Syftet med studien är att utifrån ett socialpsykologiskt- och relationellt perspektiv, skapa en djupare förståelse och förklaring för hur medarbetarna på kundservice "En väg in" i Varbergs kommun upplevt denna organisationsförändring. Urvalet bestod av sex medarbetare och två personer ur ledningsgruppen. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts, samt en hermeneutisk ansats. För att analyseraoch tolka det empiriska materialet har tidigare forskning och vetenskapliga artiklar valts ut, samt teorierna Jacobsens (2013) förändringsledarskap och motstånd, Maslows behovstrappa (Aronsson m.fl. 2012), Herzbergs tvåfaktorsteori (Aronsson m.fl. 2012, Herzberg [1968]/2003) och McCelland motivationsteori om de mänskliga behoven (Aronsson m.fl. 2012) som kompletteras med, Scheffs (1994) sociala band och differentiering. Det mest centrala som framkommit i studien är betydelsen av bristande kommunikation, delaktighet och kontroll. Samt att medarbetarna haft olika inställningar till förändringen och att avdelningen ej har hunnit skapa en gemensam organisationskultur. Yrkesrollerna hämmar medarbetarna att skapa starka sociala band med varandra. / The purpose of this study is that from a social psychological - and relational perspective, create a deeper understanding and explanation of how the employees of customer service "En väg in" in Varberg municipality experienced this organizational change. The sample consisted of six employees and two individuals from the management team. Qualitative approaches with semi structured interviews were used, as well as a hermeneutical approach. In order to analyze and interpret the empirical material previous research and scientific articles were selected and the theories Jacobsen (2013), change management and resistance, Maslow's hierarchy of needs (Aronsson et al 2012), Herzberg two-factor theory (Aronsson et al 2012, Herzberg [1968] / 2003) and McClelland's motivation theory of human needs (Aronsson et al 2012), supplemented by, Scheff (1994) social bonds and differentiation. The most central that emerged in the results is the importance of lack of communication, participation and control. And that the employees had different settings to the change and that the department has not had the time to create a mutual organizational culture. Professional roles inhibit employees to create strong social bonds with each other.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur ledarna för Katedralskolan i Växjö arbetar med att motivera medarbetarna vid införandet av en intraprenad. Fokus i denna uppsats är i första hand information och kommunikation ur ett ledarperspektiv men även till viss del utifrån ett medarbetarperspektiv. / The purpose of this study is to describe and analyze how the leaders of Katedralskolan in Växjö are working to motivate employees when introducing an ”intraprenad”. The focus of this study is primarily information and communication from the management but also to some extent from an employee perspective.

<p>I denna uppsats behandlas frågan om organisationsförändring, och ämnet är svenska musikfestivalers organisationsförändring och företagisering. Vi fokuserar på hur olika festivaler som driver sina verksamheter i olika organisationsformer fungerar och kommer att lyfta fram fördelar och nackdelar med organisationsformer som representeras i festivalbranschen. Vi kommer främst att diskutera kring företagsformerna ideell förening och aktiebolag. Hela uppsatsen kommer att genomsyras av sökandet av den ideala organisationsformen för festivalarrangemang. Vi kommer att ägna oss åt frågor som rör förändringsmotiv och förändringsdrivkrafter för festivaler. Vi kommer också att titta på vilka problem man kan stöta på i förändringsprocessen och hur synen på festivalen förändras vid en större organisationsförändring.</p>

