No description available.

Syftet med denna undersökningen är att ta reda på vilka allmänna pedagogiska metoder förskollärarna använder som kan påverka och möjliggöra för flerspråkiga barn att utveckla sitt andraspråk (svenska) på förskolan. Vi kommer även att lyfta specifikt förskollärares beskrivningar om hur de upplever att högläsningen blir stimulerande och effektivt för flerspråkiga barn samtidigt vill vi ta reda på vilka attityder och förhållningsätt pedagoger har till flerspråkighet. I det valda kunskapsområdet (flerspråkighet) sker undersökningen med hjälp av en kvalitativ metod, där sex förskollärare i två olika förskolor ska intervjuas. Urvalet är pedagoger som har förskollärarutbildning. Förskolorna ligger i Västra Götaland. I undersökningen hade samtliga förskollärare gemensamma åsikter och tankar kring hur förskollärare bör arbeta med flerspråkiga barn för att gynna deras språkutveckling. Resultatet visade att många av förskollärarna känner till de metoder och material som finns. Metoderna används beroende på vad för kunskaper och förhållningssätt förskollärarna har. Studien visar också att högläsningen är en betydelsefull och vanlig arbetsmetod i förskolan som förskollärarna använder. Studien visar även att förskollärarna alltid utgår utifrån barnets behov, inte utifrån om de är flerspråkiga eller ej. De anpassar högläsningen efter barnet nivå i sin språkutveckling. En annan viktig faktor som förekom i resultatet är att förskollärarna har en öppen attityd och ett professionellt förhållningssätt gentemot barnets alla språk. Samtidigt förklarar förskollärarna vidare i studien att de behöver utbildning och uppdatering i ämnet för att de ska kunna nå läroplanens mål

No description available.

Syftet med den här studien är att ta reda på hur språkutvecklingen kan anpassas för elever med ett andraspråk inom de samhällsorienterande ämnen. Vi vill ta reda på hur SO-lärarens arbete kan gynna andraspråkselevers språkutveckling. Forskning inom ämnet språkutvecklande arbetssätt samt vetenskapliga artiklar inom arbetssätt i SO-ämnen ligger till grund för studiens viktigaste resultat. Resultat visar på att dagens skolor består av en större mångfald vilket leder till större utmaningar för lärare. Utmaningar som uppstår då språkbrister finns i de svenska språket hos andraspråkselever begränsar lärarens undervisningsform. Det framkommer även att det från elevens sida är utmanande att utvecklas i ämnena. Det som gynnar ämnesutvecklingen för dessa elever i SO-ämnena är lärarens förståelse för elevens språkliga bakgrund. Det anses även positivt om modersmålet tas tillvara på i lektionstid. En annan viktig aspekt för att minska utmaningarna är vikten av stöttning även att läraren förstår elevernas kulturella bakgrund och visar förståelse och engagemang.

I studien undersöktes förskollärares skildringar av arbetet med flerspråkiga barn i förskolan. Vi tog inspiration från socialkonstruktivismen och det sociokulturella perspektivet. Studiens metod genomfördes utifrån semistrukturerade intervjuer och empirin analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet skrivs fram på ett induktivt sätt som leder fram till vår slutsats. Syftet med studien är att belysa förskollärares skildringarar om språkutveckling bland fler- språkiga barn för att få en större förståelse och ge en inblick i deras synsätt kring arbetet i för- skolan. Utifrån syftet framkom frågeställningen; "Hur skildrar förskollärare arbetet med fler- språkighet?". I resultatet kom vi fram till följande slutsats, det är utmanande att skriva fram förskollärares skildringar utan att samtalet leder in på hjälpmedel och artefakter, då det kom- pletterar varandra. Förskollärarnas olika skildringar visar att de upplever arbetet på olika sätt, några upplever det som utmanande och svårt samtidigt som de upplever det som givande. De hade dock önskat att de haft mer kunskap inom området, samtidigt som några förskollärare anser att de har en bred kompetens och känner sig trygga i arbetet med flerspråkighet i försko- lan. Studien har bidragit till ökad förståelse för att förskollärare har olika uppfattningar om deras kompetens, trots att dem har samma verktyg att använda. Oavsett olika kompetenser möjliggörs det att barnens förutsättningar blir likvärdiga då pedagoger arbetar utifrån samma styrdokument.

