In this study, entropy in reorganisation is investigated due to the individual co-workers being an ever more important component of his or her contemporary organisation, where change and reorganisation is undertaken continuously. Earlier research regarding entropy in reorganisation have mainly been done from a financial perspective; diversification. Hence there is room for additional research, with the individual in focus, rather than the company portfolio. This study aims at enlighten the entropy prevalent trough lost information in reorganisation. With qualitative method and phenomenological onset, five respondents in different positions from Swedish and global organisations, have been interviewed about their and their co-workers experience of reorganisation. The study shows the discrepancy between, the by the management defined finish­, vs. when the co-workers sense that a reorganisation de factois finished. The study also shows how individual motivation, psychosocial health and work effort can be affected through loss of the three types of information; descriptive, operative and narrative. / I denna studien undersöks entropi i omorganisering mot bakgrund av att den individuella med­arbet­aren utgör en allt viktigare del av sin samtida organisation, där förändring och omorgani­sering sker kontinuerligt. Tidigare forskning kring entropi i omorganisering har främst gjorts ur ett finansiellt perspektiv, s.k. diversifieringsperpektiv. Således finns utrymme för ytterligare forskning med individen i fokus snarare än företagsportföljen. Studien syftar till att belysa den entropi som genom för­lorad informa­tion gör sig påtaglig i samband med omorganisering. Med kvalitativ metod och feno­men­ologisk ansats har fem respondenter, i olika positioner från svenska och globala organisa­tioner, inter­vjuats om sin och sina kollegors upplevelse av omorganisering. Studien påvisar en diskre­pansen mellan det av ledningen definierade färdigställandet respektive när medarbet­arna upplever att en omorganisa­tion de factoär klar. Här påvisas även hur individens motivation, psyko­­sociala hälsa och arbets­insats kan påverkas genom förlust av de identifierade tre typerna av information deskrip­tiv, operativ och narrativ.

Syftet med kandidatuppsatsen var att med hjälp av en kvalitativ ansats undersöka vilka faktorer som påverkade stress och oro under en omorganisation. Vilka faktorer påverkade kommunens berörda chefer och medarbetares upplevda stress och oro under den nyligen genomförda organisationsförändringen? Förändringsprocesser är svårkontrollerade och kan leda till oro hos medarbetare, vilka kan skapa ett motstånd till förändringen men även en ohälsosam arbetsmiljö. Vissa faktorer har dock visat sig reducera arbetsrelaterad stress. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elva respondenter, vilket var åtta kvinnor och tre män i ett åldersspann mellan 34 till 60 år, från en svensk kommun för att försöka identifiera dessa faktorer. En tematisk analys användes. Resultatet visade att det som mest orsakade oro visade sig vara bristen på information innan förändringsprocessen. Tillit till förändringsledningen samt den närmaste chefens agerande reducerade oro. Resultatet visade även att kollegorna både reducerade och orsakade oro samt att medarbetarnas egna initiativ och tankesätt påverkade upplevelsen av stress och oro avsevärt.

No description available.

Syftet med forskning av organisationsförändring och kommunikation inom FM är att få förståelse för hur kommunikation påverkar implementering av organisationsförändring. Genom att belysa hur kommunikationen har påverkat resultatet av förändringsarbetet. Inledningsvis har styrande dokument i form av direktiv från Högkvarteret avseende etableringen studerats för att få en bakgrund till problemställningen. Empirin har insamlats från intervjuer med nyckelpersoner på Högkvarteret, Västra Militärregionen och Skaraborgs Regemente. Sammanfattningsvis pekar studien på att det genomfördes en omorganisation som då det gäller den uttalade målsättningen: enhetlighet, tydlighet och enkelhet kan anses något utmanad. Då det saknades en sammanhållen kommunikationsplan och att de planerings och ledningsmetoder Försvarsmakten anvisar möjligen följdes i begränsad omfattning, tolkar författarna det som en orsak till det motstånd eller de negativa attityderna som uttrycktes främst grundade sig i bristen på förståelse för varför förändringen genomfördes. Försvarsmakten har flera metodbeskrivningar, tillgång till egen forskning inom ämnet men även från olika högskolor och universitet, så det finns stöd att använda sig av vid dessa processer, särskilt då det handlar om kommunikation och förändringsledarskap. Försvarsmakten bör i högre grad använda sig av nyttoperspektivet då personal inom Försvarsmakten avdelas tid för akademiska studier. Ett exempel på detta vore att i högre grad inrikta vilka forskningsfrågor som skall studeras av Försvarsmaktens personal för att därefter kunna omhänderta resultaten och implementera dessa i verksamheten.

