Att tänka högt är språkutvecklande, det finns alltså en tydlig koppling mellan tanken och språket. Studien har en kvalitativ utgångspunkt där de teoretiska perspektiv som fungerar referensram för studien är sociokulturell teori och konstruktivism. Denna studie syftar till att synliggöra på vilket sätt grundlärare stödjer elevers språkutveckling genom arbete med skönlitterära texter. I enlighet med detta syftar studien till att besvara dessa fyra frågeställningar: Hur säger sig yrkesverksamma grundlärare arbeta med skönlitteratur i klassrummet? På vilket sätt inbjuds eleven till en skönlitterär värld i svenskundervisningen, enligt yrkesverksamma grundlärare? Vilka möjligheter skapas, enligt grundlärarna för att eleverna ska tillägna sig djupförståelse kring de skönlitterära texter som läses? På vilket sätt kan skönlitteratur fungera som ett verktyg för att främja elevens språkutveckling, enligt yrkesverksamma grundlärare? För att besvara dessa frågeställningar som formulerats utifrån syftet användes semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Fem olika verksamma grundlärare intervjuades och dessa valdes ut genom ett bekvämlighetsurval samt deras antal verksamma år inom skolväsendet i åtanke. Det empiriska materialet tolkas och analyseras sedan genom en innehållsanalys där resultatet delas in i tre olika kategorier; bearbetning av skönlitterära texter, inbjudan till den skönlitterära världen och språkutvecklande arbetssätt. Resultatet visar på att grundlärare uppfattar skönlitteratur som något viktigt i skolan eftersom den inte läses mycket på fritiden. Det framkommer även att det finns en önskan om att arbeta mer med skönlitteratur i svenskundervisningen. Grundlärarna ser på skönlitteratur som viktigt och anser att den ska planeras in i undervisningen samt att det bör finnas en planering och ett syfte bakomliggande. Ofta är syftet, enligt grundlärarna att utveckla läsförståelse och djupförståelse eller att väcka lust till att läsa. I resultatet av studien framgår det att lärare anser att skönlitterära texter kan användas som ett språkutvecklande verktyg i undervisningen men det uttalas inte på vilket sätt. Grundlärarna anser att bearbetandet av skönlitterära texter är viktigt för att det ska kännas meningsfullt för eleven. Boksamtal och gruppsamtal nämns vilket främjar språkutvecklingen enligt forskningen. Dock är frågan om yrkesverksamma grundlärare är medvetna om att de arbetar på ett språkutvecklande sätt?   Nyckelord; boksamtal, skönlitteratur, språkutvecklande arbetssätt, språkutveckling, svenskundervisning

Syftet med studien var att undersöka hur tio förskollärare arbetar för att främja barns språkutveckling i förskolan. Studien har utgått ifrån sociokulturellt perspektiv och som metod användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att förskollärarna aktivt arbetar med material och metoder för att främja språkutvecklingen i förskolan. Förskollärarna beskrev vikten av att språkutvecklingen i förskolan håller en god kvalité genom att planera i och ta vara på verksamheten. Estetiska uttrycksformer, bildstöd och teckenstöd är några av många verktyg och metoder som beskrivs i arbetet med språkutvecklingen. Vi har genom denna studie dragit slutsatsen att förskollärarna kontinuerligt arbetar med språkutveckling i förskolan, men på olika sätt. Samtidigt som flera arbetsmetoder används av samtliga, så som bland annat högläsning, tecken- och bildstöd. Däremot finns vissa begränsningar i arbetet med språkutveckling i förskolan, och förskollärarna beskriver hur de kan komma att behöva ännu fler förutsättningar för att lyckas utveckla sitt arbete med språkutvecklingen i förskolan.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare arbetar i praktiken med tysta barns språkutveckling i förskolan, men också vilka utmaningar som förskollärare möter i detta arbete. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes i denna kvalitativa studie. Det sociokulturella perspektivet med fokus på socialt samspel, språk, kommunikation, verktyg, artefakter och vikten av lärmiljöer för barns utveckling och lärande blev den teoretiska utgångspunkten. Resultatet visade att arbeta i mindre grupper, ge tid, vara tydlig, upprepa ord, använda bilder, teckenstöd och högläsning var metoder som förekom i förskollärares arbete med språkutveckling. Studiens slutsats visade att tysta barns behov inte är prioriterade i dagens förskola. Förskollärares utformande av språkutvecklande miljöer och material för barn användes ofta för hela barngruppen och inte specifikt för tysta barn. Personal och tidsbrist, stora barngrupper samt ingen specifik kompetensutbildning inom tysta barns språkutveckling var utmaningar förskollärare mötte i arbetet, vilket kunde påverka tysta barns förutsättningar för språkutveckling.

