This essay is about how the company management should prepare to avoid BOHICA syndrome to develop from a reorganisation. BOHICA syndrome is a cynical attitude, acquired by recurrent disappointments from, for example reorganisations. If the company management is attentive and identifies and addresses such disappointments, BOHICA syndrome can prohibit the possibilities in future to work efficiently and profitably in the company. BOHICA syndrome are thus by extension a threat to the company’s survival. The thesis for the paper assumes that the various influences on the employees create expectations within the organisation, which are the potential base for future disappointments. According to the theory presented in the work the influencing factors are identified in the management perspective, the organisational perspective and customer perspective. The case-study was carried out at a South-Swedish savings bank, which performed a reorganisation during 2008 and 2009 as a result of a merger. The data were collected throughout interviews of the VP and the project manager for the reorganisation (management perspective), an employee questionnaire (organisational perspective) and a customer survey (customer perspective). The results show that, even though the company management does lots of the basic preparatory analyses and planning prior to the reorganisation, there will most likely be several expectations within the organisation that are not met anyway. If no measures are taken, the risk will increase of that BOHICA syndrome may mount and spread within the organisation.

No description available.

Syftet med denna studie är att studera om uppfattningen skiljer sig bland chefer och undersköterskor på vård- och äldreförvaltningen kring den omorganisation som implementerades i Borås stad 1 januari 2017 och om den givit olika effekter. De teoretiska utgångspunkter som har använts i denna studie handlar om organisationsperspektiv, organisationsförändring, styrning och ledning samt organisationskultur. Denna studie är gjord utifrån en kvalitativ metod där det genomförts semistrukturerade intervjuer med fem chefer och fem undersköterskor för att kunna besvara studiens frågeställningar. Resultatet visar att chefer uppfattar omorganisationen positivt i den mening då det blivit en samlad verksamhet. Det finns även negativa uppfattningar bland både chefer och undersköterskor kring den stora organisation som blivit då det uppstått problem kring kommunikation och samverkan. Undersköterskorna har ingen uppfattning kring själva omorganisationen då de anser att den inte har påverkat deras arbetsplats. Däremot anser de att chefernas arbete gentemot undersköterskorna har förändrats till det negativa då cheferna har kommit längre ifrån undersköterskorna. Detta har gjort att undersköterskorna har kommit längre ifrån beslutsprocessen i och med det fjärde chefsledet som tillkommit efter omorganisationen. Slutsatsen i denna studie är att omorganisationen inte har drabbat undersköterskorna i samma utsträckning som den har gjort hos cheferna vilket leder till skilda uppfattningar. Cheferna har efter omorganisationen fått arbeta hårt för att bilda en stark gemenskap på vård- och äldreförvaltningen, medan undersköterskorna har påverkats negativt med anledning av omorganisationen vad gäller en försämrad kommunikation med cheferna. Undersköterskorna är inte delaktiga i beslutprocesser och uppmärksammar att cheferna inte är närvarande i samma utsträckning som tidigare. Detta leder till att cheferna inte bjuder in undersköterskorna för ett ökat engagemang vilket skapar en alltmer toppstyrd organisation. Ett förekommande problem som uppmärksammats är gemenskapen mellan alla nivåer inom vård- och äldreförvaltningen då varken chefer eller undersköterskor uppfattar att det finns en organisationskultur.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka effekter en organisationsförändring har haft för arbetsmiljön hos en verksamhet som nyligen genomgått en förändringsprocess. Studien visar att utöver välkända nyckelfaktorer, såsom delaktighet, gruppdynamik, kommunikation och förståelse så finns det ytterligare faktorer som påverkat arbetsmiljön hos den undersökta verksamheten. Medarbetarna upplever en försämrad och mindre stimulerande arbetsmiljö då de anser sig ha fått mer enformiga arbetsuppgifter. Vidare visar resultatet att personalen upplever oro över framtida förändringar, vilket påverkar både arbetsmiljön och förtroendet för ledningen. Detta är anmärkningsvärt då det är ett bolag som växer. För att avsluta förändringsprocessen och återskapa förtroendet finns det ett behov av uppföljning. En kontinuerlig dialog under hela processen är av vikt för att förändringsarbetet ska ha möjlighet att nå önskat resultat. Studien bidrar med att öka förståelsen för vad ledningen kan göra för att skapa ett bra arbetsklimat och för att öka förtroendet för ledingen. Alla insikter kring detta är betydelsefulla för att bibehålla personalen och värdefull kompetens. Genom att ta del av denna studie kan ledningen inom olika organisationer få en ökad förståelse för hur de kan arbeta för att skapa en bra arbetsmiljö under en organisationsförändring.

