Since the beginning of the 21st century the open plan dwelling, i.e. open connections between reception areas and kitchen, has become an increasingly popular form of housing in Sweden. The aim of this thesis is to investigate narratives describing the life in open plan apartments, discussing (1) what they contain, (2) how they are constructed and distributed and (3) what social consequences they entail. These three questions have an immediate connection to the three levels of the critical discourse analysis formulated by Norman Fairclough where he analyses every instance of a discourse as simultaneously being text, discursive practice and social practice.  The study has been accomplished in the newly built area Hammarby sjöstad in Stockholm through interviews with builders, architects and people living in open plan apartments. Articles in interior magazines describing an open plan lifestyle has also been taken into consideration. Three themes is being discussed, the first describing the social qualities imagined to be naturally embedded in the open plan architecture. The second highlights the idea of cooking as both a way of living and as a factor contributing to the popularity of the open housing design, and the last focuses on the open plan home as a place for self performance.  At the text-level the material describes the impact of the open plan dwelling as a result of new interests, as dependent on new social habits and as a desire to put the home and the ongoing life on display. The ideas of what an open plan architecture actually can accomplish may, at a discoursive practice level, be given explanations from three main orders of discourse: the architectural, the market, and the good life order of discourse. The social practice level makes it obvious that the ideals concerning housing and lifestyle simultaneously reproduce old and create new social practices, taking into account cultural notions of gender relations, family life, social habits and questions of class.

During our education to become lighting designers at Jönköping University, the artificial lighting has been in focus. Therefore we wanted to learn more about daylight. We chose to do this from a visual approach in open plan offices. Since daylight is part of the architects´ responsibility to master, we wanted to examine what architects think of when they plan daylight environments in open plan offices and how this is expressed in the buildings with focus on the visual factors. Our questions at issue are: What knowledge do architects have concerning daylight planning, and how do they use this knowledge in their practice? How well do the chosen daylight environments meet the end-users need of a good visual environment? The study consists of three case studies, carried out in the same way. Each case study contains an analysis of the daylight environment in a modern building with open plan offices. A responsible architect was interviewed about the intensions for the building, and about his or her general thoughts about daylight. Three end-users were also interviewed about their experiences of their working environment and the daylight conditions in each building. In total three buildings were analysed, three architects and nine end-users were interviewed. The result shows that it is hard to tell what knowledge architects have about daylight, since it is a part of the overall design of the building. It is also very individual whether the architect displays an interest, and work with daylight issues in an active way. We can see differences in this matter between the interviewed architects. The analysed buildings also show varying results in the visual qualities. The results from our environment analyses are at most part confirmed by the end-users in each building. The problems we have found concerning the daylight environment are primarily the solar shadings and the layout of furnishing. Our conclusion is that architects could benefit from collaboration with lighting designers in daylight issues. This is because lighting designers have more knowledge about the visual conditions of the eye, and a more explicit focus on the end-user. To ensure a good collaboration the lighting designers also need to increase their knowledge about daylight in buildings, and about the building construction as a whole. / Under vår utbildning till ljusdesigners på Jönköpings Tekniska Högskola har fokus legat på det elektriska ljuset. Då vi ville lära oss mer om det minst lika viktiga dagsljuset, valde vi att undersöka detta ur ett visuellt perspektiv i kontorslandskap. Dagsljuset är arkitektens ansvar att behärska, varför vi ville undersöka vad arkitekter tänker på när de planerar dagsljusmiljöer i kontorslandskap, och hur detta yttrar sig i den färdiga byggnaden med fokus på de visuella faktorerna. Följande frågeställningar formulerades: Vilken kunskap har arkitekter om dagsljusplanering och hur använder de sig av denna kunskap i praktiken? Hur väl uppfyller utvalda dagsljusmiljöer brukarens behov av en god visuell miljö? Studien bygger på tre fallstudier utförda på samma sätt. Varje fallstudie innefattar en analys av dagsljusmiljön i en modern byggnad innehållande kontorslandskap. En ansvarig arkitekt intervjuades om intentionerna med respektive byggnad, samt om dennes tankar kring dagsljus i allmänhet. I respektive byggnad intervjuades även tre brukare om deras upplevelse av arbetsmiljön och dagsljuset. Totalt analyserades tre byggnader, och tre arkitekter samt nio brukare intervjuades. Resultatet visar att det är svårt att uttala sig om arkitekters kunskap om dagsljus, då det ingår som en del i gestaltningen av hela byggnaden. Det är även väldigt individuellt huruvida arkitekten intresserar sig för och aktivt arbetar med dagsljusfrågor. Vi ser stora skillnader i det avseendet hos de arkitekter vi intervjuade. De analyserade byggnaderna visar även skiftande resultat i dagsljusmiljöns visuella kvaliteter. Resultatet av våra miljöanalyser bekräftas till stor del av brukarna i respektive byggnad. Problemområden för den visuella dagsljusmiljön som vi fann, är i första hand solavskärmningar samt möblering i rummet. Vår slutsats är att arkitekter kan ha nytta av att samarbeta med ljusdesigners i dagsljusfrågor då ljusdesigners har en större kunskap om ögats visuella förutsättningar och ett tydligare brukarperspektiv. För att ett gott samarbete ska kunna upprättas krävs samtidigt att ljusdesigners ökar sin kunskap om dagsljus i byggnader, och om byggnaders konstruktion som helhet.

