Den offentliga maktens ökade synlighet på sociala medier leder till rättsliga problem, utmaningar och komplicerade ställningstaganden. Det finns därför ett behov av att utreda rättsläget och att kommentera de rättsliga utmaningar som myndigheterna står inför. För att uppnå syftet med uppsatsen tillämpas  en kombination av rättsdogmatisk, rättsanalytisk och rättsinformatisk metod. Dessa rättsvetenskapliga metoder har även styrt materialvalet.    Analysen visar att inlägg och kommentarer på myndigheters sociala medier blir allmänna handlingar. Särskilda svårigheter uppkommer dock när det gäller länkning, myndigheters bevakning av utomståendes sociala medier samt när en tjänsteman ska anses agera för myndighetens räkning. Offentlighetsprincipen ställer även krav på myndigheters dokumentering och hantering av inlägg. Under vissa omständigheter ska inlägg gallras, vilket kan bli svårt att genomföra när inläggen inte finns på myndighetens egen server. Av integritetshänsyn är det problematiskt att uppgifter om enskilda kan finnas kvar hos en tjänsteleverantör.      När EU:s dataskyddsförordning (GDPR) blir tillämplig den 25 maj 2018 kommer myndigheter att få fler regler att förhålla sig till när de behandlar personuppgifter i sociala medier. Integritetsskyddet kan då komma att förstärkas.     För myndigheter är sociala medier även en värdefull plattform för att nå ut till allmänheten med information, vägledning och råd. Samtidigt uppstår gränsdragningsproblem mellan vad som utgör rådgivning respektive myndighetsutövning. Ytterligare frågeställningar rör myndigheters utredningsskyldighet när det gäller information om enskilda som finns på sociala medier. Myndigheters opartiskhet och objektivitet riskerar att rubbas om myndigheter slumpmässigt letar efter information om enskilda på sociala medier. Samtidigt är myndigheter skyldiga att beakta sådan information som är av betydelse för ett ärende. Det är därför av vikt att myndigheter har rutiner för hur ärendehandläggningen ska gå till, utan att balansen mellan effektivitet och legalitet rubbas. / As a result of the increased activity on social media by the public authorities, there are legal problems, challenges and complicated standpoints. Therefore, there is a need to examine the legal situation and comment on the legal challenges that authorities face. In order to achieve the aim of this essay, a combination of the methods legal dogmatics, legal analytics and legal informatics will be used. The analysis demonstrates that posts and comments on authorities’ sociala media platforms become official documents. However, difficulties arise regarding hyper linking, authorities’ monitoring of social media belonging to a third party, as well as the question of when a public official should be considered to act on behalf of the authority. The Swedish principle of openness also requires that posts and comments are documented and handled correctly. In some circumstances, posts also need to be erased, which can be difficult when they are stored on an external server. This imposes specific problems in terms of integrity. When the General Data Protection Regulation (GDPR) will be applicable from 25 March 2018, authorities will be faced with more rules regarding the publishing of personal data on social media. As a result, the protection of individuals’ integrity may increase. For public authorities, social media is a valuable platform used to reach out to citizens with information, advice and guidance. At the same time, there is sometimes a fine line between guidance and exercise of public authority. Further questions regard the obligation of administrative authorities to perform investigations. While the objectivity and impartiality of the authorities could be threatened if information about individuals is arbitrarily seeked out on social media, administrative authorities are obliged to consider all information that could be of importance to a case. Thus, it is crucial that authorities have procedures to ensure a transparent and proper administration, without disturbing the balance between efficiency and lawfulness.