Med denna studie är vår ambition att undersöka hur omorganisationen av arbetet med modersmålet implementeras i Malmö stads förskolor och hur denna tas emot ute i verksamheten. Vi vill få syn på tanken bakom omorganisationen och vad det är för resurser som krävs för att lyckas med en implementering. Syftet med denna studie är att studera hur det fungerar när ett nytt projekt ska implementeras i förskoleverksamheten och hur detta tas emot av pedagogerna. Här kommer vi också studera förskolans traditioner närmre samt undersöka hur det pedagogiska samarbetet mellan förskolorna och språkutvecklarna fungerar ur pedagogernas perspektiv. Vi utgår ifrån följande frågeställningar:Hur fungerar samarbetet mellan förskolorna och språkutvecklarna?Hur påverkas pedagogerna av sin omgivning vid implementering i verksamheten?Vilka förutsättningar gynnar en framgångsrik implementering och verksamhet med barnen?När vi har analyserat vårt material har vi använt oss av teori om implementering. Inom implementeringsforskning förekommer två perspektiv nämligen "bottom-up" och "top-down". Det senare innebär att beslutsfattande sker uppifrån, från ledningen, och skall sedan föras ut till personalen som skall genomföra förändringen. "Bottom-up" betyder att de som arbetar i verksamheten, av Lipsky kallade närbyråkrater, är delaktiga i och eventuellt också initiativtagare till beslut om förändringar. Med stöd av dessa begrepp och perspektiv är våra sammanfattade resultat följande: för att en implementering ska bli lyckad i förskolan krävs pedagogernas delaktighet i planeringen och ett bra samarbete med föräldrarna. Andra aspekter som också är värdefulla är att det finns resurser i form av extra tid, fungerande digitala verktyg och utbildning.

Det svenska samhället och dess medborgare förlitar sig på Polismyndigheten för att hålla landet tryggt. Men vad händer för de poliser som arbetar i yttre tjänst när hela myndigheten drastiskt omorganiseras? Hur det vardagliga arbetet och arbetsuppgifterna för de poliser som arbetar på frontlinjen i yttre tjänst upplevs efter reformen 2015 är en lucka i tidigare forskning som denna studie syftar till att undersöka. Reformen 2015 skulle bland annat göra polismyndigheten mer effektiv i sitt arbete. Det första året efter reformen redovisades mindre än 162 000 brott, vilket är den lägsta siffran som redovisats på flertalet år. Året därpå, 2016 visade statistik att endast 14% av alla vardagsbrott klarades upp. Polismyndighetens roll i samhället är vital för att upprätthålla lag och ordning och för att hålla samhället tryggt. Baserat på detta är det av lika stor vikt att just den myndighet som håller medborgarna trygga även känner sig trygga i sitt arbete. Frågeställningarna i denna studie har besvarats genom att använda teorin offentlig policy och med kvalitativa samtalsintervjuer där sex poliser i yttre tjänst i Storgöteborg har deltagit. Studien visar på att poliser i yttre tjänst upplever att arbetsuppgifterna har ändrats markant sedan polisreformen 2015 i form av bland annat förflyttningar av personal mellan avdelningar. Dessa förflyttningar har lett till ändring av arbetsuppgifter då många poliser flyttades till avdelningar eller delar av polismyndigheten som inte arbetade med samma uppgifter. Vidare visar studien hur arbetsbördan är den största förändring som uppkommit i samband med den initiala implementeringen av reformen. Studien visar även på att vissa delar i organisationen som helhet har ändrats i samband med polisreformen 2015, vilket i sin tur har påverkat poliser i yttre tjänst bland annat med större arbetsbörda.

Reorganizations in the private sector must occur intermittently for a company to adopt to its market climate. The thesis focuses on the initial part of the reorganization. In larger companies the reorganization process is often a substantial effort for both the change leaders as well as for the other employees of the company whom the change affects. This is a process that often misses set goals and the purpose for this thesis is therefore to investigate how rhetorical devices in companies internal communication can help to guide the employees through the changeprocess. The primary data for this study are internal emails for all employees of a large industrial company, and the reorganization plan sent to the same company's managers. The thesis analyzes the primary data and compares it to literature in rhetoric, pointing out rhetorical devices that affect the employees using an abductive approach. Through this study concludes that by creating a sense of urgency the equilibrium is abrupted and that this delicate state of urgency can be steered in a way that has a positive effect of the implementation of the reorganization.