<p>Precis som människor påverkas av sin omgivning, påverkas även organisationer av sin omvärld. Vår tids globalisering och den hårda konkurrens som den tillför ställer allt högre krav på organisationerna att förändras i takt med sin omvärld för att överhuvudtaget kunna överleva. Men de krav som kan leda till både organisationsstrukturella och ekonomiska problem behöver inte enbart komma genom press utifrån, utan kan även uppkomma inifrån organisationen.</p><p>Uppsatsen har som syfte att försöka ta reda på hur en organisation hanterar den psykosociala arbetsmiljön som uppstår i samband med en omorganisation. Författarna har velat se om det går att urskilja tendenser till hur man bäst hanterar alla de känslor som uppkommer hos de drabbade medarbetarna i samband med en förändringsprocess. Uppsatsen ämnar även att söka svar på hur ledningen uppfattar det känslospektra som utspelar sig hos de medarbetare som utsätts för en organisationsförändring.</p><p>Undersökningen som genomförts har haft en abduktiv ansats där datainsamlingen varit kvalitativ i form av en fallstudie. Undersökningsobjektet är Region Stockholm som nyligen genomförde en omorganisering för att bättre kunna harmonisera med ny huvudkund. Författarna har kommit fram till att de ansvariga för Region Stockholms omorganisation har haft en väl förankrad uppfattning av hur de drabbade medarbetarna känt sig under förändringsprocessen. De känslor som de ansvarig beskrivit och i vilket följd de infunnit sig stämmer väl överens med den syntes som skapades som grund för undersökningen.</p>

Precis som människor påverkas av sin omgivning, påverkas även organisationer av sin omvärld. Vår tids globalisering och den hårda konkurrens som den tillför ställer allt högre krav på organisationerna att förändras i takt med sin omvärld för att överhuvudtaget kunna överleva. Men de krav som kan leda till både organisationsstrukturella och ekonomiska problem behöver inte enbart komma genom press utifrån, utan kan även uppkomma inifrån organisationen. Uppsatsen har som syfte att försöka ta reda på hur en organisation hanterar den psykosociala arbetsmiljön som uppstår i samband med en omorganisation. Författarna har velat se om det går att urskilja tendenser till hur man bäst hanterar alla de känslor som uppkommer hos de drabbade medarbetarna i samband med en förändringsprocess. Uppsatsen ämnar även att söka svar på hur ledningen uppfattar det känslospektra som utspelar sig hos de medarbetare som utsätts för en organisationsförändring. Undersökningen som genomförts har haft en abduktiv ansats där datainsamlingen varit kvalitativ i form av en fallstudie. Undersökningsobjektet är Region Stockholm som nyligen genomförde en omorganisering för att bättre kunna harmonisera med ny huvudkund. Författarna har kommit fram till att de ansvariga för Region Stockholms omorganisation har haft en väl förankrad uppfattning av hur de drabbade medarbetarna känt sig under förändringsprocessen. De känslor som de ansvarig beskrivit och i vilket följd de infunnit sig stämmer väl överens med den syntes som skapades som grund för undersökningen.