The aim of this study is to examine if the freedom of information and thus also the freedom of expression in Sweden can be harmed if Swedish archives will start to identity control and register scholars who wants to take part private of archives in public archives. To find an answer, I have looked at the advantages and disadvantages of such registration and control. If a registration is introduced there is some thought about sort out and preservation and you can see if the principle of openness and thus freedom of expression can be damaged in such a registration. I have analysed and compared Swedish laws concerning the principle of openness and for archives as well as the EU’s General Data Protection Regulation (GDPR) and conducted semi-structured interviews with a lawyer, an archivist, and a journalist. I have concluded that it is possible for the Swedish National Archive to register who takes part in their individual archives, but it is uncertain how long this information can be preserved. Most of the informants believe that the principle of openness and thus freedom of expression can be damaged if control of identification is introduced. The journalist believes that the registered information can be used to map journalists and prevent them from accessing information in private archives. / Syftet med denna studie är att undersöka om offentlighetsprincipen och därmed också yttrandefriheten i Sverige kan skadas om svenska arkiv kommer att börja identitetskontrollera och registrera forskare som vill delta privat i arkiv i offentliga arkiv. För att hitta ett svar har jag tittat på fördelarna och nackdelarna med sådan registrering och kontroll. Om en registrering införs tänker man på sortering och bevarande och man kan se om principen om öppenhet och därmed yttrandefrihet kan skadas i en sådan registrering. Jag har analyserat och jämfört svenska lagar om principen om öppenhet och för arkiv samt EU: s allmänna dataskyddsförordning (GDPR) och genomfört halvstrukturerade intervjuer med en advokat, en arkivare och en journalist. Jag har kommit fram till att det är möjligt för Svenska Nationalarkivet att registrera vem som deltar i sina enskilda arkiv, men det är osäkert hur länge denna information kan bevaras. De flesta informanter tror att principen om öppenhet och därmed yttrandefrihet kan skadas om kontroll av identifiering införs. Journalisten tror att den registrerade informationen kan användas för att kartlägga journalister och hindra dem från att få tillgång till information i privata arkiv.

EU har gradvis utökat sin normgivningskompetens, ofta på bekostnad av medlemsstaternas lagstiftning. Detta har nyligen aktualiserats för Sverige på grund av Dataskyddsförordningen som i folkmun kallas GDPR. I och med att det traditionellt sett har funnits ett starkare dataskydd i EU-rätt jämfört med svensk rätt blir den inhemska lagstiftningen onekligen påverkad av förordningen. Den här uppsatsen avser analysera specifikt offentlighetsprincipen som är stadgad i Sveriges grundlag. Syftet är att identifiera huruvida rätten att ta del av allmänna handlingar, som är en del av offentlighetsprincipen, kan komma att inskränkas med hänsyn till principen om EU-rättens företräde. Syftet uppnås genom fyra etapper. Först sker en historisk tillbakablick av diskussionen vid det svenska unionstillträdet om offentlighetsprincipens fortlevnad. Efter detta görs en jämförelse mellan GDPR och intern rätt för att identifiera eventuella motsättningar. Vidare analyseras praxis från både Sverige och EU-domstolen för att visa på likheter och skillnader i avvägningen mellan offentlighet och sekretess. Till sist utreds hur principen om EU-rättens företräde kan tolkas tillsammans med andra unionsrättsliga bestämmelser för att antingen åsidosätta den nationella lagstiftningen eller hålla den intakt. Författaren föreslår slutledningsvis att effekten på offentlighetsprincipen är försumlig samtidigt som möjligheten att tolka mål härom delvis har skiftat från medlemsstaten till EU-domstolen. / The EU has gradually expanded its legislative competence, often at the expense of member state legislation. This has recently become highly relevant for Sweden due to the recent data protection regulation, the GDPR. Since there has traditionally been a stronger protection for personal data in the EU in comparison to Sweden, domestic Swedish law will become affected by the GDPR coming into force. Within this backdrop, the focus in this thesis will be the right to access public documents, which is established in the Swedish constitution. The aim with this work is to identify in what respect the right to access public documents will be affected considering the principle of primacy according to EU law. The aim is pursued in four steps. First, the former discussion on how the right to access public documents would be affected due to Sweden’s entrance to the EU will be presented. Secondly, the compliance of Swedish law in relation to the GDPR in order to identify potential conflict of norms will be reviewed. Thirdly, case law of the ECJ and Swedish courts in order to show the differentiation between balancing transparency and personal integrity will be reviewed. Finally, it will be analysed how the primacy of EU law can be interpreted together with other EU norms to either override the Swedish constitutional law or leave it intact. The findings suggest that while the effect of the GDPR on the Swedish “offentlighetsprincipen” is negligible, the right to interpret such cases has gradually shifted from relying partly on the member state to the EU.

