Denna studie syftar till att bestämma betydelsen av Gott Ledarskap (GL) och se vilken effekt ledares spatiala fjärmande kan ha på anställdas upplevelse av ledarskapet. Ambitionen är att öka förståelsen av hur personalen uppfattar ledarskapsrelaterade frågor vid omorganisation. I denna studie definieras ett Gott Ledarskap (GL) som det samlade resultatet av skattningar av stödjande förhållanden, ledarskap samt självbestämmande. I studien undersöktes hur GL upplevdes av anställda i en kommunal organisation när det rumsliga avståndet till cheferna ökade. I studien deltog 106 anställda på Örnsköldsviks kommun som i samband med omorganisation flyttades till nya kontor. Deltagarna var anställda i åldrarna 18 – 60+, uppdelade i fem åldersgrupper. Frågeformuläret Work Experience Measurement Scale (WEMS) användes för datainsamling. Dessutom undersöktes om bakgrundsfaktorerna Ålder och Anställningsform inverkade på eventuella förändringar. T-test visade ingen signifikant skillnad mellan före och eftermätningen. Regressionsanalys visade dock att ett item, visstidsanställda, påverkade synen på GL. Upplevelsen av ledarskapet minskade i denna grupp. Vidare forskning rekommenderas använda kontrollgrupp samt undersöka vilken effekt ledares närvaro har på anställda. / This study aims at define Good Leadership (GL) and investigate what effect increased spatial distance between leadership and employees can have on employee satisfaction with leadership. The ambition is to increase understanding on how employees experience leadership-related issues at times of reorganization. In this study, a Good Leadership (GL) is defined as the overall result of estimates of supportive relationships, leadership and self-determination. The study examined how GL was experienced by employees in a municipal organization as the distance to the managers increased. In the study, 106 employees participated in the municipality of Örnsköldsvik that was moved to new offices. The participants were employed in the ages of 18 - 60+, divided into five agegroups. A questionnaire, Work Experience Measurement Scale (WEMS), was used for data collection. In addition, background factors such as age and form of employment was investigated to see if they affected any changes. T-test showed no significant difference between pre- and postmeasurement. Regression analysis, however, showed that the background variable Part-time employee influenced the view of GL. Employee estimations on leadership quality decreased in this group. Further research is recommended to use the control group as well as to examine the effect leader presence has on employees.

I denna studie har upplevelser av Polismyndighetens omorganisation undersökts. Studien utgår utifrån en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta verksamma poliser som arbetat vid omorganisationens implementering. Syftet med examensarbetet var att skapa djupare förståelse för polisers upplevelser av Polismyndighetens omorganisering. För att uppfylla syftet hade tre frågeställningar formulerats: ”hur beskriver poliserna omorganiseringen av Polismyndigheten?”, ”om och på vilket sätt upplever poliserna att omorganiseringen har påverkat deras känsla av organisatorisk tillhörighet?” samt ”om och på vilket sätt upplever poliserna att omorganiseringen har påverkat deras yrkesutövning?”. Den insamlade empirin har analyserats utifrån det teoretiska ramverket som bestod av teori om organisationskultur, organisationsidentitet och krav-, kontroll- och stödmodellen. Resultatet pekade på att samtliga informanter upplevde att omorganisationen förändrat yrkesutövandet i sig, men även den organisatoriska tillhörigheten i stort. Implementeringen av omorganisationen upplevdes som rörig och informationsutbytet otillräckligt för att förändringsarbetet skulle kunna utföras på ett tillfredsställande sätt. Det finns inte heller resurser för att realisera förändringsarbetet som planerat, de har istället placerats ut på Regionalledningscentraler runt om i landet. Det lämnar den lokala verksamheten utan resurser och det för poliserna högt värderade lokala arbetet åsidosätts. Det blev dock tydligt hur bärande det sociala stödet bland informanterna var för att hantera den krävande arbetssituationen. Ett välfungerande samspel med kollegor och överordnade blev en förutsättning för att klara av det fysiskt och psykiskt påfrestande arbetet som omorganisationen genererat i. Det framkom även att hur poliserna upplevde omorganisationen berodde till stor del på vilket kulturellt sammanhang de tillhörde, något som tydde på vikten av att ha organisationskulturen i beaktande vid omorganiseringar. / In this study, experiences of the Police Agency reorganization were investigated. The study is based on a qualitative method where semi-structured interviews have been conducted with eight active police officers which were working while the implementation of the reorganization occurred. The purpose of the degree project was to create a deeper understanding of the police officer's experiences of the Police Authority's reorganization. In order to fulfill the purpose, three questions had been formulated: "how do the police describe the reorganization of the Police Authority?", "if and in what way do the police feel that the reorganization has affected their sense of organizational belonging?" and "if and in what way do police officers feel that the reorganization has affected their professional practice?". The collected empirical data was analyzed on the basis of the theoretical framework, which consisted of theory of organizational culture, organizational identity and the demand, control and support model. The result indicated that all of the informants felt that the reorganization changed their professional practice, but also the organizational belonging. The implementation of the reorganization was perceived as confusing and the information exchange inadequate for the work of change to be carried out satisfactorily. There are also no resources to implement the change work as planned, instead they have been placed at Regional Management Centers around the country. It leaves the local business without resources and the local presence highly valued among the police officers is overridden. However, it became clear how supportive the social support among the informants was in dealing with the demanding work situation. A well-functioning interaction with colleagues and superiors became a prerequisite for coping with the physically and mentally stressful work that the reorganization generated, something that indicated the importance of having the organizational culture in mind when reorganizing.