Förmågorna som eleverna ska utveckla på grundskolan inom de naturvetenskapliga ämnena bygger till en stor del på deras språkliga förmågor. Detta kan vara en enorm utmaning speciellt för elever med utländsk bakgrund som utgör 26% av alla elever i dagsläget. Mycket forskning har bedrivits beträffande hur andraspråksinlärning fungerar och främjas. Däremot är studier som undersöker såväl utfallet som effekten av ett språkutvecklande arbetssätt för andraspråksinlärare oftast inte tillgängliga. Detta utvecklingsarbete undersöker hur språkutvecklande NO-undervisning, inom biologi och fysik, kan utformas utan att ämnesinnehållet förenklas eller förminskas. Studien genomfördes på två skolor där majoriteten av eleverna har svenska som andraspråk. Eleverna svarade på enkätfrågor om hur de upplevt sitt lärande under lektionerna. Lektionerna hämtade mycket inspiration och metoder från Pauline Gibbons böcker om språkutvecklande arbete i skola. Även om studiens omfång är begränsat visar enkätens utvärdering tillsammans med våra observationer att eleverna har upplevt metoderna som gynnsamma för deras språk- och ämneskunskaper.

Syftet med studien är att undersöka hur några tillfrågade lärare resonerar kring flerspråkiga klassrum och kring lärares verktyg i dessa klassrum. Studien bygger på intervjuer med sex aktiva lärare från en kommun i mellansverige. Intervjusvaren har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv.  Slutsatsen av denna studie är att de tillfrågade lärarna arbetar språkutvecklande för flerspråkiga elever som är nyanlända. Däremot saknar lärarna kunskap kring hur de kan arbeta på ett effektivt språkutvecklande sätt. Vad de kan dra för nytta av att ha ett klassrum med flera språk och vilka rättigheter de har, till exempel tillgång till en studiehandledare.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån diskurser undersöka hur förskollärare talar om deras arbete när det kommer till barns språkutveckling i förskolan. Studien har följande forskningsfrågor: Hur talar förskollärare om sitt arbete för att främja barns språkutveckling i förskolans miljö? Hur resonerar förskollärare över sin kompetens kring barns språkutveckling? Studien grundar sig i socialkonstruktionismen, i studien används diskursanalys som ett verktyg, för att analysera förskollärares tal kring barns språkutveckling. Studien utgår utifrån åtta intervjuer med förskollärare, på åtta olika förskolor i två kommuner. Utifrån diskurserna i resultatet framkommer det att förskollärare behöver kompetens men att det framkommer inte vilka kompetenser som behövs, vilket påverkar deras arbetssätt med barnens språkutveckling. Utifrån förskollärarnas sätt att tala framkommer det att tiden samt personaltätheten påverkar förskollärarnas arbete, då det blir svårt för förskollärarna att hinna samtala och reflektera med barnen när det inte finns tid eller personal. I tidigare forskning lyfts det fram vikten av inkludering för barnen i förskolan, vilket resulterar i att barnen inte är delaktiga i miljöns utformning, utan att fokuset ligger på hur förskollärarna ska utforma miljön för att gynna barnens språkutveckling. Därför är våra förhoppningar att vår studie ska kunna att synliggöra hur förskollärare samtalar om en inkluderande verksamhet och på så vis väcka diskussioner på andra förskolor.

No description available.

Flerspråkiga barn utgör en växande andel av barnen i förskolan idag. Styrdokumenten, både skollag och läroplan, är tydliga med förskollärares uppdrag att främja språkutvecklingen av flerspråkiga barns modersmål, detta samtidigt som huvudmän inte alltid tillhandahåller modersmålsstöd. Det innebär att förskollärare alltmer har ansvar att undervisa i språk de inte kan. Syftet med studien är att belysa vilka strategier förskollärare har för att främja modersmålsutveckling i språk de inte själva behärskar. En kvalitativ metod har valts där djupintervjuer med fyra förskollärare genomfördes i syfte att nå kunskap utifrån tre forskningsfrågor: 1. Vilka strategier använder förskollärarna i undervisning av modersmål som de inte själva behärskar? 2. Hur anser förskollärarna att den pedagogiska miljön kan utformas för att främja flerspråkiga barns modersmålsutveckling? 3. Vilka möjligheter och utmaningar ser förskollärarna i främjandet av flerspråkiga barns alla språk i de fall förskollärarna saknar kunskaper i aktuella modersmål? Resultatet visar att en stor del av de strategier som förskollärarna använder för att främja modersmålsutveckling hos flerspråkiga barn är kopplade till samverkan med vårdnadshavare. Även flerspråkig personal används när sådan finns tillgänglig, men inte i den utsträckning som skulle kunna vara möjlig. En medvetenhet om modersmålets betydelse framträder och ett positivt förhållningssätt till flerspråkighet framförs som en strategi för att visa att alla språk är lika viktiga. Samtidigt tycks en enspråkig norm råda i den pedagogiska praktiken. De olika språken synliggörs dock till viss del i den pedagogiska miljön, både skriftmässigt och verbalt. Borttagandet av modersmålsstöd i förskolorna framhålls som en utmaning då ett större ansvar för barnens utveckling i modersmålet då lagts över på de enskilda förskollärarna.