<p>Ansökningshandlingarna i ett kommunalt rekryteringsärende är vanligtvis att betrakta som allmänna handlingar. Detta har ibland upplevts som ett problem för kommunala arbetsgivare. Det befaras att många kompetenta presumtiva intressenter avstår från att söka sig en ny kommunal anställning, då det inte kan ske utan en offentlighet redan vid ansökningstillfället.  Under de senaste 20 åren har kommuner därför i allt större utsträckning anlitat konsulter vid rekrytering av högre tjänstemän. I samband med detta har det flera gånger diskuterats hur detta förfarande påverkar offentlighetsprincipen. När privata konsulter sköter kommunala rekryteringsärenden, menar vissa att ansökningshandlingarna i ärendet inte är att betrakta som allmänna när de inkommer till konsulten. Detta eftersom privata aktörer inte omfattas av offentlighetsprincipen. Andra är av motsatt uppfattning.</p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns möjlighet för kommunen att tillämpa konfidentiell behandling av ansökningarna genom att anlita konsulter. Frågeställningen lyder: på vilket sätt och under vilka förutsättningar kan handlingar hållas konfidentiella i ett kommunalt rekryteringsförfarande med konsultmedverkan? I uppsatsen behandlas enbart kommunal rekrytering, statlig rekrytering lämnas utanför. Även arbetsrättsliga konsekvenser och sekretessprövning lämnas utanför. Utredningen bygger på en traditionell rättsdogmatisk metod. De lege lata, och därmed också materialet har en klar tyngdpunkt i praxis. Som en grund för förståelse av rättsfall och JO-uttalanden klarläggs den rättsliga regleringen. Lagstiftning, förarbeten och rättsprinciper behandlas tämligen deskriptivt.</p><p> </p><p>Kommuner har till stor del sin fria anställningsrätt vid rekryteringar, dock med hänsyn till objektivitetsprincipen och likabehandlingsprincipen enligt Regeringsformen. Kommuners förehavanden omfattas normalt av offentlighetsprincipen. Offentlighetsprincipen syftar bland annat till att ge medborgare och media rätt att kontrollera att rekryteringar sköts sakligt och opartiskt. Handlingsoffentligheten som regleras i TF kap.2 är begränsad till att enbart gälla s.k. allmänna handlingar. Rekvisiten för att en handling ska anses vara allmän är att den inkommit eller upprättats hos en myndighet samt förvaras hos den samma. Genom en restriktiv tolkning av reglerna för allmänna handlingar omfattas inte ansökningshandlingar som inkommer till en konsult i ett kommunalt rekryteringsärende av handlingsoffentlighet. En sådan restriktiv tolkning ska dock inte göras enligt RegR. Detta har framkommit dels i</p><p>RÅ 84 2:49 där en kontrolldagbok som aldrig inkommit eller förvarats hos Ale kommun ändå kom att betraktas som allmän handling eftersom dagboken faktiskt tillhörde kommunen. Även frågan om handlingsoffentlighet vid kommunala rekryteringar under konsultmedverkan har prövats av RegR ett antal gånger med olika resultat. Utfallet beror bl.a. på vilken tillgång till ansökningarna kommunerna haft under konsultarbetet, hur annonserna utformats och hur det kommande anställningsförfarandet går till.</p><p> </p><p>Även JO har ett flertal gånger uttalat sig i frågan, vid ett tillfälle gjordes en utredning av fem kommuners förfarande i rekryteringsärenden med konsultmedverkan. JO kritiserade vissa av kommunernas förehavande men menar i det stora hela att det inte finns några rättsliga hinder för kommuner att använda sig av konsulter i rekryteringsärenden.</p><p> </p><p>Konklusionen av denna utredning är att det finns möjligheter för kommuner att tillämpa konfidentiell hantering av ansökningar i förberedande rekryteringsärenden. Ett sådant förfarande kräver dock att det i annonsen tydligt redogörs för att det är intresseanmälningar som efterfrågas, att konsultens och kommunens arbete klart åtskiljs samt att själva rekryteringen är öppen även för personer som inte skickat intresseanmälningar till tjänsten och för de som skickat intresseanmälningar men inte rekommenderats av konsulten.</p>