Syfte: Syftet med studien är att öka kunskapen om hur kommunikation med och involvering av medarbetare inverkar på medarbetares inställning till en omorganisation. Metod: Forskningsansatsen är av kvalitativ karaktär. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer utförda på Polismyndigheten Region Nord som genomgår en omorganisation. Materialet tolkades med hjälp av vår egen modell som är baserad på tidigare forskning, då vi utgått ifrån de resultat vi funnit i vår litteraturstudie.  Resultat och slutsats: Bristfällig kommunikation och lågt medarbetarinvolverande inverkar till att medarbetare intar en likgiltig eller negativ inställning gentemot en omorganisering, och att en bra kommunikation och ett högt medarbetarinvolverande leder till en positiv inställning. Vi upplever att kommunikation är den starkaste faktorn eftersom bra kommunikation är en förutsättning för att medarbetare ska uppleva att de har inflytande och därmed är delaktiga i omorganisationen. Vi anser även att vår studie visar att en negativ inställning till en omorganisation innebär att medarbetare motsätter sig en omorganisering.  Studiens bidrag: Ge en ökad förståelse för vilka faktorer som inverkar till att medarbetare motsätter sig en omorganisering, samt vilken inverkan kommunikation och involvering av medarbetare har på medarbetarnas inställning till en omorganisering. Förslag på vidare forskning: Vi kom i denna studie fram till att bristfällig kommunikation innebär att medarbetare upplever att de inte involveras i förändringsprocessen, vilket i sin tur leder till ett bristande förtroende för organisationen och därmed även ett motstånd till omorganisationen i sig. Vårt förslag på vidare forskning är att testa den nya modell vi kommit fram till för att se om dessa slutsatser är överförbara även på andra organisationer som genomgår en organisationsförändring. / Aim: The aim of this study is to improve our understanding on how communication and employee involvement affect employees' attitude towards an organizational change. Method: Our research approach is qualitative. The empirical data was collected through semi structured interviews conducted at Polismyndigheten Region Nord, which is currently undergoing an organizational change. We used our own model, based on previews researched, to analyse the data.                    Conclusions: The lack of good communication and low employee involvement leads to employees’ developing a negative or indifferent attitude towards an organizational change. Communication is the strongest factor do to the fact that good communication is essential for making employees’ feel involved in the changing process. Our study also shows a connection between a negative attitude towards an organizational change, and employees’ being against change in general. Contribution of the thesis: Provide a greater understanding for which factors that influence employees’ to oppose an organizational change, as well as which impact communication and employee involvement have on employees' attitudes towards an organizational change. Suggestion for future research:           Our conclusion based on this study, is that poor communication makes employee’s feel that they are not involved in the change process, which leads to a lack of confidence for the organisation and a resistance for the organizational change. Our suggestion for future research is therefor to test our new model to see if our conclusions are transferable to other organizations undergoing a change process.