I detta examensarbete har upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön under en rådande omorganisation undersökts. Studien har en kvalitativ forskningsansats som baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med arbetstagare som innehar olika yrkesbefattningar men som arbetar inom en och samma organisation. Syftet med studien var att skapa djupare förståelse för arbetstagares upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön under en rådande omorganisation. För att uppfylla syftet har följande tre frågeställningar formulerats: Hur beskriver arbetstagarna omorganisationen? Om och på vilket sätt upplever arbetstagarna att omorganisationen kommer påverka deras arbetsuppgifter? Om och på vilket sätt upplever arbetstagarna att omorganisationen påverkar deras välbefinnande på arbetsplatsen? För att analysera den insamlade empirin och skapa en djupare förståelse för det sociala fenomenet har teorierna krav-kontroll-stödmodellen av Karasek och Theorell (1990) samt KASAM – känsla av sammanhang av Antonovsky (2005) använts. Resultatet visade på enhetligt positiva känslor och reaktioner på den pågående omorganisationen. Samtliga intervjupersoner ansåg förändringarna som meningsfulla för företaget såväl som för dem själva som anställda. Omorganisationen syftar till expansion och tillväxt, vilket visade sig förändra majoriteten av intervjupersonernas arbetsuppgifter. Implementationsprocessen upplevdes till en början som rörig och informationsutbytet ansågs vara otillräckligt för att processen skulle kunna genomföras på ett tillfredställande sätt. Detta ledde till spekulationer och ryktesspridning, vilket påverkade sammanhållningen på arbetsplatsen. Det blev dock tydligt att socialt stöd från kollegor och chefer var en viktig faktor för att hantera det dagliga arbetet. Ett effektivt samarbete med både kollegor och chefer blev en nödvändighet för att hantera de krav som uppstod som en följd av omorganisationen.

