Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskollärare ser på användandet av högläsning i förskolan. För oss har denna studie varit betydelsefull att göra då det enligt vår uppfattning behövs mer kunskap om högläsning och varför det är viktigt. Högläsning känns angeläget då även den nya reviderade läroplanen för förskolan nämner högläsning som ett av läroplansmålen. I studien har vi använt oss av tio förskollärare med olika lång erfarenhet av yrket. Vi har utgått ifrån tre frågeställningar i vår studie som är: Vad har förskollärare för syn på användandet av högläsning med yngre barn? Vad har förskollärare för syn på användandet av högläsning med äldre barn? Finns det skillnader på synen av användandet av högläsning beroende på barnens ålder? Vi har i vår studie valt att utgå från det fenomenografiska perspektivet då vårt intresse var att undersöka förskollärares syn på användandet av högläsning. Utifrån vårt resultat av våra kvalitativa intervjuer har det visat sig att synen på högläsning skiljer sig i arbetet med de yngre och de äldre barnen. Med de yngsta barnen (1-2 år) beskrivs arbetet med högläsning främst som spontan medan de förskollärare som arbetar med de äldsta (5 år) barnen främst talar om högläsning som en planerad aktivitet. Ett annat resultat vår studie visar är att fokus från förskollärarna enbart hamnade på de yngsta samt på de äldsta barnen. Vår analys av studien var att barnen i mellanåldern (3-4 år) hamnar i skymundan och inte får samma möjlighet till språkutveckling genom högläsning i lika hög utsträckning som de yngsta och äldsta barnen.

Syftet med studien var att undersöka hur åtta förskollärare använder digitala verktyg som ett komplement i undervisningen för barns språkutveckling. För att ge svar på studiens frågeställningar användes en kvalitativ ansats där dataunderlag hämtades från semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade hur förskollärare använder digitala verktyg för att skapa dialoger, sociala sammanhang och samspel för att främja språkutveckling. Det framkom hur språkutveckling kan främjas genom att digitala verktyg kan inspirera till delaktighet, vad som är viktigt när man arbetar med den digitala miljön och hur den digitala miljön kan normaliseras. Studien visade även hur digitala verktyg kan underlätta för samverkan med vårdnadshavare samt hur förskolans verksamhet har förändrats sedan digitaliseringens inträde i förskolan.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärarna i studien arbetar med flerspråkighet och vilka förutsättningar de anser att de har för att arbeta med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Den metod som valts för att samla in data är semistrukturerade kvalitativa intervjuer. I den aktuella studien är fyra förskollärare från olika förskolor mina respondenter. Det teoretiska ramverket användes för att analysera data i studien. Resultatet visade att pedagogerna hade liknande arbetssätt och att de gör vad de kan med begränsade möjligheter då de saknar förutsättningar som förhandsinformation om barnen samt att vissa tekniska delar behöver utvecklas. Förhandsinformationen som saknas kan till exempel vara vad barnet pratar för språk och vilket land barnet kommer ifrån och det påverkar hur pedagogerna kan hjälpa barnets start på förskolan. Viss teknisk hjälp finns, men inte när det gäller minoritetsspråk och där olika dialekter påverkar hur hela språket låter. Denna studie kan vara en hjälp för någon som vill göra en liknande studie om några år för att jämföra med hur den såg ut idag.

Detta examensarbete syftar till att undersöka förskollärarnas arbetssätt kring digitala verktyg i förskolans verksamhet i syfte att främja barns språkutveckling. Undersökningen använder sig av en kvalitativ metod som motsvarar småskalig forskning. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där sammanlagt sex förskollärare intervjuats enskilt på tre olika förskolor, kring pedagogernas arbetssätt med lärandeappen Polyglutt. I resultatet redovisas pedagogernas olika arbetssätt när det handlar om barns språkutveckling utifrån både planerade och spontana aktiviteter. Resultatet tyder på att de pedagoger som fokuserar på att arbeta utifrån planerade lärandesammanhang, skapar mer variationsinriktade aktiviteter i verksamheten tillskillnad från pedagogerna som använder Polyglutt spontat. Vidare framgår det att utformning av lärmiljön anses ha en stor betydelse vid aktiviteter där både val av rum, material och kommunikation under och efter lärandesammanhang är avgörande faktorer för barns lärande.

