Undersökningens syfte är att undersöka hur förskollärare arbetar med barns språkutveckling i förskolan både då det gäller att inkludera barnen själva i deras språkutveckling, men också då det gäller vilka metoder och verktyg förskollärarna använde i detta arbete. Det sociokulturella perspektivet och tidigare forskning används som utgångspunkt till den här undersökningen samt att det genomfördes med en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare. En tematisk analys utfördes utifrån resultatet, vilket resulterade i slutsatsen att förskollärarna med hjälp av olika verktyg och redskap skapar miljöer och situationer där barnen integrerar både med varandra och med vuxna. Slutsatsen visar även att högläsning och boksamtal enligt förskollärarna är de viktigaste aspekterna för barns språkutveckling. Slutsatsen i denna undersökning är att förskollärarna använder sig av olika metoder och verktyg för att främja språkutvecklingen hos barnen genom interaktion.

Studiens syfte är att undersöka lärares och elevers uppfattning om och attityd till lärarens högläsning, samt hur lärare uppfattar att de praktiserar arbetet med det. Studien genomfördes i årskurs 3 och 6, med det sociokulturella perspektivet och literacy som teoretiskt ramverk, genom sex semistrukturerade intervjuer med lärare samt 112 enkäter till elever.  Vår tidigare forskning visar att lärares attityd till högläsning är avgörande för hur mycket tid och engagemang de väljer att tillägna arbetet. Resultatet av denna studie visar att såväl forskning, som de medverkande lärarna och eleverna, har en positiv attityd till lärarens högläsning.  Vidare framgår det i vår tidigare forskning att lärare bör fortsätta högläsa för elever oavsett deras ålder då det utvecklar språket och det sociala samspelet. Vi ser en problematik i att läroplanen, för årskurs 1–9, är otydlig i om, när och hur högläsning bör praktiseras. Det blir upp till läraren att avgöra om högläsning sker. De intervjuade lärarnas ambitioner är att fortsätta högläsa i högre årskurser men de menar att tidsbrist och stigande krav på eleverna gör att det kan utebli. Resultatet visar att lärare som tolkar att läroplanen ställer krav på dem att högläsa har en mer planerad högläsning och ett tydligt undervisningssyfte.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med projektet Bokstart och hur pedagogers förhållningssätt till litteratur i allmänhet och till Bokstartprojektet i synnerhet påverkar utlåning av böcker i förskolornas kapprumsbibliotek. Studien syftar även till att undersöka hur vårdnadshavarna på förskolorna upplever projektet samt vilken information de fått om Bokstart. Materialet i studien samlades in genom intervjuer med pedagoger samt enkäter till vårdnadshavare. Materialet har därefter analyserats och diskuterats med utgångspunkt i centrala teoretiska begrepp, dessa begrepp är literacy, family literacy, pedagogers förhållningssätt samt att vi tagit stöd i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och Vygotskij och det sociokulturella perspektivet där det sociala är centralt. Studiens resultat visade att det finns ett samband mellan pedagogernas attityder till projektet och hur framgångsrikt projektet förefaller på förskolorna och hos vårdnadshavare. I studien framkommer det att pedagogerna arbetar på varierande sätt för att informera vårdnadshavare om projektet Bokstart och att de uppmuntrar barn och vårdnadshavare i varierande grad och på olika sätt att använda kapprumsbiblioteken. Resultaten tyder på att pedagogernas attityder till projektet Bokstart, litteratur i allmänhet och dess funktion och betydelse har avspeglingar i hur pedagogerna arbetar med detta i förskolorna. Studiens resultat visar hur mycket en pedagogs eget intresse och attityd till projektet Bokstart och kapprumsbiblioteken kan påverka vad barnen har för möjligheter och förutsättningar att nyttja projektet. Vidare kan detta ha betydelse för barnets fortsatta utveckling inom läs- och språkutveckling som är det specifika området för denna studie och en central del av denna utveckling är betydelsen av samarbeten mellan hem och förskola. Studiens resultat går i linje med tidigare forskning som visar att pedagogers förhållningssätt till läs- och språkutveckling har en betydande roll för hur framgångsrik undervisningen blir (Celebi Oncu & Unluer, 2014, Gustafsson & Mellgren, 2002). För att kunna ge barnen förutsättningar för goda literacy-erfarenheter krävs ett gott samarbete mellan hem och förskola (Asworth Wolery, 1999).