Challenges and opportunities due to a reorganisation while working remotely are here investigated by conducting a case study, based on the individual perspective of employee commitment. Reorganisation is becoming common practice to maintain competitiveness on the market and to adjust changes in the internal and external environment. To succeed with a reorganisation, trust, qualitative communication and leadership are needed to engage the employees to feel the need of change, otherwise the risk of failure is great (Burnes 2009). The company, where the study was performed, drastically moved its entire project management business from the office to the employees' homes in March 2020 as the Covid-19 pandemic broke out and few months later they began a reorganisation that had been planned for some time. This research aims to fill the gap in the existing literature for remote implementation of a reorganisation. To answer the research question, qualitative research methods were employed, including participant observations and in-depth interviews with a diverse group of managers and employees. The data collected were analysed using thematic analysis and a review of literature on change management, remote working and knowledge worker productivity has been included in the analysis. While the work environment in the office used to be social, with managers and colleagues within reach, the digital work environment is characterised by a feeling of distance to colleagues and managers, where most of the communication takes place synchronously. Various productivity aspects that are important during a reorganisation are affected as knowledge is not shared in the same way as before and a creative environment is difficult to achieve. In conclusion, the main challenge found from a reorganisation carried out while working remotely is to create a sustainable digital work environment with numerous opportunities for social interactions and a dynamic environment where new ideas are born and employees can discuss openly. On the other hand, balance between work and private life are improved, as well as the chances of employee retention. / Den här undersökningen är en fallstudie där utmaningar och möjligheter att genomföra en omorganisation medan man anställda arbetar på distans undersöks. Den baseras på det individuella perspektivet medarbetarengagemang. Att omorganisera en verksamhet blir vanligare för att hålla sig konkurrenskraftig på marknaden men också för att anpassa sig till förändringar i den interna och externa miljön. För att lyckas med en omorganisation krävs förtroende, kvalitativ kommunikation och ledarskap som engagerar de anställda till att känna behovet av förändring, annars är risken för misslyckande stor (Burnes 2009). Företaget för denna fallstudie gjorde en drastisk övergång från att arbeta på kontoret till att arbeta hemifrån för hela projektledningsverksamheten i mars 2020 då Covid-19 pandemin bröt ut, och några månader senare inledde de en omorganisation vilken var planerad sedan tidigare. Den här forskning syftar till att undersöka något som gjorts innan vilket är att omorganisera en verksamhet medan anställda arbetar hemifrån. Kvalitativa forskningsmetoder användes för att besvara forskningsfrågan, och data samlades in genom deltagarobservationer och fördjupade intervjuer med en varierad grupp av chefer och anställda. Därefter genomfördes en tematisk analys och forskning inom områdena förändringsarbete, hemarbete och produktivitet granskades för att användas i analysen av empirin. Resultatet visar att arbetsmiljön på kontoret brukade vara social, med chefer och kollegor inom räckhåll medan den digitala arbetsmiljön kännetecknas av en känsla av distansering till kollegor och chefer, där den största delen av kommunikationen sker synkront. De slutsatser som kan dras angående utmaningar och möjligheter vad gäller genomförande av en omorganisation under distansarbete är att de största utmaningarna att är att skapa en hållbar digital arbetsmiljö med många möjligheter till social interaktion och dynamisk miljö där nya idéer föds och anställda kan diskutera öppet. De mest framträdande möjligheterna är förbättrad balans mellan arbete och privatliv och goda möjligheter till förbättring av lojalitet bland arbetstagare.

<p>Denna C-uppsats kommer att handla om Skuggan i ett förändringsarbete. Under de senaste tio åren har det skett stora förändringar inom den offentliga sektorn. Eftersom jag arbetar där och dagligen möter människor som upplever frustration, och maktlöshet, över alla stora förändringar som sker, kan de vara intressant att koppla följderna av denna stora förändring till ett av de centrala begreppen inom den jungianska psykologin, nämligen Skuggan. Skuggbegreppet myntades av upphovsmannen till den jungianska psykologin C. G. Jung.</p>

<p>Denna D-uppsats kommer att handla om Skuggan i ett förändringsarbete. I min C-uppsats 2005, var grundhypotesen att stora förändringar där individer och grupper av människor som upplever krav, press och tryck, lätt kan utveckla defensiva rutiner, och på så sätt hindra arbetsgrupper från att bli effektiva och innovativa. I den uppsatsen intervjuades två chefer om deras upplevelser av ett stort förändringsarbete inom en sjukvårdsförvaltning. Informanterna upplevde att det förekom revirtänkande mellan grupperna, och detta skapade problem mellan olika yrkesgrupper och enheter. Besvikelse, oklara beslut, revirtänkande, och frånvaro av gemensamma rutiner för samarbete, präglade starkt sammanslagningen och skapade barriärer och hinder för den nya verksamheten.</p><p>Intresset att undersöka personalens upplevelse av sammanslagningen och dess effekter har varit ett naturligt val för denna uppsats på D-nivå. Stora organisatoriska problem har uppstått, och detta kan styrkas genom att den nya ledningen initierar en uppföljning och utvärdering av samordningen av arbetsplatsen. Forskning visar klart och tydlig på hur människor kan hindra öppenhet och lärande eller blockera innovativt arbete om man upplever krav, press och tryck. Då visar sig Skuggan och projektionerna som följd blir förlamande för arbetet.</p>