Med studiens syfte vill vi belysa de metoder och arbetssätt som främjar elevers förstaspråksutveckling och andraspråksutveckling i undervisningen. I studien används begrepp från det sociokulturella perspektivet. De är den proximala utvecklingszonen, scaffolding, samspel och flerspråkighet/tvåspråkighet. Intervjuer och observationer har använts för att ta reda på hur två förskollärare arbetar med flerspråkighet i förskoleklass. Resultatet visar att förskollärarna saknar resurser för inkludering av elevers modersmål (första språket) i undervisningen. Observationerna visar hur förskollärarna arbetar för att elever ska utveckla det svenska språket (andraspråket). I intervjuerna beskriver förskollärarna sitt förhållningsätt där de använder sig av tydlighet, korta instruktioner och upprepningar i mötet med flerspråkiga elever.

I studien undersöks lärares upplevelser av sin undervisning för elever med svenska som andraspråk. Fokus har legat på vilka språkutvecklande undervisningsmetoder, stöd och anpassningar som görs för att hjälpa elever som inte har svenska som modersmål. Ett sociokulturellt perspektiv har använts, då detta är framträdande i nutida undervisning och utgör grunden för aktuell läroplan och de styrdokument som finns för skolan. Respondenterna i studien kom från en mellankommun i södra Sverige och delades i studien in i två grupper. Den ena gruppen uppstod ur en frivillig kompetensutvecklingsdag. Den andra gruppen bestod av samtliga grundlärare i regionen. De metoder som användes var pilotintervju och enkät med mestadels öppna frågor. En pilotintervju gjordes med regionens chef för modersmålsenheten för att få ökad förståelse för hur regionen arbetar med undervisning för elever med svenska som andraspråk. På grundval av denna intervju formulerades en enkät. Resultatet av studien visar att de flesta av respondenterna anser att det råder brist på resurser för undervisning i svenska som andraspråk. Bristerna märks vad gäller såväl personalresurser som tid och kunskap. De flesta respondenter använder sig av olika typer av stöd i undervisningen. Stödet kan exempelvis ta form av bilder, extra förklaringar, gruppaktiviteter, läsplattor eller studiehandledare som talar elevens språk. En slutsats som kunde dras i undersökningen var att det rådde olika uppfattningar hos respondenterna om vilken elevgrupp som får mest stöd – elever med svenska som andraspråk eller elever med svenska som förstaspråk. Respondentgrupperna skilde sig här åt i sina uppfattningar: Respondenter som ingick i den frivilliga kompetensutvecklingsgruppen ansåg i högre grad att elever med svenska som förstaspråk fick mer stöd, medan den andra gruppen i högre grad ansåg att elever med svenska som andraspråk fick mer stöd. Båda respondentgrupperna vad dock eniga i uppfattningen att elever med svenska som andraspråk behöver mer stöd än vad som i nuläget är fallet.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur sambandet mellan lässtrategin inferensläsning och elevers läsförståelseutveckling presenteras genom tidigare forskning. Studien inriktar sig mot undervisning inom svenskämnet för årskurs F-3. Vidare belyser studien hur läraren genom språkutvecklande arbetssätt kan bidra till att utveckla elevernas läsförståelse. Läsutvecklingen lägger grunden för fortsatt kunskapsutveckling och är ett av skolans viktiga uppdrag. Lässtrategin inferensläsning kan utgöra en viktig del av identitetsskapandet eftersom eleverna genom strategin kopplar textens handling till egna erfarenheter och känslomässiga tillstånd. Alla elever får idag inte det stöd de behöver för att utveckla sin läsförståelse. Elever har dessutom olika förutsättningar att lära, vilket i sin tur ställer höga krav på lärarens kompetens och förmåga att anpassa undervisningen så att alla elever ges möjlighet att nå kunskapsmålen. Resultatet av det analyserade forskningsmaterialet visar sig knyta an till den sociokulturella teorin som belyser vikten av interaktion mellan lärare och elev. Datainsamlingen har skett genom informationssökningar i olika databaser. Det material som undersökts består både av nationella och internationella vetenskapliga artiklar och journaler. Avgränsningar som tillämpats vid informationssökningen är bland annat att den undersökta forskningen ska vara av aktuellt publikationsår samt att den behandlar en åldersgrupp som är relevant i förhållande till studiens syfte, vilket presenteras närmre i urvalet. I analysen av det undersökta materialet framkommer likheter och skillnader kring relationen mellan inferensläsning och läsförståelseutveckling. I studiens bakgrund förankras även litteratur som är relevant för studiens syfte samt kopplingar till svenska skolans styrdokument. Resultatet av studien visar att elevers läsförståelse utvecklas när lässtrategin inferensläsning undervisas genom dialogisk högläsning, frågeställningar och textsamtal. För att språk och läsförståelseutveckling ska ske är elevernas motivation samt interaktionen mellan lärare och elev avgörande.