<p>During our education to become lighting designers at Jönköping University, the artificial lighting has been in focus. Therefore we wanted to learn more about daylight. We chose to do this from a visual approach in open plan offices. Since daylight is part of the architects´ responsibility to master, we wanted to examine what architects think of when they plan daylight environments in open plan offices and how this is expressed in the buildings with focus on the visual factors.</p><p>Our questions at issue are:</p><ol><li>What knowledge do architects have concerning daylight planning, and how do they use this knowledge in their practice?</li><li>How well do the chosen daylight environments meet the end-users need of a good visual environment? </li></ol><p>The study consists of three case studies, carried out in the same way. Each case study contains an analysis of the daylight environment in a modern building with open plan offices. A responsible architect was interviewed about the intensions for the building, and about his or her general thoughts about daylight. Three end-users were also interviewed about their experiences of their working environment and the daylight conditions in each building. In total three buildings were analysed, three architects and nine end-users were interviewed.</p><p>The result shows that it is hard to tell what knowledge architects have about daylight, since it is a part of the overall design of the building. It is also very individual whether the architect displays an interest, and work with daylight issues in an active way. We can see differences in this matter between the interviewed architects.</p><p>The analysed buildings also show varying results in the visual qualities. The results from our environment analyses are at most part confirmed by the end-users in each building. The problems we have found concerning the daylight environment are primarily the solar shadings and the layout of furnishing.</p><p>Our conclusion is that architects could benefit from collaboration with lighting designers in daylight issues. This is because lighting designers have more knowledge about the visual conditions of the eye, and a more explicit focus on the end-user. To ensure a good collaboration the lighting designers also need to increase their knowledge about daylight in buildings, and about the building construction as a whole.</p> / <p>Under vår utbildning till ljusdesigners på Jönköpings Tekniska Högskola har fokus legat på det elektriska ljuset. Då vi ville lära oss mer om det minst lika viktiga dagsljuset, valde vi att undersöka detta ur ett visuellt perspektiv i kontorslandskap. Dagsljuset är arkitektens ansvar att behärska, varför vi ville undersöka vad arkitekter tänker på när de planerar dagsljusmiljöer i kontorslandskap, och hur detta yttrar sig i den färdiga byggnaden med fokus på de visuella faktorerna.</p><p>Följande frågeställningar formulerades:</p><ol><li>Vilken kunskap har arkitekter om dagsljusplanering och hur använder de sig av denna kunskap i praktiken?</li><li>Hur väl uppfyller utvalda dagsljusmiljöer brukarens behov av en god visuell miljö?</li></ol><p>Studien bygger på tre fallstudier utförda på samma sätt. Varje fallstudie innefattar en analys av dagsljusmiljön i en modern byggnad innehållande kontorslandskap. En ansvarig arkitekt intervjuades om intentionerna med respektive byggnad, samt om dennes tankar kring dagsljus i allmänhet. I respektive byggnad intervjuades även tre brukare om deras upplevelse av arbetsmiljön och dagsljuset. Totalt analyserades tre byggnader, och tre arkitekter samt nio brukare intervjuades.</p><p>Resultatet visar att det är svårt att uttala sig om arkitekters kunskap om dagsljus, då det ingår som en del i gestaltningen av hela byggnaden. Det är även väldigt individuellt huruvida arkitekten intresserar sig för och aktivt arbetar med dagsljusfrågor. Vi ser stora skillnader i det avseendet hos de arkitekter vi intervjuade.</p><p>De analyserade byggnaderna visar även skiftande resultat i dagsljusmiljöns visuella kvaliteter. Resultatet av våra miljöanalyser bekräftas till stor del av brukarna i respektive byggnad. Problemområden för den visuella dagsljusmiljön som vi fann, är i första hand solavskärmningar samt möblering i rummet.</p><p>Vår slutsats är att arkitekter kan ha nytta av att samarbeta med ljusdesigners i dagsljusfrågor då ljusdesigners har en större kunskap om ögats visuella förutsättningar och ett tydligare brukarperspektiv. För att ett gott samarbete ska kunna upprättas krävs samtidigt att ljusdesigners ökar sin kunskap om dagsljus i byggnader, och om byggnaders konstruktion som helhet.</p>