<p>Abstract</p><p>This paper will examine the co-operation culture in teacher work teams in a primary school currently undergoing reorganization in the Stockholm region. This inquiry is based on qualita-tive interviews with teachers and work team leaders, and is aiming to answer how teachers co-operate during the reorganization process, to find the factors that affect co-operation. Our results show that the two teams practice communication, leadership and participation very differently. Currently there are clear differences in the work team’s tendency to develop and to work with the reorganization process, pedagogic methods, social and emotional awareness and ideological beliefs. Can these two work teams meet despite their differences? Can a changed perspective promote co-operation and development, to become an integrated organization by learning from each other?</p><p>Keywords: Work team, co-operation, interaction, learning organization, reorganization, independent school</p> / <p>Sammanfattning/ Abstrakt</p><p>Det här examensarbetet undersöker samarbetskulturen i två arbetslag på en grundskola i Stockholms län under en pågående omorganisation. Undersökningen grundar sig i kvalitativa intervjuer med lärare samt arbetslagsledare och syftar till att besvara hur lärarna samverkar inom arbetslag under omorganisationen på skolan, samt vilka faktorer som påverkar samarbe-tet. Resultaten visar på att kommunikationen, ledningen och delaktigheten gestaltar sig olika i de båda arbetslagen. Stora skillnader existerar för närvarande i arbetslagens benägenhet att utvecklas. Även arbetet med omorganisationen, pedagogiskt förhållningssätt, socioemotionell medvetenhet och ideologisk uppfattning kommer till olika uttryckssätt. Kan de två arbetslagen mötas trots sina olikheter? Kan ett förändrat perspektiv bidra till samarbete, skolutveckling och en enhetlig organisation genom att lära av varandra?</p><p>Nyckelord: Arbetslag, samarbete, samverkan, skolutveckling, lärande organisation, omorganisation, friskola</p>

Abstract This paper will examine the co-operation culture in teacher work teams in a primary school currently undergoing reorganization in the Stockholm region. This inquiry is based on qualita-tive interviews with teachers and work team leaders, and is aiming to answer how teachers co-operate during the reorganization process, to find the factors that affect co-operation. Our results show that the two teams practice communication, leadership and participation very differently. Currently there are clear differences in the work team’s tendency to develop and to work with the reorganization process, pedagogic methods, social and emotional awareness and ideological beliefs. Can these two work teams meet despite their differences? Can a changed perspective promote co-operation and development, to become an integrated organization by learning from each other? Keywords: Work team, co-operation, interaction, learning organization, reorganization, independent school / Sammanfattning/ Abstrakt Det här examensarbetet undersöker samarbetskulturen i två arbetslag på en grundskola i Stockholms län under en pågående omorganisation. Undersökningen grundar sig i kvalitativa intervjuer med lärare samt arbetslagsledare och syftar till att besvara hur lärarna samverkar inom arbetslag under omorganisationen på skolan, samt vilka faktorer som påverkar samarbe-tet. Resultaten visar på att kommunikationen, ledningen och delaktigheten gestaltar sig olika i de båda arbetslagen. Stora skillnader existerar för närvarande i arbetslagens benägenhet att utvecklas. Även arbetet med omorganisationen, pedagogiskt förhållningssätt, socioemotionell medvetenhet och ideologisk uppfattning kommer till olika uttryckssätt. Kan de två arbetslagen mötas trots sina olikheter? Kan ett förändrat perspektiv bidra till samarbete, skolutveckling och en enhetlig organisation genom att lära av varandra? Nyckelord: Arbetslag, samarbete, samverkan, skolutveckling, lärande organisation, omorganisation, friskola

Denna C-uppsats kommer att handla om Skuggan i ett förändringsarbete. Under de senaste tio åren har det skett stora förändringar inom den offentliga sektorn. Eftersom jag arbetar där och dagligen möter människor som upplever frustration, och maktlöshet, över alla stora förändringar som sker, kan de vara intressant att koppla följderna av denna stora förändring till ett av de centrala begreppen inom den jungianska psykologin, nämligen Skuggan. Skuggbegreppet myntades av upphovsmannen till den jungianska psykologin C. G. Jung.

Denna D-uppsats kommer att handla om Skuggan i ett förändringsarbete. I min C-uppsats 2005, var grundhypotesen att stora förändringar där individer och grupper av människor som upplever krav, press och tryck, lätt kan utveckla defensiva rutiner, och på så sätt hindra arbetsgrupper från att bli effektiva och innovativa. I den uppsatsen intervjuades två chefer om deras upplevelser av ett stort förändringsarbete inom en sjukvårdsförvaltning. Informanterna upplevde att det förekom revirtänkande mellan grupperna, och detta skapade problem mellan olika yrkesgrupper och enheter. Besvikelse, oklara beslut, revirtänkande, och frånvaro av gemensamma rutiner för samarbete, präglade starkt sammanslagningen och skapade barriärer och hinder för den nya verksamheten. Intresset att undersöka personalens upplevelse av sammanslagningen och dess effekter har varit ett naturligt val för denna uppsats på D-nivå. Stora organisatoriska problem har uppstått, och detta kan styrkas genom att den nya ledningen initierar en uppföljning och utvärdering av samordningen av arbetsplatsen. Forskning visar klart och tydlig på hur människor kan hindra öppenhet och lärande eller blockera innovativt arbete om man upplever krav, press och tryck. Då visar sig Skuggan och projektionerna som följd blir förlamande för arbetet.