Ansökningshandlingarna i ett kommunalt rekryteringsärende är vanligtvis att betrakta som allmänna handlingar. Detta har ibland upplevts som ett problem för kommunala arbetsgivare. Det befaras att många kompetenta presumtiva intressenter avstår från att söka sig en ny kommunal anställning, då det inte kan ske utan en offentlighet redan vid ansökningstillfället.  Under de senaste 20 åren har kommuner därför i allt större utsträckning anlitat konsulter vid rekrytering av högre tjänstemän. I samband med detta har det flera gånger diskuterats hur detta förfarande påverkar offentlighetsprincipen. När privata konsulter sköter kommunala rekryteringsärenden, menar vissa att ansökningshandlingarna i ärendet inte är att betrakta som allmänna när de inkommer till konsulten. Detta eftersom privata aktörer inte omfattas av offentlighetsprincipen. Andra är av motsatt uppfattning.   Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns möjlighet för kommunen att tillämpa konfidentiell behandling av ansökningarna genom att anlita konsulter. Frågeställningen lyder: på vilket sätt och under vilka förutsättningar kan handlingar hållas konfidentiella i ett kommunalt rekryteringsförfarande med konsultmedverkan? I uppsatsen behandlas enbart kommunal rekrytering, statlig rekrytering lämnas utanför. Även arbetsrättsliga konsekvenser och sekretessprövning lämnas utanför. Utredningen bygger på en traditionell rättsdogmatisk metod. De lege lata, och därmed också materialet har en klar tyngdpunkt i praxis. Som en grund för förståelse av rättsfall och JO-uttalanden klarläggs den rättsliga regleringen. Lagstiftning, förarbeten och rättsprinciper behandlas tämligen deskriptivt.   Kommuner har till stor del sin fria anställningsrätt vid rekryteringar, dock med hänsyn till objektivitetsprincipen och likabehandlingsprincipen enligt Regeringsformen. Kommuners förehavanden omfattas normalt av offentlighetsprincipen. Offentlighetsprincipen syftar bland annat till att ge medborgare och media rätt att kontrollera att rekryteringar sköts sakligt och opartiskt. Handlingsoffentligheten som regleras i TF kap.2 är begränsad till att enbart gälla s.k. allmänna handlingar. Rekvisiten för att en handling ska anses vara allmän är att den inkommit eller upprättats hos en myndighet samt förvaras hos den samma. Genom en restriktiv tolkning av reglerna för allmänna handlingar omfattas inte ansökningshandlingar som inkommer till en konsult i ett kommunalt rekryteringsärende av handlingsoffentlighet. En sådan restriktiv tolkning ska dock inte göras enligt RegR. Detta har framkommit dels i RÅ 84 2:49 där en kontrolldagbok som aldrig inkommit eller förvarats hos Ale kommun ändå kom att betraktas som allmän handling eftersom dagboken faktiskt tillhörde kommunen. Även frågan om handlingsoffentlighet vid kommunala rekryteringar under konsultmedverkan har prövats av RegR ett antal gånger med olika resultat. Utfallet beror bl.a. på vilken tillgång till ansökningarna kommunerna haft under konsultarbetet, hur annonserna utformats och hur det kommande anställningsförfarandet går till.   Även JO har ett flertal gånger uttalat sig i frågan, vid ett tillfälle gjordes en utredning av fem kommuners förfarande i rekryteringsärenden med konsultmedverkan. JO kritiserade vissa av kommunernas förehavande men menar i det stora hela att det inte finns några rättsliga hinder för kommuner att använda sig av konsulter i rekryteringsärenden.   Konklusionen av denna utredning är att det finns möjligheter för kommuner att tillämpa konfidentiell hantering av ansökningar i förberedande rekryteringsärenden. Ett sådant förfarande kräver dock att det i annonsen tydligt redogörs för att det är intresseanmälningar som efterfrågas, att konsultens och kommunens arbete klart åtskiljs samt att själva rekryteringen är öppen även för personer som inte skickat intresseanmälningar till tjänsten och för de som skickat intresseanmälningar men inte rekommenderats av konsulten.

