hur förskolans innelärmiljö och förskollärares förhållningssätt kan bidra till barns språkutveckling. De betydelsebärande begreppen i studien är innelärmiljön, förhållningssätt och språkutveckling. Den föreliggande studien tillämpar en kvalitativ forskningsmetod där fyra semistrukturerade intervjuer har använts som forskningsverktyg. Valet av informanter har utgått från ett subjektivt och målinriktat urval för att få tillgång till informanternas erfarenheter och kunskaper. Studiens resultat har analyserats utifrån tre vetenskapsteoretiska perspektiv: Design för lärande, sociokulturellt perspektiv och Barns perspektiv samt tidigare forskning. Resultatet i studien visar på att förskolans material i innelärmiljön och förskollärares förhållningssätt har betydelse för barns språkutveckling. Samtliga informanter belyste de olika materialens betydelse, förutbestämt och icke förutbestämt material, för att det ska kunna ske en språkutveckling hos barnen. Förskollärarens förhållningssätt till innelärmiljön det vill säga det fysiska rummet, innelärmiljön, materialet och förskollärares barnsyn framkom som betydelsefullt för att en språkutveckling ska kunna ske.

Denna litteraturstudie ämnar undersöka flerspråkiga elever. Syftet var att granska vilka faktorer som gynnar deras språkutveckling samt hur lärare arbetar för att främja deras språkutveckling. Undersökningen riktar sig till grundskolan, med huvudfokus i årskurserna 4–6. Informationssökning har använts som metod i studien där material från flertalet databaser och söktjänster kritiskt granskats utifrån inkluderingskriterier- och exkluderingskriterier. Sammanlagt har 12 stycken studier inkluderats i litteraturstudien som bestod av vetenskapliga artiklar, konferensbidrag, antologier och en bok. Studiens resultat synliggör ett samband mellan lärarens kompetens och flerspråkiga elevers förutsättningar för språkutvecklingen. Majoriteten av materialet som analyserats har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, där vikten av samverkan och stöttning är avgörande för elevernas utveckling. Resultatet redogör för detta perspektiv, eftersom det synliggör att lärarens roll och samspelet i det flerspråkiga klassrummet är betydelsefullt för språkutvecklingen.

Musiken kan användas på många olika sätt i förskolan, den kan bidra till glädje hos barnen men kan också bidra till barns språkutveckling. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver hur musiken kan användas som verktyg till barns språkutveckling inom förskolan. Våra frågeställningar berör hur förskollärare använder musik i förskolan, samt hur förskollärare beskriver musikens betydelse för barns språkliga utveckling. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv där utgångspunkten är att förskolan är en social gemenskap. En kvalitativ metod har använts där fyra förskollärare har intervjuats genom semi-strukturerade intervjuer som sedan analyserades utifrån en tematisk analys. Resultatet synliggör förskollärares tankar kring att musiken kan ha en stor påverkan på barns språkutveckling. Genom musik och sång går det att utveckla barns ordförråd, likaså att öva på stavelser samt ljuda olika bokstäver. Det framkommer även i studien att hjälpmedlet TAKK är ett bra komplement till musiken, då barn som ännu inte har det verbala språket får möjligheten att utveckla sitt ordförråd och kan vara med i den sociala gemenskapen.

No description available.