Forskning visar att den arbetsrelaterade ohälsan ökar i Sverige. För sysselsatta inom äldreomsorgen finns studier som visar att sjukfrånvaro främst är kopplad till sociala och organisatoriska faktorer på arbetsplatsen. Teorin om Effort-Reward-Imbalance beskriver överengagemang (over-commitment) som ett personbundet beteende med överdrivet engagemang som kan utgöra en riskfaktor för arbetsrelaterad ohälsa. Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning organisationsförändring, rolltydlighet och ledarstöd predicerar överengagemang. Vår studie bygger på ett longitudinellt projekt, där 185 anställda inom äldreomsorgen från norra Sverige ingår. Deltagarna representeras övervägande av kvinnliga undersköterskor och vårdbiträden med i huvudsak tillsvidareanställning eller långtidsvikariat. Materialet analyserades i det statistiska programmet IBM SPSS Statistics Version 25, genom korrelationer och hierarkisk regression. Resultatet visar att upplevelse av organisationsförändringar och brister i rolltydlighet är relaterat till överengagemang. Ledarstöd har ett signifikant samband med överengagemang tillsammans med organisationsförändring. Däremot visar ledarstöd tillsammans med organisationsförändring och rolltydlighet ingen ytterligare förklaring till variansen för graden av överengagemang.

The purpose of this study is to examine how organizational change is experienced by a group of librarians at a medical library. The main focus is the librarians’ own experience of this change. The change consists of making the medical library a fully digital library with strictly work related materials. Prior to the change the library was used as a public library as well as a medical library, with a variety of literature and quite a large physical space. To find out how the organizational change was experienced by the librarians the study uses qualitative semi-structured interviews as method. When analyzing the interviews the theoretical framework of Cullberg's crises theory is used. The results show that there have been a lot of crises experienced. Though there are individual differences in how much these crises are experienced by the respondents. The study’s conclusion also shows that there could have been a lot less crises experienced by the librarians if the organizational change would have been differently managed. The results in this study could be used by other library organizations in similar situations.

Purpose: The purpose of this study is to contribute to our knowledge of organizational change by investigating an employee perspective and comparing with the managerial perspective of department X at Scania. Theory: This study applies Kurt Lewin's three-step model for change. Then a model that illustrates employee commitment that is called the TRY-Change model. Finally the linear model of communication demonstrates that problems may occur due to lack of communication. Method: A qualitative method with a deductive approach has been used as this method was considered most appropriate for this study. Interviewers were chosen by a convenience selection. The primary data has been collected through semistructurated interviews and the secondary data consists of scientific articles and literature. Conclusions: The conclusions of the study shows that there are differences in how employees experienced the organizational change compared to the managers' experience. Employees did not think that they were involved and they also thought there was a lack of communication, something that the managers thought worked well.

Bakgrund: Den tekniska utvecklingen har påverkat vårt samhälle på flera olika sätt och inom flera områden. Ett sätt förändringen har påverkat är hur vi har konsumerat musik genom åren. Efter CD-skivans storhetstid började den illegala nedladdningen öka till följd av den tekniska utvecklingen och försatte musikbranschen i kris. Musikbranschen har sedan återhämtat sig med hjälp av digitala tjänster som Spotify och iTunes.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera vilken inverkan den tekniska utvecklingen har haft på indiebolagens arbetsprocess i musikbranschen. Studien riktar sig till aktörer inom musikbranschen.   Metod: Uppsatsen är formad efter den kvalitativa forskningsmetoden och har huvudsakligen bestått av primärdata bestående av samtal med informanter som är aktiva inom musikbranschen. Vidare har vi använd oss av den induktiva forskningsansatsen.    Slutsatser: Studien har identifierad att indiebolagens arbetsprocess har påverkats av den tekniska utvecklingen. Vi har identifierat fyra teman där förändringen är utmärkande, vilka är marknadsföring, förändrade arbetsområden, ekonomi och nätverk.