Aim: The aim of the study was to describe the experience of working environment in open plan office within IT- sector. Background: Previously was the most common office model cell office, open plan office is now the most common. A good working environment in theise two office types needs different attributes. A theory to explain relationship between health and unhealth is Karasek and Theorells demand- control- supportmodel. Method: A qualitative interview study was performed to gain a deeper understanding of the experience of working in open plan office within IT- sector. Ten informants from two different organizations were chosen. The result has been analyzed with qualitative content analysis. Results: The analyses resulted in three themes and six sub-themes. The result showed that there were both positive and negative aspects of working environment in open plan office. Positive aspect was mentioned as good communication and good social interaction while high sound level and disturbing working situation was mentioned as negative aspects. Conclusion: The result shows that there is many aspects to take in consideration white work in open plan office. To have a good working environment there is need to have a deeper understanding from the organization how the open plan office affect the individual. / Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av arbetsmiljö i öppna kontor inom IT-sektorn. Bakgrund: Tidigare var den vanligast förekommande kontorsmodellen att sitta i enskilt cellkontor numera har öppna kontor blivit den vanligast förekommande arbetsplatsmodellen. Förutsättningen för god arbetsmiljö ser helt olika ut i dessa två kontorsmodeller. I öppna kontor är Karasek och Theorells Krav- kontroll- stödmodell en användbar teori för att tydliggöra förhållandet mellan hälsa och ohälsa på arbetsplatsen. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes för att få en djupare förståelse för upplevelsen av att arbeta i öppna kontor inom IT-sektorn. Tio informanter från två olika verksamheter intervjuades och materialet analyserades sedan med kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sex underkategorier. Det framkom både fördelar och nackdelar i arbetsmiljön på öppna kontor. Bland annat god kommunikation och det sociala samspelet lyftes som fördelar medan ljudnivån och brist på ostörd arbetsmiljö ansågs negativt. Konklusion: Studiens resultat visar att det finns många olika aspekter att ta hänsyn till vid arbete i öppna kontor. För att få en god arbetsmiljö krävs förståelse från verksamhetschefer och medarbetare hur det öppna kontoret påverkar individen ur både fysiskt och psykiskt perspektiv

No description available.

