Arbetet är en kvalitativ studie som syftar till att ta reda på förskollärares syn på högläsning och vilka olika lässtrategier förskollärare använder sig av samt hur dessa synliggörs i förskolans praktik. Studien har sin utgångpunkt i det sociokulturella perspektivet. Inom det sociokulturella perspektivet sker lärande och utveckling genom samspel och genom deltagande i sociala praktiker där språk och kommunikation har centrala funktioner för att möjliggöra för lärande. Tidigare forskning om högläsning påvisar att högläsningen är en aktivitet som kan bidra till utveckling av barns språkförståelse, kommunikationsförmåga och kognitiva kompetens. Tidigare forskning visar även att lärarens användning av olika lässtrategier påverkar barns möjlighet till utveckling och lärande under högläsningsaktiviteten. Den metod som användes för att besvara studiens frågeställningar var semi-strukturerade intervjuer och icke-deltagande observationer med sammanlagt tio förskollärare. Studiens resultat visar att lärarna har flera syften med att högläsa för barn. Högläsning används som en strategi för att utveckla barns språkliga kompetenser samt för att introducera barn i bok- och läskulturen. Högläsning används också som en form av avkoppling där det ställs olika krav på barn. I resultatet synliggörs att litteraturval sker på olika vis där både barn och lärare är delaktiga i valet av högläsningsbok. Vidare har det framkommit att lärare använder sig av olika högläsningsstrategier som de är olika medvetna om att de använder. De flesta av lärarna använder någon form av högläsningsstrategi som de har teoretisk kunskap om och som de kan verbalisera men som de inte anpassar efter barngruppens behov. Hälften av lärarna använder även någon form av högläsningsstrategi som de har anpassat utefter barngruppens behov men som de inte kan verbalisera. Det förekommer även en lärare som både har teoretisk kunskap för användning av en högläsningsstrategi samt anpassar denna strategi efter sin barngrupps språkliga behov och även verbaliserar detta.

Syftet med denna intervjustudie var att ta reda på hur högläsning används för att främja elevers språkutveckling. De frågeställningar som användes för att konkretisera syftet var: Hur beskriver lärarna arbetet med högläsning? Vilka arbetssätt anser lärarna är mest effektivt för elevers språkutveckling genom högläsning? Genom kvalitativ intervjumetod intervjuades fem F-3 -lärare på en skola i Mellansverige. Resultatet visade på att lärarna använde högläsning i stor utsträckning och de vanligaste arbetssätten var boksamtal och att stanna upp vid, för eleven, obekanta ord för att förklara dessa. Den forskning som ligger till grund för denna undersökning talar för att arbetssätten kring högläsning är nog så viktigt som läsningen i sig. Samtal innan, under och efter läsningen är enligt forskningen viktig för att eleverna ska förvärva de tänkta kunskaperna. / <p>Svenska</p>

Denna uppsats är gjord utifrån en systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar och avhandlingar ligger till grund för undersökningen. Syftet med vår systematiska litteraturstudie är att ta reda på vilka förkunskaper lärare bör ha samt vilka metoder och arbetssätt som lärare kan arbeta utifrån för att undervisa språkutvecklande för elever med läs- och skrivsvårigheter. Denna uppsats utgår från sju vetenskapliga studier, vilka undersöks för att finna de mest centrala aspekterna som ger svar till uppsatsens syfte och frågeställningar. Våra resultat visar att lärare bör ha vissa centrala förkunskaper om språkets uppbyggnad för att kunna utveckla språkinlärningen för elever med läs- och skrivsvårigheter. De centrala förkunskaperna är fonologiska-, ortografiska- och syntaktiska kunskaper samt ha kunskap och förståelse för vad läs- och skrivsvårigheter kan innebära. Våra resultat visar även att det finns olika arbetssätt och metoder lärare kan använder sig av i undervisningen för att arbeta språkutvecklande med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Det arbetssätt och kunskapar som forskningen särskilt betonar är att lärare bör arbeta individanpassat, vilket innebär att hen ser varje elev som en unik individ med olika förmågor och kunskaper. Även att lärare bör ha de didaktiska frågeställningarna i åtanke vid utformande av sin undervisning. Detta bör göras för att elever ska uppnå språkutveckling.