The purpose of the study is to investigate whether a language-development teaching in the social sciences could conceivably benefit multilingual students. As well as how it could have a snowball effect and is thought to increase understanding and equivalence in the classroom. The study is a general literature study aimed at compiling and reviewing various scientific texts on research on language development teaching. The result shows that there are development strategies and working methods for language development teaching in the social sciences, which not only support multilingual students but also those students who have the teaching language as their mother tongue and who need support in teaching. The study also shows how a language developmental teaching can lead to dialogue, understanding and community which, in accordance with the school curriculum and the social science curriculum, can be thought to reinforce the values that lie in a democratic society and in a cultural diversity.

Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares olika förhållningssätt till språkutveckling hos flerspråkiga barn med annat modersmål än svenska. Enligt Skolverkets (2020) statistik har antalet flerspråkiga barn i förskolan ökat under de senaste åren, därför anser vi att studiens syfte är av vikt. För att uppnå vårt syfte har vi har använt oss av sex kvalitativa intervjuer med förskollärare från tre olika förskolor och använt oss av sociokulturell teori i vår analys. Samtliga förskolor har en majoritet flerspråkiga barn med annat modersmål än svenska. Resultatet visar att förskollärarna säger sig arbeta medvetet med språket hela tiden bland annat genom att benämna allt som de gör, upprepa allt barnen säger samt att både barn och pedagoger använder sig av bilder för att kommunicera. Resultatet visar också att förskollärarna beskriver att samarbetet med vårdnadshavare är viktigt för barnets språkutveckling så att barnet får möjlighet att utveckla alla sina språk. Samtliga förskollärare menar att sammansättningen i barngruppen är av stor betydelse för att de flerspråkiga barnen ska få chans att utveckla sitt svenska språk så bra som möjligt, de behöver fler språkförebilder i det svenska språket.

Det här examensarbetets kunskapsområde är högläsning och boksamtal. Syftet är att öka kunskapen om hur förskollärare använder sig av högläsning och boksamtal i verksamheten för att främja språkutvecklingen hos barn. För att få svar på vårt syfte har vi valt att använda oss av halvstrukturerade intervjuer med fem informanter som är förskollärare på olika förskolor i Mellansverige. Genom intervju som metod har vi fått en inblick i deras tankar och resonemang kring ämnet utifrån deras perspektiv. Vi valde förskollärare för att de har det pedagogiska ansvaret för undervisningen och att det utövas enligt läroplanens mål (Lpfö 2018, s.7). Det insamlade materialet har tolkats och analyserats med inspiration av det sociokulturella perspektivet. I resultatet framkom att förskollärarna besitter relevant kunskap för att använda sig av högläsning och de tar vara på både spontana och planerade tillfällen. Genom förskollärares engagemang kan barnen lockas till att kommunicera och samspela kring bokens innehåll i form av boksamtal. Dock ges inte alltid de rätta förutsättningarna till det på grund av praktiska skäl och stora barngrupper. Förskollärarna tar vara på barnens intresse samt förkunskaper för att bidra till delaktighet. Genom upprepning av böcker bidrar förskollärarna till en större förståelse för bokens innehåll som leder till att barnen kan ha större inflytande i samtalen.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka förskollärares arbetssätt för att stödja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. För att uppnå studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare från fyra olika mångkulturella förskolor. Det sociokulturella perspektivet har använts för att tolka studiens empiri. Resultatet av studien visade att förskollärarna använder sig av bildstöd, TAKK (teckenstöd) och kroppsspråk för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Vidare framkommer att verbalt språk och läsning är betydelsefulla för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Resultatet visar att en viktig komponent i att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn är att förskollärarna använder sig av benämningar och upprepningar i vardagen för att berika barnens ordförråd. Studiens resultat visar även att samarbetet med vårdnadshavare är en viktig del i arbetet med flerspråkiga barns utveckling av modersmålet och svenska språket.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskollärarna ser på högläsningens betydelse samt deras erfarenheter kring högläsning. Vi ville även undersöka vilka möjligheter och hinder som kan finnas för att skapa lärorika lässituationer i förskolan kring högläsningssituationerna. En kvalitativ studie användes där åtta olika förskollärare på sex olika förskolor intervjuades. I studien framkom det att de flesta använder sig av högläsningen i ett språkutvecklande syfte men även att de i stor utsträckning oftast använder högläsningen för vilan. Det framkom att förskollärarna ansåg att det kunde vara svårt att få tiden att räcka till för att arbeta med högläsningen så mycket som de skulle vilja. Vår slutsats är att förskollärarna är medvetna om hur de vill arbeta med högläsningen och med vilket syfte, dock så påverkas det av olika organisatoriska faktorer som miljöns utformning och tidsbrist vilka försvårar arbetet.