Syftet med studien är att granska tillgängligt stödmaterial för barns språkutveckling inom förskolans verksamhet. Genom systematisk sökning identifierades olika typer av stödmaterial och analyserades med en latent innehållsanalys samt ur ett socialsemiotiskt perspektiv. Analysen resulterade i 12 kategorier; Förhållningssätt, Fysiskt material, Institutioner, Språkstödjande, Verbalt, Icke-verbalt, Planerad aktivitet, Spontan aktivitet, Kontinuerlig aktivitet, En och en, I grupp samt Utbildning. Resultatet visade på att pedagogens förhållningssätt var det viktigaste för barns språkutveckling samt att fysiskt stödmaterial kunde användas som komplement. Resultatet visade även vikten med att skapa en inkluderande miljö i verksamheten för att stödja barns språkutveckling. Slutsatsen med studien betonar samverkan mellan pedagogiskt förhållningssätt och fysiskt stödmaterial med utgångspunkt från barns intresse är mest optimalt för en språkstödjande verksamhet. Detta tar även stöd i Barnkonventionen och förskolans läroplan som betonar vikten av att inkludera barnet i beslut om sin utbildning samt till deras rätt till sitt eget språk.

Syftet med denna studie var att ta reda på förskollärares syn på högläsningens betydelsekopplat till barns språkutveckling. Under arbetets gång har det lagts fokus på hurförskollärarna arbetar i förskolan kring högläsning för att främja och stödja barnsspråkutveckling. I bakgrunden redogörs det om förskolan och förskoleklassensstyrdokument, barnkonventionen och de rättigheter som barnen besitter samt hurSkolverket arbetar kring barns utveckling. Vidare i bakgrunden nämns vikten av atthögläsning kan bidra till tänkande, kreativitet och fantasi och därmed ge inspiration tilllek vilket kan vara en bidragande faktor till språkutveckling. Studien är grundad på enkvalitativ metod och 10 stycken semistrukturerade intervjuer är utförda, detta för atthöra respondenternas egen relation till högläsning och vad de besitter för erfarenheteroch uppfattningar. Studien utgår från den sociokulturella teorin. De resultat som studienhar visat är att förskollärarna i första hand använde högläsning som ett pedagogisktredskap för att främst utveckla barns språk, med regelbundet stöd av dokumentation.Resultatets två teman är: Förskollärares användning av högläsning i förskolan och hurdet stimulerar språkutvecklingen samt förskollärares uppföljning av aktivitetenhögläsning. I diskussionen ställs studiens resultat mot tidigare kunskap om högläsning.En av de viktigaste nycklarna till språkutveckling genom högläsning är att låta barnenvara delaktiga och att samtala om det lästa, vilket också blir studiens slutsats.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken analysmetod av processbarhetsteorin och performansanalysen som ger mest användbar information om andraspråkselevers språkutveckling. För att synliggöra vilken information analysmetoderna visar, samlades data in genom analys av tre redan producerade andraspråkselevtexter. Resultatet visar att analysmetoderna synliggör och kartlägger olika aspekter i inlärarnas språkutveckling. Processbarhetsteorin ger information om vilken grammatisk utvecklingsnivå inlärarna befinner sig på, och vad inom grammatiken de behöver arbeta med härnäst. Performansanalysen ger information om inlärarnas språkliga och innehållsliga kvaliteter och ger en bredare bild av vad de behöver arbeta med härnäst. Analysmetoderna kompletterar varandra mycket väl och ger tillsammans en detaljerad och bred bild av samtliga delar i inlärarens språkinlärningsprocess.