The ability to delegate some of ones activities to other organizations is something that has been used for many years by different types of organizations in different areas. This type of delegation to make use of external knowledge has been found to have many benefits such as improved quality of decision making,shorter decision paths and redistribution of resources to improve processes. Unfortunately, it has also been found that in some activities, delegation can lead to problems with, for example, information access. The purpose of this paper was therefore to investigate whether one authority's delegation of activities to another organization affects access to information based on the concept of public documents. The research questions that formed the basis of the investigation were 1) Are there information losses, based on the concept of public documents, that can arise in connection with the delegated activity, and which are they? and 2) What consequences can information loss have when looking at the principle of public access to official records? This paper has had a qualitative approach where interviews and document studies have been used as methods for gathering information regarding the two research questions. The main conclusion drawn from this thesis is that if the Swedish Transport Agency uses certain types of organizations for delegation of activities, extensive information loss can be incurred regarding information linked to certain parts of its activities and as an authority run the risk of being in conflict with the principle of public access to official records.

Genom så kallade ”utgivningsbevis” får aktörer som erhållit dessa publicera vissa personuppgifter på internet. Detta kan inkludera exempelvis uppgifter om adress, telefonnummer, skatteuppgifter, födelsedag, fullständigt namn och andra uppgifter som går att ta del av genom Offentlighetsprincipen. Utgivningsbevisen är grundlagsskyddade och får därmed företräde över EU-lag, exempelvis får utgivningsbevisen företräde över GDPR [General Data Protection Regulation]. Uppgifterna kan vara svåra att få borttagna från internet om hemsidan som publicerat dem inte vill ta bort dem. Personuppgifter som finns på internet, särskilt adress och telefonnummer, kan tänkas bidra till oro eller otrygghet hos en del människor. Exempelvis finns det tidigare forskning som pekat på att vissa personer kan riskera att bli utsatta för brott eller uppleva en stark obekvämhet eller oro över att deras personuppgifter offentliggörs (se exempelvis Hedin och Wiberg, 2020; Ericsson, 2011). Ett annat potentiellt orosmoln kan vara att bli utsatt för stalking, vilket är vanligare att kvinnor blir utsatta för (Lenhart et al, 2016; Maiuro, 2015; Logan, 2006).  Syftet med denna utredning var att undersöka upplevd trygghet i förhållande till offentligt tillgängliga personuppgifter. För att möjliggöra detta har sex kvalitativa semi-strukturerade intervjuer genomförts för att belysa hur individer reflekterar över offentligt tillgängliga uppgifter och om de har några egna erfarenheter där de känt sig otrygga med att deras uppgifter fanns på internet. Urvalet bestod utav både män och kvinnor i åldern 23-32 år. I analysen av resultatet har teorier av Ulrich Beck och Anthony Giddens om risk och trygghet tillämpats. Empirin analyserades sedan genom en tematisk analys.  