Denna studie fokuserar på hur medier framställer omorganisationen av den svenska polismyndigheten under september månad 2016. Mer specifikt är det nyhetsartiklar från Sveriges två största dagstidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, som har analyserats. Syftet med studien är att undersöka hur dagspressens medierapportering av den svenska polisens omorganisation gestaltas samt att få utökad kunskap för hur medierna väljer att framställa den svenska polismyndigheten.   Studiens tillvägagångssätt grundar sig i analysbegrepp hämtade från kritisk diskursanalys (CDA). Det teoretiska ramverket som ligger till grund för studien är gestaltningsteorin, teorin om nyhetsvärdering samt medielogik. Med hjälp av metoden har nio teman identifierats utifrån artiklarna. Analysen har genomförts tillsammans med analysverktygen aktörer, metaforer, implikationer, ordval samt de nio temana.   Utifrån analysen kan flera slutsatser dras, bland annat att samtliga analyserade artiklar innehåller kritik av omorganisationen och att det är generellt ett tydligt negativt vinklat förhållningssätt till ombildningen av dagstidningarna. De främsta aktörerna är politiker och rikspolischefen som i artiklarna anklagar eller går till attack mot varandra. I många av uttalanden försöker de förklara de försämrade resultaten eller förnekar att de har påverkats av omorganiseringen. Artiklarna innehåller tidiga inslag av utlovande om framtida ageranden. Inga av de analyserade artiklarna klassades som positiva, utan alla 12 stycken var negativt betonade till omorganiseringen. / This study is focusing on how the media feature the reorganization of the Swedish police authority during September 2016. More specifically, we have analyzed articles obtained from the two biggest daily newspapers in Sweden, namely Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The purpose of this study is to examine how the media coverage portray the rearrangements within the Swedish police authority and broaden our knowledge about how the media choose to represent the Swedish police authority.   The approach of this study is based on analysis concepts from the critical discourse analysis (CDA). The theoretical frameworks of this study are the framing theory, the theory of news evaluation, and also media logic theory. With help from the method (CDA) nine themes were developed and used while analyzing the material. The analyze was completed with different tools such as operators, metaphors, implications, choice of words and the nine themes.   Based on the results from the analyze several conclusions can be made, for instance all of the articles include the theme criticism of the reorganization and there is in general a clear negative tone when reporting about the reorganization. The most visible operators were politicians and the national police chief that in several of the articles attack or accuse each other. In a lot of their statements they try to explain the reason for the worsening results or deny that the results has been affected by the reorganization. The articles contain several promises about future actions. None of the analyzed articles were classified as positive, but all 12 of them had a negative tone when writing about the reorganization.

Organisationsförändringar kan medföra risker som innefattar oro, stress och konflikter inom verksamheten. Det är inte ovanligt att ledningen förväntar sig att verksamheten ska fungera som den alltid gjort samtidigt som genomförandearbetet läggs på medarbetarna. Risken finns att en organisationsförändring kan ge konsekvenser som innebär att folk säger upp sig. Denna kandidatuppsats syftar till att ta reda på hur omorganisationen av polismyndigheten som genomfördes den 1 Januari 2015 upplevs av poliser i den ingripande verksamheten. Vi vill skapa förståelse för hur polisens arbete har påverkats i och med organisationsförändringen. Det som gör vår studie unik och egen är att den på ett nyanserat sätt belyser nya aspekter av omorganisationen ur en sociologisk synvinkel, med fokus på polisernas egna känslor och upplevelser. Teorierna vi valt att utgå ifrån behandlar organisationsförändring ur ett strukturellt perspektiv men även på individnivå. Organisationsmodellerna Lean Production, Den byråkratiska organisationsformen och Organisationsförändringsteorin har vi valt att tillämpa för att skapa förståelse för hur poliserna upplever omorganisationens verksamhetsidé i praktiken. Vi har även använt oss av teorierna Alienation och Erkännande för att få en djupare förståelse för hur poliserna upplever att omorganisationen har påverkat deras arbete och arbetsvillkor. Vår sociologiska analys kommer grunda sig i samtliga teorier, vetenskapliga artiklar och den empiriska sammanställningen genom en utförlig diskussion i förhållande till varandra.  Vi har använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt där den empiriska datan samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Den insamlade empirin tillsammans med med våra teoretiska utgångspunkter lade grunden för vår analys samt avslutande reflektioner och slutsatser. Slutsatsen vi kunde dra utifrån polisernas upplevelser av omorganisationen är att det var brist på kommunikation och information under reformens genomförande, vilket i sin tur skapade motstånd och friktioner i relation till polisernas försämrade arbetsvillkor. / Unsuccessful organizational changes can imply risks that include anxiety, stress and conflicts within the agency. While the management expects the agency to function as it always has, it is not uncommon for the implementation work to be imposed on the employees. Therefore, there is a risk that organizational changes can have consequences that results in people resigning. This bachelor's thesis aims to examine how the reorganization of the Swedish police which implemented on January 1, 2015 is experienced by cops in Intervention activities. Furthermore, we also intended to create an understanding for how police work has been affected by this particular organizational change. What makes our study unique is that it in a nuanced way highlights new aspects of the reorganization from a sociological approach directed on the police officers own emotions and experiences related to the organizational change. The theories we have chosen to start from deal with organizational change from a structural perspective, but also at the individual level. The organizational models Lean Production, The Bureaucratic organizational form and The organizational change theory we have chosen to apply to create an understanding of how the police experience the reorganization's business idea in practice. We have also used the theories Alienation and The struggle to Recognition to gain a deeper understanding of how the police experience that the reorganization has affected their work and working conditions. Our sociological analysis will be based on all theories, scientific articles and the empirical compilation through a detailed discussion in relation to each other. Our study had been based on a qualitative approach through which we collected the empirical data by semi-structured interviews. The collected empirics, associated with our theoretical basis, formed the foundation for our analysis as well as our concluding reflections and conclusions. The most comprehensive conclusion we can compose from the police officers personal experiences of the reorganization, is that there was a deficient communication and information related to the reform that constituted resistance and frictions within the agency.