I dagens samhälle ökar antalet nyanlända elever i grundskolan på grund av det oroliga världsläget. Skolan kan ses som en plattform, där andraspråkselever kan lägga en grund för sin språkutveckling, vilket ställer stora krav på skolans språkundervisning. Det sker en ständig utveckling i användandet av informations- och kommunikationsteknik (IKT), eftersom digitala verktyg får en allt större roll i dagens digitala samhälle. Syftet med litteraturstudien är att kartlägga tidigare forskning kring lärares användning av IKT i andraspråksundervisning. Utifrån syfte och frågeställningar har vi genomfört systematiska sökningar, för att söka efter relevant vetenskaplig litteratur. Forskningen har sedan analyserats och kritiskt granskats för att sammanställas till ett resultat. Studiens resultat visar att det finns positiva, men även några negativa konsekvenser med användandet av IKT, för att gynna andraspråkselevers språkutveckling. Resultatet visar även att integrering av IKT i undervisningen ställer stora krav på läraren, samt att lärares inställningar har en betydande roll för användningen av digitala verktyg. En balanserad användning av IKT i undervisningen är därför betydelsefullt för en framgångsrik språkutvecklande undervisning. Litteraturstudiens resultat visar på ett begränsat utbud av tidigare forskning kring negativa konsekvenser i användningen av digitala verktyg, hos andraspråkselever och deras språkutveckling. Vidare forskning som berör området bör därför komplettera den forskning som idag finns tillgänglig.

Denna kvalitativa studie har undersökt TRAS. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare använder sig av TRAS, hur det kan utveckla förskolans verksamhet och TRAS förtjänster samt hinder. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre stycken förskollärare som arbetar med TRAS i deras verksamhet. Det teoretiska ramverket har använts för att analysera resultatet. Resultatet visar att förskollärare använder TRAS som ett observationsmaterial för att kartlägga språket. TRAS kan utveckla förskolans verksamhet genom att upptäcka barns proximala utvecklingszon. TRAS öppnar även upp för pedagogiska diskussioner som kan användas för att utveckla verksamheten såsom miljö och material. De förtjänster som kan ses med TRAS är att det kan användas som ett gemensamt observationsmaterial, kvalitetssäkra verksamheten och se hur de olika språkförmågorna påverka varandra. De hinder som kan ses med TRAS är att det krävs kunskap om TRAS för att kunna utföra det och att förskolor många gånger benämner att TRAS är ett bedömningsmaterial.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur pedagogerna ute i verksamheterna använder vardagssituationerna i tamburen för att främja barns språkutveckling. För att utreda detta syfte ställs två problemfrågor, 1. Vilka strategier har pedagogerna för att ta tillvara på samtalen tillsammans med barnen när de befinner sig i tamburen? 2. Vilken typ av samtal finns det i tamburen?   De teorierna som ligger till grund i detta examensarbete är företrädesvis Lev Vygotskijs teorier om språkutveckling, samspel och interaktioner. Det empiriska materialet till detta examensarbete är av en kvalitativ art och genomfördes genom observationer av pedagoger i rutinsituationerna i tamburen, på två olika förskolor. Analysen av det insamlade materialet visar att den språkliga och kommunikativa interaktionen mellan barn och vuxna varierar på olika förskolor. På den ena förskolan som observerades bestod interaktionen mellan vuxen och barn till stor del av korta kommandon och tillrättavisningar, medan observationerna på den andra förskolan visade mer hur pedagogerna var mer av den vägledande sorten där de använde sina egna språkkunskaper för att hjälpa barnen att förstå sin omvärld genom språkliga benämningar och meningsuppbyggnader. Studien visar att det finns en medvetenhet kring språk och språkutveckling i rutinsituationer till viss del, men att detta är något man kan fortsätta att arbeta och utveckla mer i förskolans verksamhet. / The purpose of this study is to find out how teachers out in the operations are using everyday situations in the hall to promote childrens language development. To investigate this purpose, this study will go through two issues. 1. What strategies has the pre-school teachers to take advantage of the talks with the children when they are in the hall? 2. What type of conversations can be seen in the hall?   The theory underlying this study is Lev Vygotsky's theories of language development, interplay and interactions. The empirical data for this study was conducted through observation of educators in routine situations in the hall in the preeschools, in two different preeschools. The analysis of the data collected shows that the linguistic and communicative interaction between children and adults vary at different preschools. On one of the preschools that was observed, did interaction between adults and children largely consisted of short commands and reprimands. While observations on the second preeschools showed more how educators were more indicative of the kind where they used their own language skills to help children understand their world through the linguistic terms and constructing sentences.   The study shows that there is an awareness of language and language in routine situations to some extent, but this is something you can continue to work and develop more in preschool.