Resultatet visade på att individer reflekterar över att deras personuppgifter finns tillgängliga på internet, framförallt vid tillfällen där de varit med om någon typ av händelse som fått dem att reflektera över detta. Det kan även finnas någon typ av otrygghetskänsla hos en del individer till följd av att personuppgifter, som deras adress eller telefonnummer, finns tillgängliga på internet, detta var särskilt förekommande bland kvinnorna i utredningen samt bland de som berättade om sina erfarenheter av att arbeta i butik. Samtliga kvinnliga intervjupersoner berättade om upplevelser där de känt sig otrygga med att deras uppgifter fanns på internet, vilket skiljde sig från de manliga intervjupersonerna där ingen berättade om någon sådan upplevelse. Överlag fanns det en oro, otrygghet eller osäkerhet bland intervjupersonerna kring personuppgifters tillgänglighet. Något annat som framkom ur Frida Lindström S7021A 1 utredningen var att det fanns en efterfrågan om mer kontroll över vilka personuppgifter som visas öppet på internet, men åsikterna gällande exempelvis när individer ska ha rätt att få sina uppgifter borttagna från internet var något delade. / Through so called ”publication licenses” [Swedish: utgivningsbevis] people or businesses who have acquired these can publish certain types of personal information on the internet. These can include addresses, phone numbers, tax information, birthdays, full names and other information that can be acquired through the Swedish principle of public access to official records [Swedish: offentlighetsprincipen]. The publication licenses are protected under the Swedish constitution and therefore override EU-law, for example the publication licenses override GDPR [General Data Protection Regulation]. The information can be difficult to remove from the internet if the website that published the information does not want to remove it. Personal information on the internet, particularly addresses and phone numbers, could potentially contribute to feelings of worry or insecurity in some people. For example, previous research has shown that some people may be at risk or may experience a strong sense of uncomfortableness or worry over having their information made public (see for example Hedin and Wiberg, 2020; Ericsson, 2011). Another potential cause for worry could be the risk of being stalked, which is more common that women are exposed to (Lenhart et al, 2016; Maiuro, 2015; Logan, 2006).  The aim of this investigation was to examine perceived safety in relation to publicly available personal information. To achieve this, six qualitative semi-structured interviews were done to shed light on how individuals think and feel when it comes to publicly available personal information and whether they’ve had any personal experiences of feeling unsafe with having their personal information available online. The selection of participants consisted of both women and men between the ages 23-32 years old. Theories on risk and safety by Ulrich Beck and Anthony Giddens have been used when analyzing the results. The empirical data was then analyzed through a thematic analysis.  The results showed that individuals do reflect over the fact that their personal information is available on the internet, particularly when they’ve experienced something that reminded them of this. This can also evoke feelings of insecurity in certain individuals as a result of knowing that one’s personal information, such as address or phone number, is available on the internet. This was especially common among the female participants in this study as well as among those who have worked in retail. All of the female participants expressed feelings of insecurity around having their information online, this differed from the male participants Frida Lindström S7021A 3 where nobody shared any such experiences. Overall there is a sense of concern, vulnerability or uncertainty surrounding having one’s personal information available online. Something else that the investigation found was a demand for more control over which personal information is being shown online. However, opinions varied regarding whether or not individuals should have the right to have their information removed from the internet.