To engage in wage labor is a significant aspect of many individuals' lives. A workplace can be a space where colleagues communicate and interact with each other. In light of the COVID-19 pandemic, numerous individuals were forced into remote work, which became a substantial part of employees' new routines. As restrictions on remote work are lifted, a transition phase begins for some employees. Today, many wage earners have returned to a physical workplace. This transition is something that may have affected the social work environment. Therefore, the purpose of this thesis is to create a deeper understanding of employees' experiences of interaction in the physical workplace after a period of remote work. To address the purpose, seven employees in the white-collar sector who have all experienced the transition from remote work back to a physical workplace were interviewed. The results were analyzed using Randall Collins (2004) framework on interaction rituals and emotional energy, as well as previous research on the positive and negative effects of interaction in a workplace. The results show that employees now appreciate interaction in the physical workplace more than before the pandemic. It highlights that the everyday interactions occurring with employees' return to a physical workplace contribute to creating well-being. Spontaneous interactions, such as a good morning when entering the office or small talk in the corridor, can be satisfying and foster a sense of comfort among employees. The results indicate that employees describe shared breaks as contributing to maintaining a sense of community and providing a feeling of belonging. However, interaction can also be perceived as distracting, as employees have become accustomed to working in a calm and uninterrupted environment while working from home. The results also show that new patterns of interaction using digital tools continue to be useful upon returning to the office, but these digital platforms fail to replicate the informal interactions and social bonds that typically occur in a physical workplace. / Att lönearbeta är en stor del av många individers liv. En arbetsplats kan vara en plats där kollegor kommunicerar och interagerar med varandra. I samband med covid-19 tvingades en mängd individer till distansarbete, och det blev en stor del av anställdas nya vardag. Rådet kring att arbeta på distans tas bort och en återgångsfas påbörjas för en del anställda. Idag har många anställda kommit tillbaka till en fysisk arbetsplats igen. Denna omställning är något som kan ha påverkat den sociala arbetsmiljön. Syftet med uppsatsen är därför att skapa djupare förståelse för anställdas upplevelser av interaktion på den fysiska arbetsplatsen efter en period av distansarbete. För att besvara syftet har sju anställda inom tjänstemannasektorn som alla varit med om en omställning från distansarbete tillbaka till en fysisk arbetsplats intervjuats. Resultatet har analyserats med hjälp Randall Collins (2004) ramverk om interaktionsritualer och emotionell energi samt tidigare forskning kring vilka positiva och negativa effekter interaktion kan ha på en arbetsplats. Resultatet visar att de anställda uppskattar interaktion på den fysiska arbetsplatsen mer nu än innan pandemin. Det tydliggör att den vardagliga interaktion som sker i samband med anställdas återkomst till en fysisk arbetsplats bidrar till att skapa välbefinnande. Den interaktion som sker spontant såsom ett godmorgon när man kommer in i kontorslandskapet eller småprat i korridoren, kan vara tillfredställande och skapa trivsel hos de anställda. Resultatet visar att de anställda beskriver att de gemensamma rasterna bidrar till att upprätthålla en gemenskap och ger en känsla av tillhörighet. Men parallellt kan interaktion upplevas distraherande, på grund av att de anställda blivit van av att arbeta i en lugn och ostörd miljö när de arbetade hemifrån. Resultatet visar även att nya mönster av interaktion med hjälp av digitala hjälpmedel fortsätter vara användbara vid återkomsten till ett kontorslandskap, men att dessa digitala plattformar inte lyckas att replikera den informella interaktionen och de sociala band som vanligtvis sker på en fysisk arbetsplats.

Les conditions de travail peuvent-elles générer des problèmes attentionnels chez certains salariés ? Cette question est actuellement au cœur de nombreuses recherches dans le domaine de la psychologie du travail, de l’ergonomie et de la psychologie cognitive appliquée. Au cours de ce travail de thèse, nous avons tenté de comprendre quels facteurs pourraient provoquer ces difficultés. Nous avons scindé notre approche en deux parties : (i) l’étude en laboratoire des liens entre les interruptions et les capacités cognitives, et (ii) l’étude des conditions de travail et de leurs retentissements sur la cognition. Les parutions scientifiques issues de la littérature des interruptions sont de plus en plus nombreuses. Elles ont notamment vécu un essor au début des années 2000. Pourtant, de nombreuses interrogations persistent encore, comme les effets réels des interruptions sur la tâche principale et les différents facteurs qui les potentialisent. De plus, les processus cognitifs spécifiques mis en jeu lors des interruptions n’ont pas tous été étudiés. C’est pourquoi, nous avons proposé une nouvelle définition formelle du phénomène d’interruption, ainsi qu’un nouveau cadre de recherche pour unifier le champ d’étude actuel. Nous avons également mené plusieurs études expérimentales dans le but de répondre à certains questionnements encore présents. L’ensemble de nos résultats suggèrent que les interruptions sont la plupart du temps délétères, et que des processus jusqu’alors insoupçonnés pourraient permettre de diminuer leurs retentissements. En second lieu, nous avons étudié l’impact de certaines conditions de travail sur le développement de plaintes attentionnelles et cognitives. Tout d’abord, nous avons construit un nouveau matériel à même de détecter ces changements au niveau cognitif en réalisant plusieurs études de création et validation d’une nouvelle échelle. Ensuite, nous l’avons utilisé sur un échantillon de plusieurs centaines de salariés pour tirer des conclusions sur les prédicteurs de ces difficultés. Dans l’ensemble, le genre, le statut social, le temps passé en environnement de travail partagé, la fréquence des interruptions et certaines nouvelles technologies pourraient être à l’origine de difficultés attentionnelles au travail. / Can Working conditions generate attentional problems for some employees? This issue is currently at the heart of research in the field of work psychology, ergonomics and applied cognitive psychology. During this thesis, we tried to understand exactly what factors might cause these problems. We have divided our approach into two parts: (i) the laboratory study of the links between interruptions and cognitive abilities, and (ii) the study of working conditions and their repercussions on cognition. Scientific publications from interruptions literature are becoming more numerous. In particular, they experienced a boom in the early 2000s. However, many questions still persist, as the real effect of interruptions on the main task and the various factors which potentiates this effect. Moreover, the specific cognitive processes involved during interruptions have not all been studied. Therefore, we proposed a new formal definition of the phenomenon of interruption and a new research framework to unify the current field of study. Also, we conducted several experimental studies to answer some questions still present. Together, our results suggest that interruptions are usually deleterious regarding the performance of the primary task, and that some cognitive processes unsuspected to this day might help their repercussions. Secondly, we studied the impact of specific working conditions on attentional and cognitive complaints. First, we built a new test able to detect these changes on a cognitive level by carrying out several construction and validation studies of a new scale. Then we used a sample of several hundred employees to draw conclusions on the predictors of these difficulties. Overall, gender, social status, time spent in shared working environment, the frequency of interruptions and several aspects of new technologies may be the cause of attentional difficulties at work.