Denna tvärsnittsundersökning riktar sig mot upplevelser och reaktioner från ett medarbetarperspektiv före och efter en organisatorisk förändring. Mot sommaren år 2015 skickades en enkät ut till ca 300 medarbetare vid psykiatriska kliniken Skellefteå och en uppföljning av förändringsprocessen kom ut våren 2017 med syfte att kunna jämföra medarbetarnas upplevelse. Tidigare forskning har visat att alla förändringsprocesser möter någon form av motstånd och förvirring och att det är viktigt med en god kommunikation, öppenhet och tydlighet för ett önskvärt resultat. Psykologiforskaren Claes Janssen har en teorimodell som kallas ”de fyra rummen”, teorin används bland annat vid organisatoriskt förändringsarbete. Många kommuner och stora företag exempelvis IKEA använder sig av ”fyrarummaren” som den även kallas för att kartlägga vilken fas individen eller organisationen befinner sig i under en förändringsprocess. De olika rummen är nöjdhet, censur, förvirring och inspiration vilka har använts bland annat i rapportens resultat och analys. Resultatet visade att majoriteten av medarbetarna vid psykiatriska kliniken Skellefteå upplevde omorganiseringen nödvändig och att utfallet blev bra. Resultatet visade även på skillnader i olika reaktioner till förändringsprocessen, att kliniken bemött ett visst motstånd från medarbetare och att det varit skillnader i upplevelser och reaktioner beroende på den anställdes ålder.

Insamling och lagring av data har vuxit exponentiellt de senaste två årtionden och idag finns personlig information i allt större utsträckning tillgänglig för allmänheten. I och med den snabba tekniska utvecklingen i dagens samhälle har EU bestämt att de nationella tolkningarna av EU:s datalagringsdirektiv ska ersättas av en gemensam lag kallat allmänna dataskyddsförordningen. Detta är en fallstudie som har undersökt vilka förutsättningar och hinder organisationer har för att möta den nya lagen samt vilka utmaningar som dataskyddsförordningen kommer att medföra. Genom intervjuer inom både privat och offentlig sektor kom vi fram till ett antal förutsättningar som krävs för att möta dataskyddsförordningen, bland annat gott samarbete mellan ledning och anställda och uppmuntran till delaktighet inom organisationerna. Däremot är det svårt att bedöma exakt vilka förutsättningar som kommer att vara viktiga för att möta dataskyddsförordningen innan lagen träder i kraft i maj 2018. Vi kom även fram till att utmaningarna med den nya lagen är många och kommer innebära mer ansvar och arbete. Bland annat kommer man ta större ansvar när det kommer till att lagra och lokalisera personuppgifter samt ta fram nya rutiner och arbetssätt för att kunna förankra den nya lagen inom organisationerna. / Gathering and storing of data has grown exponentially the last two decades and today, personal information is to a much greater extent available to the public. Concerning the technical development in today’s society, EU has decided that the national interpretations of EU: s data retention directive is to be replaced by a mutual directive called the general data protection regulation (GDPR). This is a case study in which we’ve studied what qualifications and obstacles organizations possess in order to meet the new law and what challenges GDPR will bring. Through interviews in both the private and public sector we’ve concluded that there are a number of qualifications needed to meet GDPR. Among them, good cooperation between employees and management and encouragement to participation within the organizations. However, it is hard to estimate exactly what qualifications will be necessary to meet the new law before it’s implemented in May of 2018. We also concluded that the challenges with the new law will be many and will implicate more responsibility and work. More responsibility will be required when it comes to storing and localizing personal information, and to compile new routines and ways to work in order to anchor the new law within the organizations.

Den tjugofemte maj 2018 träder EU:s nya dataskyddsförordning i kraft, GDPR, en lag som kommer att ersätta de 20 år gamla reglerna för hantering av personuppgifter i Sverige. Lagen ställer hårdare krav på företags datahantering, vilket kan innebära omfattande förändringar för organisationer som hanterar personuppgifter. Studien syftar till att ge en förståelse för hur företag förbereder sig för de förändringar som GDPR innebär. Resultatet baseras på semistrukturerade intervjuer med tre av de fyra största svenska e-handelsföretagen inom klädbranschen, som alla hanterar personuppgifter. Studien besvarar syfte och forskningsfråga och visar att företagen har en positiv inställning till den nya lagen samt att förberedelserna inletts.