Automated decision making (ADM) is not a new phenomenon within public administration. Millions of automated decisions are made each year, including matters on parental benefits, social security benefits and income tax. ADM is used increasingly within both government agencies and municipal agencies. In light of this development, it becomes vital to have legal mechanisms in place which ensure transparency in automated decision making. This is to make sure that decisions are correct and that the systems work in compliance with procedural safeguards such as objectivity and impartiality. This begs the question of whether new legal solutions are needed to secure transparency of automated decisions. Current ADM systems within public administration are based on static algorithms that cannot change unless they are programmed to do so. Robotic Process Automation (RPA) is such a technology, commonly used by municipal agencies. Given the development within artificial intelligence (AI), ADM systems based on AI might be the next step. Then again, taking into account the extensive problems with the non-transparency of the “black box” of AI makes this technology rather unfit for decision making within public administration. The legal system provides different ways for citizens to obtain insight into and control of public administration. The principle of public access to information provides a right for all to access official documents. The Administrative Procedure Act (2017:900) provides access to information for the party concerned with a matter and the General Data Protection Regulation (GDPR) of the EU gives a right to information for data subjects. These rights to information can be restricted, for example by provisions on secrecy. However, the legal rights to information do not secure a comprehensive or direct transparency of the workings of ADM systems within public administration. The kind of transparency provided is rather a transparency by proxy, an indirect transparency that substitutes for a direct and functional one. For example, the provisions of the Administrative Procedure Act are not adapted to ADM, and the application of the right to access official documents entails inconsistencies. If information is provided to a citizen, there is no guarantee of understanding for example a description of an algorithm. To create a direct and functional transparency of automated decisions and the workings of ADM systems, it is vital for law and technology to evolve in interplay. A general discussion of public access to ADM systems and their implications on public trust and the rule of law is also of the essence.

The study aims to investigate how Swedish governmental agencies deal with persons who make excessively large amounts of freedom of information requests. These persons, who can be said to suffer from justice obsession syndrome, often consume an unproportional amount of government agency resources. More specifically, the study investigates whether Swedish government agencies have created formal rules and guidelines on how to handle these citizens and how employees of these agencies view the handling of these cases. The material consists of interviews conducted with ten employees at nine diffrent Swedish government agencies. In addition 24official guidelines where collected from 22 diffrent Swedish government agencies. Trancripts from the interviews and the official guidelines fomed the data of analysis. The study concludes that the majority of the Swedish governmental agencies have well-established routines when dealing with these persons and their freedom of information requests. This regardless of how often or how rarley they deal with this.

<p>Den 1 Mars 2006 ersattes den gamla UtlL (1989:529) av en ny UtlL (2005:716) med stora förändringar i instans- och processordningen. De grundläggande kraven på denna var att öppenheten i asylprocessen skulle öka, att de sökande skulle ges ökade möjligheter till muntlig förhandling vid överklagande av asyl- och medborgarskapsärenden, att processen skulle bestå av en tvåpartsprocess och att instans- och processordningen skulle utformas så att kraven på skyndsam handläggning uppfylldes.</p><p>I denna uppsats har rättssäkerheten för den asylsökande vid prövning av dess asylärende i den nya instans- och processordningen undersökts. Huvudfrågan lyder som följer; säkerställs rättssäkerheten i Sverige för skyddssökande vid prövning av asylärenden i den nya instans- och processordningen?</p><p>Utredning i den här uppsatsen leder till slutsatsen att rättssäkerheten i svensk asylrätt är beroende av att rådande rättsprinciper moderniseras. Offentlighetsprincipen måste tydligare särskiljas från sekretessen. Domstolarna måste beläggas med hårdare sekretesskrav och Migrationsverkets meddelandeskyldighet måste klargöras så att den sökande alltid kan få besked om skälen bakom ett beslut.</p> / <p>On March 1, 2006, the former alien’s act (1989:529) was replaced by a new alien’s act (2005:716) with major changes in the order of authority and the order of process. When the new alien’s act was developed the fundamental requirement in the legislation consisted of an increased openness in the asylum process where the applicants were to be given the possibility to verbal negotiation while appealing asylum and citizenship dossiers. Furthermore the procedure was to be comprised of a two party process and the order of authority and the order of process were to be formulated so that the requirement of rapid processing was met. This essays main issue is; is the legal security ensured for persons seeking asylum in Sweden when investigating their dossiers in the new order of authority and the new order of process?</p><p>The investigation leads to the conclusion that the legal security in the Swedish asylum right is depending on the modernization of prevailing court principles. The principle of free access to official records must be separated from secrecy and stricter demands of secrecy must be imposed on the courts. Finally the Swedish Migration Board's obligation to keep the applicants informed of the reasons behind a decision must be clarified.</p>