Department of Curriculum Studies and Educational Management / PhD (CS)

På grund av fördelar som bland annat flexibilitet, kostnadsbesparingar, och ökat samarbete mellan anställda har konceptet öppna kontorslandskap blivit en trend över hela världen. Flera studier har dock påvisat konceptets nackdelar där anställda och organisationer i helhet påverkas negativt, men ändå fortsätter organisationer att omvandla sina cellkontor till öppna kontorslandskap. Vissa verkar tycka om öppna kontorslandskap medan andra är mer negativt inställda. Denna uppsats har i syfte att undersöka vad medarbetare tycker om öppna kontorslandskap. Undersökningen tog plats på en kundserviceavdelning på ett pappersföretag. Åtta respondenter intervjuades då en kvalitativ studie utfördes. Vi har använt oss av bekvämlighetsurval och till viss del strategiskt urval, då vi hade en bekant som arbetade i det öppna kontorslandskapet på pappersföretaget som kunde förse oss med respondenter av intresse för studien. Relevanta begrepp och teorier presenteras i teoriavsnittet, för att förse läsaren med information och kunskap inom ämnet. Dessa teorier används även för att utforma intervjuguiden och hitta teman i det insamlade materialet från intervjuerna. Dessa teman kunde vi även använda oss av när vi analyserade materialet. Resultatet visade att inställningen till öppna kontorslandskap är högst individuell. Även om hälften av respondenterna var mer positiva och den andra hälften var mer negativa, fann vi att det var individuella skillnader i varför de var positivt eller negativt inställda. De anställdas inställning grundar sig i tidigare erfarenheter av andra kontorstyper, samt faktorer på arbetsplatsen såsom ljud/buller, ljusförhållanden, och luftkvaliteten. Unika fynd i studien var tystnaden i det öppna kontorslandskapet och hur detta påverkade de anställda. Utmärkande med just denna studie är att de flesta ljudkällorna som orsakade buller återfanns utanför det öppna kontorslandskapet.

This study constitutes an attempt to describe and analyse the quality of selected early childhood development programmes in South Africa, and provide criteria by which the quality of programmes could be assessed. The need for, and importance of, providing quality early childhood development programmes is highlighted. The influence of educational pf:lilosophies on programmes is recognised, hence the total development of the child and educational philosophies related thereto are discussed. Factors and components within programmes that contribute to high quality are explored. Moreover, criteria by means of which quality early childhood development programmes may be assessed, are provided. In this regard criteria for the formulation of aims, selection and the organisation of content, assessment, role of the teacher and parent involvement in programmes are suggested. It is against these criteria that selected early childhood development programmes in South Africa are described and analysed. programmes conclude the study. / Curriculum and Instructional Studies / M. Ed. (Didactics)