Bakgrund I dagens arbetsliv ökar förändringstakten på grund av ett alltmer internationaliserat samhälle. För att organisationer ska överleva är omorganiseringar och utvecklingsarbeten nödvändiga. Den första januari 2011 genomfördes en omfattande omorganisation i Borås Stad som bland annat innebar en omorganisering av de tio befintliga kommundelarna, vilka blev koncentrerade till tre stadsdelar. Då kommunen bygger på beslut med demokratiskt folkvalda representanter anser vi att det är viktigt att ta hänsyn till hur omorganiseringen har upplevts för att få veta om förändringsarbetet resulterat i engagemang hos medarbetarna och därmed framgång. Vi finner därför ett intresse att studera hur omorganiseringen av kommundelar till stadsdelar har upplevts av enhetschefer inom äldreomsorgen i Borås Stad.Syfte Syftet med studien är att få förståelse för hur åtta enhetschefer upplever den omorganisering av kommundelar som genomfördes vid årsskiftet 2010/2011 inom Borås Stads verksamhetsområde äldreomsorg. Fokus kommer att ligga på delaktighet, information och kommunikation samt hur enhetscheferna upplever att deras arbete har förändrats i jämförelse med innan omorganiseringen.Metod I studien används en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt perspektiv. Vi genomförde åtta semistrukturerade och individuella intervjuer. Det empiriska materialet har jämförts och analyserats med stöd av vetenskapliga artiklar och teorier för att komma fram till ett resultat och en diskussion.Resultat Vi tycker oss kunna utläsa av vårt resultat att respondenterna upplever att de har en förståelse för varför omorganiseringen behövde genomföras. Några respondenter upplever att det var för lite information och kommunikation kring omorganiseringen samt att tiden för genomförandet av omorganiseringen var för kort. Flera respondenter upplever att administrationen har ökat efter omorganiseringen samt att det nu är fler personer som ska vara med och bestämma vilket en del respondenter upplever bidrar till ett trögare system och längre beslutsvägar. Dock upplever en del respondenter en ökad trygghet och tydlighet i den förändrade strukturen. Flera respondenter upplever fördelar i att det nu går att samverka och lära sig mer av varandra stadsdelarna emellan. Några respondenter upplever att de inte fått möjlighet att vara delaktiga i omorganiseringen i någon särskilt stor utsträckning. En del uttrycker att de fått vara med och påverka arbetet på den egna arbetsplatsen när omorganiseringen väl var genomförd. Några respondenter upplever att mycket kompetent personal har gått förlorad vid omorganiseringen och anser att en del personal borde fått vara kvar på sina gamla positioner för att behålla en del av kompetensen. En del upplever att positioner blivit otydliga vilket skapat en förvirring kring vem som ska göra vad och upplever att en avgränsning av positioner med fördel kunde genomförts inför omorganiseringen. / <p>Kandidatuppsats i Arbetsvetenskap</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>