Förskolan har en viktig roll när det gäller barns språkutveckling i tidig ålder. Enligt läroplanen för förskolan ska barn ges förutsättningar att utveckla sitt språk genom högläsning och samtal om texter (Lpfö 18, s. 8). Kommunikation lyfts som ett viktigt kunskapsområde i läroplanen (2018) då barn ges verktyg som grund för sin kommande skolutveckling. Skolverket startade år 2015 en kompetensutveckling inom språk, läs och skrivdidaktik avsedd för pedagoger i förskolan som heter Läslyftet. Läslyftet bygger på kollegialt lärande och har aktuell forskning som grund. Den är uppbyggd på moduler som pedagoger arbetar med i undervisningen i syfte att utveckla språket hos förskolebarn i samband med bland annat högläsning. Tillvägagångssättet stödjer pedagoger att väcka barns nyfikenhet på språket så att de kan utmana och stimulera barns språkutveckling i så tidig ålder som möjligt. Syftet med studien är att undersöka om kompetensutveckling genom Läslyftet har ökat pedagogers medvetenhet kring högläsning och samtal kring texter och hur ofta de använder sig av metoderna i sina verksamheter. Undersökningen genomfördes som en enkätstudie som riktade sig till ett urval verksamma pedagoger som genomgått Skolverkets kompetensutveckling Läslyftet ”Läsa och berätta”. Frågorna hade främst en sluten karaktär med fastställda svarsalternativ där respondenten ringar in eller kryssar för det svarsalternativ som bäst överensstämmer med deras egen uppfattning. För att öka datainsamlingen ställdes även några öppna frågor där pedagogerna själva fick formulera sina svar. Resultatet i undersökningen visar att majoriteten av respondenterna ansåg att deras medvetenhet kring högläsning hade ökat och att de nu högläser i större utsträckning än vad de gjorde innan de genomförde Läslyftets kompetensutveckling. Respondenterna i studien bedömde främst ha fått ökat medvetenhet kring vikten av högläsning för barns språkutveckling i tidig ålder, ökad medvetenhet om sitt förhållningssätt där de nu bjuder in barnen för samtal och reflektion kring litteraturen i större utsträckning samt att de har fått en ökad medvetenhet kring val av litteratur och där barnens intressen styr val av litteratur i större grad. De flesta respondenterna läser en gång eller flera gånger varje dag och använder sig av högläsning i sin undervisning i större omfattning än de gjorde tidigare.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 beskriver att de arbetar med högläsning samt vilka effekter de anser att högläsningen har på barnets språkutveckling. Jag utvecklade ett intresse för detta arbetsområde under min verksamhetsförlagda utbildning då jag upplevde att högläsningen inte användes som ett språkutvecklande verktyg i tillräcklig utsträckning. Jag upplevde att lärarna endast läste högt för eleverna utan att arbeta vidare med den lästa texten. Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer för att uppnå syftet med studien. Informanterna är fem lärare i årskurs 4-6 från fem olika skolor. En analys av resultatet har gjorts utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att lärarna anser att högläsningen har en god effekt på elevers språkutveckling. De språkutvecklande effekterna som lärarna beskrev var i enlighet med den tidigare forskning som jag tagit del av. Resultatet visar även att lärarna arbetar med högläsningen med hjälp av olika metoder, dock i olika stor utsträckning. En av mina slutsatser är att lärarna har en god koll på högläsningens språkutvecklande effekter trots att forskning visar att lärare inte använder högläsning i högre årskurser i tillräcklig utsträckning. Med tanke på att högläsningen blivit tydliggjort i den reviderade kursplanen för svenskämnet som gäller höstterminen 2022 anser jag att det är viktigt för min framtida profession att jag har en genomtänkt pedagogik i samband med högläsning.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur utomhuspedagogik kan främja elevers lärande i ämnet svenska. Det traditionella sättet att undervisa på i svenska skolor har varit och är fortfarande inne i klassrummet, så även i ämnet svenska. För att besvara syftet undersöker vi därför hur lärare som arbetar med utomhusundervisning i årskurserna F-3 resonerar kring utomhuspedagogik som undervisningsform med speciellt fokus på ämnet svenska. Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer med lärare användes som metod. Den insamlade datan analyserades sedan i enlighet med grundad teori. De teoretiska perspektiv som används som ramverk för studien är både det sociokulturella perspektivet på lärande samt pragmatismen. I resultatet av studien synliggörs flera positiva aspekter som kan främja elevers lärande i svenska genom utomhuspedagogik. Det mest framträdande var den språkliga utvecklingen som sker naturligt genom att befinna sig utanför klassrummet där elever på ett utforskande sätt upptäcker, samtalar och resonerar över det som de tillsammans upplever. Elevernas språkutveckling gynnas av att undervisas i utomhusmiljö där ord och begrepp tränas automatiskt och mer spontant. En annan framträdande upptäckt i resultatet var att intresset för utomhuspedagogik hos de deltagande lärarna i studien var en avgörande del i att de använde sig av utomhuspedagogik som undervisningsform med sina egna elever. I resultatet av studien har även en del eventuella svårigheter med utomhuspedagogik kommit fram. Dessa svårigheter berörde bland annat elevers koncentration, elevers säkerhet och väderförhållanden.