I vårt examensarbete har vi genomfört en kvalitativ studie som handlar om högläsning i förskolan. Enligt den tidigare forskningen som vi har utgått ifrån har pedagogerna en viktig roll för barns språkutveckling, vilket stimulerar med hjälp av högläsning. Vi har utgått ifrån det sociokulturella perspektivet. Enligt Vygotskij är samspelet mellan individerna grundtanken i ett sociokulturellt perspektiv. Vårt syfte med examensarbete är att utforska och få en djupare inblick i förskollärarnas arbete med högläsning i förskolans verksamhet. Vi har använt oss av kvalitativa metoden då vi anser att den är lämpligast för vårt arbete. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer genom att alla fem respondenter som vi intervjuar får samma huvudfrågor Resultatet av vår studie visar att pedagogerna hade olika erfarenheter och kunskaper kring högläsning men att alla använde sig av högläsning i förskolan. Böckerna på förskolorna valdes på olika sätt, även i förskolorna var barnen delaktiga. Syftet med högläsningen i de olika förskolorna varierade. Det framkommer i resultatet om de olika målen med högläsning som att skapa gemenskap eller att öka barnens ordförråd. Resultatet visar hur betydelsefullt det är som pedagog att själv ha stort intresse för språk och högläsning. Det visar även hur viktigt det är att pedagogerna ger barnen utrymme för diskussioner under högläsningen. Pedagogernas olika arbetssätt gav oss en förståelse på hur arbetet med högläsningen kan se ut. Alla pedagoger var ense om att högläsning är gynnsamt för barnens språkutveckling.

Syftet med denna litteraturstudie är att lyfta fram vad tidigare forskning kommit fram till angående hur lärare kan arbeta för att hjälpa andraspråkselevers språkutveckling på bästa sätt i de tidiga skolåren. Litteraturstudien kommer dessutom att belysa vad forskningen framhåller som bra och effektiva arbetssätt när det kommer till andraspråkselevers språkutveckling. Den frågeställning denna litteraturstudie utgår från är: Hur kan läraren utforma undervisningen för att främja andraspråkselevers språkutveckling?   Denna studie är baserad på tio artiklar och resultatet har vuxit fram genom att tidigare forskning har valts ut, bearbetats, analyserats och sammanställts utifrån frågeställningen. Att producera språk i tal och skrift kommer från ett behov av kommunikation samt en önskan om interaktion och inkludering. Idag är den svenska skolan enspråkig, undervisningsspråket är svenska och detta gynnar inte andraspråkseleverna och kan skapa en känsla av exkludering. Flerspråkighet i skolan skapar däremot inkludering och kan bidra till att elever ser sig själva som flerspråkiga och kunniga individer. Det finns olika framgångsrika arbetssätt för läraren att använda; språklig stöttning, interaktion och transspråkande. Att använda sig av dessa arbetssätt skapar möjligheter för eleverna att själva producera språk i tal och skrift samt kunna lyssna och på så vis förstå att språk har olika funktioner beroende på situation men även hur ord och uttryck uttalas. Många lärare känner en viss osäkerhet kring en flerspråkig undervisning, men genom kollegialt samarbete och diskussioner kan detta förändras. För att en flerspråkig undervisning ska lyckas behöver lärare ha ett öppet sinne och en positiv attityd gentemot flerspråkighet.

Denna studie ämnar undersöka hur tecken som stöd till kommunikation används i förskolan. Studien ämnar även undersöka vilka förutsättningar personalen har till sitt förfogande samt hur tecken som stöd kan stötta kommunikation och språkutveckling i förskolan. Vi menar att denna studie är väsentlig då språket är viktigt för människans hela utveckling. Studien utgår från kvantitativ och kvalitativ forskningsmetodik. Datamaterialet har samlats in genom en enkätundersökning som skickats till 203 rektorer och 37 medarbetare inom förskolan. Enkäten bestod av 17 frågor med svarsalternativ samt 3 frågor med öppna svar. Det var 109 respondenter som besvarade enkäten. Enkätens första del med alternativfrågor har analyserats genom frekvensfördelning i procent som redovisas i löpande text. De öppna frågorna har analyserats genom tematisk analys. Vi utgår från sociokulturellt perspektiv på språk och lärande där socialt samspel är avgörande för människans utveckling. Förskolans sociala praktik har därmed stora möjligheter att ge barn förutsättningar att kommunicera och utveckla sitt språk. Resultaten visade att de flesta av respondenterna är positiva till teckenanvändning i förskolan. De förutsättningar som ansågs ha störst betydelse för uppstart och det fortgående arbetet med tecken som stöd är kompetensutveckling och kollegors engagemang och stöd. I studiens resultat framkom att personalen i förskolan använder tecken som stöd främst för att stötta kommunikation och språkutveckling. Studiens resultat visade att en stor del av personalen i förskolan anser att alla barn gynnas av att använda tecken som stöd. Specifikt anses barn i behov av stöd gynnas i sin kommunikation. Barn med svenska som andraspråk och yngre barn anses även gynnas av tecken som stöd i sin kommunikation och språkutveckling. När det gällde frågan om tecken som stöd kan bidra till samspel mellan barn framkom det i resultatet att merparten av respondenterna instämmer till stor eller viss del. Vidare anser vi att det skulle vara intressant att följa upp vår studie med en etnografisk studie för att få en tydligare bild om hur tecken som stöd används i förskolans dagliga verksamhet.