Syftet med studien är att undersöka hur flerspråkiga barn stimuleras i sin språkutveckling i förskolan. Studien är uppbyggd på kvalitativa intervjuer som genomförts med fyra verksamma pedagoger. Resultatet är sedan analyserat utifrån rådande forskning samt ett sociokulturellt perspektiv. Studien visar att respondenterna kontinuerligt arbetar med att utveckla barnens svenska språk. Att arbeta språkfrämjande för att utveckla barnens modersmål sker i olika stor utsträckning, mycket på grund av de intervjuade pedagogernas olika förutsättningar. Kompetens och ledningens riktlinjer är två viktiga parametrar.

Läsning och litteratur har stor betydelse för barns språkutveckling. Just under åren i förskolan sker en avgörande utveckling av barns språk visar forskning. För att få reda på hur läsning och litteratur prioriteras i förskolan har ett antal förskollärare på olika förskolor intervjuas och ett antal förskolors läsmiljöer har observerats och dokumenterats. Frågeställningarna handlar om hur läsning och andra aktiviteter med anknytning till litteratur förekommer i förskolan, vilka faktorer som påverkar hur läsningen sker och hur böckerna är placerade och hur läsmiljön är utformad.  Studien visar att många faktorer påverkar på vilket sätt och hur ofta läsning sker. Resultatet visar också att det är stora skillnader mellan förskolors läsmiljöer. Det framgår att det finns en skillnad mellan å ena sidan förskollärarnas engagemang och ambitioner som kommer fram i intervjuerna och å andra sidan hur verkligheten ser ut i respektive förskolas läsmiljö.

Syftet med denna kvalitativa studie är att, genom intervjuer, ta del av pedagogers uppfattningar och erfarenheter kring digitala verktyg i förskolan med inriktning mot språkutveckling. Sex intervjuer har gjorts, både med enskilda förskollärare och barnskötare samt i par från förskolor i olika kommuner, för att få ta del av deras uppfattningar och erfarenheter kring det aktuella ämnet. Materialet som samlades in under intervjuerna sorterades utifrån liknande mönster och teman. Ordet pedagoger är ett samlingsord när det gäller både förskollärare och barnskötare, vilket kommer vara ett återkommande ord i studien. Likaså ordet paddan är en av flera benämningar av en iPad som kommer återkomma genom studien, då pedagogerna använde sig av det ordet i intervjuerna och är en benämning som är bekant för många inom förskolans verksamhet. Resultatet visar på att det finns en variation av digitala verktyg i förskolan med olika användningsområden kring språkutveckling. Det visar också på hur dessa verktyg används i verksamheten och pedagogernas kunskap kring verktygen. Det kan vara ett sätt att förlänga den befintliga undervisningen genom att använda exempelvis paddan som ett komplement. Den är ett enkelt verktyg att ha med sig överallt. Det är viktigt att pedagogerna är delaktiga i vad barnen gör med verktyget. Dels för att vara närvarande men också kunna lära ut tillsammans med ett eller fler barn så att det blir en stund av lärande och utveckling.  I och med att utvecklingen går framåt i både förskolan och samhället när det kommer till digitala verktyg, behöver det finnas mer utbildning för pedagoger att ta del av för att ge den bästa lämpliga undervisningen till barnen när det kommer till digitala verktyg. Kunskapen behövs för att veta vilka program/appar som är bra för att utveckla språket hos barnen och kunna skapa nyfikenhet för barnen som vill lära sig mer.

No description available.