SammanfattningDatum: 2024-05-28Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hpInstitution: School of Business, Society and Engineering, MälardalenUniversityFörfattare: Albin Olsson Oliver WestmanTitel: Effekter av Organisatoriska Omstruktureringar på AnställdasVälbefinnande och EngagemangHandledare: Konstantin LampouNyckelord: Arbetsgrupper, Omorganisation, Medarbetarnas välbefinnandeoch MedarbetarengagemangForskningsfrågor: Hur påverkas medarbetarnas välbefinnande och engagemang avövergången från en hierarkisk ledarskapsstruktur till mindrearbetsgrupper, inom en mindre svensk bank?Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka effekterna avorganisationsförändringar, specifikt övergången till mindrearbetsgrupper, på medarbetarnas välbefinnande och engagemang i enmindre bank i Sverige.Metod: Studien har genomfört en kvalitativ undersökning som använtsemi-strukturerade intervjuer förinsamling av empiri. Detta har sedan analyserats med hjälp av entematisk innehållsanalys och grundar sig i en abduktiv ansats.Slutsats: Omorganisationen har bidragit till både ökat medarbetarengagemang ochvälbefinnande samt orsakat utmaningar. Slutsatsen är att trots deutmaningar som framkom finns det flera fördelar att omorganiseraverksamheten till att arbeta inom mindre arbetsgrupper. / AbstractDate: 2024-05-28Level: Bachelor thesis in Business administration, 15 crInstitution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen UniversityAuthors: Albin Olsson Oliver WestmanTitel: Effects of Organizational Restructuring on Employees' Well-being andEngagementSupervisor: Konstantin LampouKeywords: Working groups, Organizational restructuring, Employeewell-being and Employee engagementResearch questions: How are employees' well-being and engagement affected by thetransition from a hierarchical leadership structure to smaller workgroupswithin a small Swedish bank?Purpose: The purpose of this study is to investigate the effects of organizationalchanges, specifically the transition to smaller work groups, onemployees' well-being and engagement in a small bank in Sweden.Method: The study has conducted a qualitative investigation using semi-structuredinterviews for the collection of empirical data. This has then beenanalyzed using thematic content analysis and is based on an abductiveapproach.Conclusion: The reorganization has contributed to both increased employeeengagement and well-being as well as caused challenges. The conclusionis that despite the challenges that have emerged, there are severaladvantages to reorganizing the operations to work within smallerworkgroups.

Syfte:                              Syftet med studien är att analysera hur förändringsmottagare upplever att ledningens kommunikation inför organisationella förändringar påverkar dem för att få en beredskap inför förändringen.   Metod:                               Studien är en kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats, där den empiriska datainsamlingen gjorts genom intervjuer med anställda på ett företag i telekombranschen. En analys av insamlad data genomfördes genom en tematisk analys.   Resultat och slutsats:        Kommunikation inverkar på förändringsmottagarnas beredskap från sändarsidan, men effekten av denna dämpas på mottagarsidan av ett filter bestående av två faktorer, avtrubbning och påverkan på förändringsmottagarna.                                                                                      Förändringsmottagarna motsätter sig eller upplever en likgiltighet gentemot organisatoriska förändringar om kommunikationen upplevs som knapphändig eller är otydlig. Likaså påverkar bristen på möjligheter att återkoppla till ledningen för att skapa klargöranden, mottagarna i negativ riktning. Studiens bidrag:               Ge en djupare förståelse och kunskap i             kommunikationens betydelse för att skapa beredskap till förändring, och på så vis öka möjligheterna att genomdriva lyckosamma förändringsarbeten.   Förslag på vidare forskning:                          Att undersöka de faktorer som skapar avtrubbning till förändring hos förändringsmottagaren och hur dessa kan komma att undvikas.

Den svenska polismyndigheten påbörjade den 1 januari 2015 genomförandet av den största omorganisationen på 50 år. Polisen gick från 23 enskilda myndigheter till en nationell, en enrådsmyndighet. Omorganisationen kunde enligt regeringen ge goda förutsättningar för att uppnå de mål och krav som finns för myndigheten, men skulle också leda till större enhetlighet för Polisen. Att ombilda myndigheten till en enårdsmyndighet skulle enligt regeringen också bidra till en “rättssäker, kvalitativ och kostnadseffektiv verksamhet” med jämna resultat. Syftet med reformen var således att uppnå “högre kvalitet, ökad kostnadseffektivitet, ökad flexibilitet och väsentligt förbättrade resultat i polisens verksamhet”. Eftersom mycket missnöje riktats mot reformen, både internt och externt, har ett stort intresse väckts hos oss. Syftet med vår studie är därför att undersöka hur myndigheten samt anställda inom Polisen upplevt och påverkats av reformen. Frågeställningar för vår studie är: ·     Hur upplevs Polismyndighetens omorganisation av anställda? ·     Kan  det  finnas  några  externa  händelser  respektive  omständigheter  som  påverkat reformen i en viss riktning? ·     Hur ser Polisens organisationskultur ut och hur präglar denna kultur myndigheten? ·     Finns det grupper/medarbetare inom myndigheten som påverkats mer än andra av omorganisationen? Studien genomförs utifrån perspektiv om organisationsförändringar, organisationskulturer, samt mål- och resultatstyrning.