I denna kvalitativa intervjustudie har fyra lärare beskrivit sina upplevelser av att arbeta med vokabulär i engelska. Frågorna har handlat om hur lärare beskriver sin undervisning kring vokabulär i engelska årskurserna 4–6, samt vilka utmaningar som kan uppstå. De semi-strukturerade intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats utifrån den kognitiva teorin, med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att undervisningen vanligtvis är läromedelscentrerad, där vokabulärinlärningen kan frodas eller utmanas beroende på material och val av arbetssätt. Lärarna använde sig även av glosförhör som metod, även om några av lärarna själva ifrågasatt metoden på grund av hur den sedan vanligtvis inte följs upp i undervisningen

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar språkutvecklande med högläsning som undervisningsmetod. Detta genomförs genom att sammanställa genomförda observationer och intervjuer för att se likheter och skillnader i hur olika lärare arbetar språkutvecklande genom högläsning. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie och vi har använt oss av intervjuer och observationer som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visade att lärarna ansåg att högläsning är viktigt bland annat för elevernas språkutveckling, för att öka ordförrådet och för att ge möjlighet att reflektera över viktiga ämnen. Resultatet visar också att det finns olika sätt att arbeta med högläsning exempelvis genom att läsa högt för varandra i grupp, par eller i helklass, diskutera eller göra uppgifter i läromedel. Slutsatsen av uppsatsen visar att högläsning utvecklar ordförrådet hos elever, det är viktigt att repetera ord som diskuteras samt att högläsningen sker flera gånger i veckan för att det ska vara utvecklande för eleverna.

Att ge möjlighet till eleven att utveckla och behålla sitt modersmål innebär enligt skolverkets kursplan för modersmålsundervisning att eleven ges stöd och möjligheter att utvecklas i alla skolämnen. Den här studien inriktar sig på elever med annat modersmål än svenska, men avhandlar inte elever som tillhör minoritetsspråken. Studiens syfte är att utveckla förståelse för vikten av modersmålsundervisning hos flerspråkiga elever. Vidare undersöks svårigheterna som modersmålslärare upplever i sitt arbete. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod i studien. Informanterna är fem lärare med erfarenhet av att undervisa flerspråkiga elever i modersmål, samt svenska som andraspråk. Fokus i intervjuerna har legat på lärarnas uppfattning om värdet av utveckling av elevens förstaspråk, samt på vilket vis förstaspråket kan vara en resurs för elevens lärande och utveckling i svenska språket. Resultatet har visat att modersmålsundervisning stärker elevens självkänsla och identitet, enligt respondenterna. Vidare framkommer att eleven stärks i undervisningen på andraspråket, när förstaspråket får fungera som en bro över till det nya språket. Informanterna är eniga i att förstaspråket hjälper eleven att få bättre resultat på andraspråket i all undervisning. Alla respondenter var överens om att ju starkare elevens förstaspråk är desto bättre resultat får eleven på andraspråket. Resultatet visar även att modersmålslärarna upplever flera organisatoriska svårigheter i sitt arbete, som att lektionerna i modersmål inte ingår under ordinarie skoldagen. En annan svårighet som lyfts av informanterna är att gruppsammansättningen i modersmålsundervisningen kan vara ojämn och att elever har olika språkbehärskning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur åtta förskollärare beskriver hur de arbetar med att främja barns språkutveckling i förskolan. Studien är baserad på en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar förskollärares beskrivningar av förhållningssätt samt beskrivande av olika lärsituationer som är språkfrämjande för barn i förskolan. Slutsats av studien är att ansvar ligger hos förskollärare, deras kompetenser och förhållningssätt. Lärandesituationer kan främjas av att förskolläraren är lyhörd, medveten och deltagande samt skapar lärandesituationer utifrån barns intressen. Kommunikation kan förstärkas med hjälp av fysiska och språkliga redskap.