I dag räknas Sverige som ett mångkulturellt land likt många andra länder runt om i världen. För den svenska skolan innebär det att fler språk talas och fler kulturer möts inom verksamheten, vilket ställer andra krav på lärarna och undervisningen än vad det tidigare har gjorts. Syftet med studien är att få kunskap om hur lärare använder olika språkutvecklande arbetssätt i sin undervisning samt om och hur lärare uppfattar att tecken som alternativ och kompletterande kommunikation kan bidra till språkutveckling hos flerspråkiga elever i årskurserna F-3. Resultatet ska ge svar på följande frågeställningar: Hur beskriver lärare att deras undervisning främjar flerspråkiga elevers språkutveckling? Hur upplever lärare att användandet av TAKK kan fungera som ett verktyg för att utveckla flerspråkiga elevers språkförståelse? Kvalitativa intervjuer av den semistrukturerade varianten har använts som metod för materialinsamlingen i den här studien. Då det är lärare som har intervjuats utifrån sina upplevelser och tillvägagångssätt har också en fenomenologisk forskningsansats inspirerat studien. Studiens teoretiska utgångspunkt är den sociokulturella teorin. Resultatet visar att lärare arbetar språkutvecklande och att bildstöd, språklig stöttning samt samtal och interaktion är viktiga delar i det arbetet. Resultatet påvisar även att TAKK kan fungera som ett flerspråkigt verktyg i språkutvecklingen hos samtliga elever. / Today, Sweden is regarded as a multicultural country like many other countries around the world. For the Swedish school, this means that more language are spoken and more cultures are met within the school, which makes other demands on the teachers and the education. The purpose of the study is to gain knowledge about how teachers use different language development methods in their teaching as well as whether and how teachers perceive that signs as augmentative and alternative communication can contribute to language development in multilingual students in grades F-3. The result will answer the following questions: How do teachers describe their teaching and how it encourages the language development of multilingual students? How do teachers experience that signs as augmentative and alternative communication can serve as a tool for developing language understanding with multilingual students? Qualitative interviews of the semi-structured kind have been used as the method of gathering material in this study. Since there are teachers who have been interviewed based on their experiences and course of action, a phenomenological research approach has also inspired the study. The theoretical background of this study is the sociocultural theory. The result shows that teachers use language development methods and that images, linguistic support, as well as conversation and interaction are important parts of this work. The result also shows that signs as augmentative and alternative communication can work as a multilingual tool in the language development of all students.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om användandet av TAKK, Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, samt hur verktyget kan främja barns språkutveckling. Det sociokulturella perspektivet kan relateras till TAKK då tecken används som ett medierande redskap i kommunikation, språk och tänkande. Empirin hämtas genom kvalitativa intervjuer som tematiskt analyseras. Resultatet visar att TAKK brukas mestadels i planerade aktiviteter och vardagssituationer, förskollärare inkluderar alla barn i teckenanvändning men använder det främst när behov hos barn uppstår. Slutsatsen är att TAKK främst används för barn med språkliga utmaningar och att det ska individanpassas efter barnens behov. Verktyget används som medierande verktyg för att stödja barn i sin språk- och kommunikationsförmåga.