Skolinspektionen rapport (2014); Från huvudmannen till klassrummet, visar att fokus måste riktas mor såväl pedagoger, skolledar- och förvaltningsnivå för att skapa och förbättra undervisningen för elevers lärande och en trygg skolmiljö. I denna studie undersöks vilka faktorer som bidragit till en framgångsrik skolutveckling på en skola utifrån rektorns och pedagogernas perspektiv. Utgångsläget var en skola med en av kommunens lägsta resultat på nationella prov och kommunövergripande enkäter om elevernas trygghet och trivsel. Efter två år hade skolan förbättrat sina resultat med den procentuellt sett högsta ökningen i kommunen. För att synliggöra komplexiteten och sambanden gestaltas skolans utvecklingsprocess utifrån ett lärandeoch organisationsteoretiskt perspektiv tillsammans med systemteori. Undersökningen baseras på en kvalitativt fenomenologisk forskningsansats där empirin utgörs av intervjuer med rektorn och pedagogerna på den undersökta skolan. Framgångsfaktorer som beskrivs är bland annat organisatoriska förutsättningar, rektors ledaregenskap, förutsättningar, gemensamt förhållningssätt och grundläggande färdigheter samt skolan som varumärke. Studien visar även att samband råder mellan givna förutsättningar och framgångsrik skolutveckling

I takt med dagens digitaliserade samhälle har skolor alltmer övergått från det analoga till det digitala i både undervisning och arbetsprocesser. Eftersom kommunal grundskola är en organisation där man hanterar en mängd personuppgifter och känslig information blir det viktigt att anpassa teknologier och arbetsprocesser för att säkerställa att hanteringen av information sker på ett säkert sätt. Personuppgifter och känslig information som inte lagras på ett säkert sätt innebär brott mot GDPR. För individen kan brott mot GDPR leda till konsekvenser i form av försämrade möjligheter i livet eller att personuppgifter hamnar i fel händer,och för organisationen kan det leda till straff i form av böter. Eftersom det finns relativt lite kunskap om vilken roll GDPR har i skolan samt hur det påverkar strukturer och arbetsuppgifter har detta varit av intresseatt undersöka för att förstå hur skolan som organisation kan skapa förutsättningar för medarbetarna att arbeta på ett säkert sätt. Syftet blev därmed att undersöka och förstå hur GDPR påverkar det dagliga arbetet i kommunal grundskola. Frågeställningar som formulerades för att möta syftet var; Hur påverkar GDPR de dagliga arbetsuppgifterna i skolan? och Vilka organisatoriska förutsättningar blir viktiga för att kunna möta kraven relaterat till GDPR i skolan?. För att besvara syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien visade på att GDPR har bidragit till förändrade arbetssätt i skolan då arbetsuppgifter som exempelvis kommunikation och lagring måste anpassas efter kraven relaterat till GDPR. Resultatet visar även på att GDPR bidragit till en ökad arbetsbörda i skolan då det innebär fler faktorer att förhålla sig till i sitt arbete med ökat krav på kontroll och uppföljning. Trots att det visat sig förekomma brister i hantering av personuppgifter i skolan finns en upplevd trygghet i hanteringen av personuppgifter bland personalen vilket kan bero på flera saker. Den upplevda tryggheten kan exempelvis bero på den kompetensutveckling och det stöd som erbjuds inom organisationen, men det kan även bero på en brist på en förståelse för vilka konsekvenser brott mot GDPR kan leda till. Utifrån analysen kunde vi se att organisatoriska förutsättningar som blir viktiga för att möta kraven relaterat till GDPR är: gemensamma rutiner, kompetensutveckling och anpassade system för hanteringen av personuppgifter. Detta blir viktigt för att behålla säkerheten i arbetet i skolan.

Sammanfattning/Abstract Wendel, Hanna (2022). ”Är du stresstålig och flexibel?” -  En systematisk litteraturstudie med fokus på organisatoriska faktorers påverkan på lärares yrkesutförande, psykiska hälsa och upplevelse av stress. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Förhoppningen är att genom detta examensarbete öka förståelsen för hur organisatoriska förutsättningar påverkar lärares möjligheter att utföra sitt uppdrag samt hur dessa inverkar på lärares psykiska hälsa och upplevelse av stress. Genom en ökad förståelse för vad som bidrar till arbetsrelaterad stress bland lärare finns en förhoppning om att det i framtiden ska bli lättare att arbeta fram strategier och metoder för att förebygga stress och utbrändhet. Ytterligare en önskan är att belysa vikten av skolutveckling och systematiskt arbete med arbetsmiljön, för att på så vis främja en god lärmiljö för både lärare och elever.   Syfte och frågeställningar Syftet är att sammanställa vad nationell och internationell forskning skriver fram som framträdande faktorer som bidrar till att lärare upplever stress i relation till sitt arbete. Genom detta syfte finns även en förhoppning om att skapa en bild av hur den specialpedagogiska funktionen kan användas för att stärka lärare i deras profession samt för att förebygga psykisk ohälsa hos både lärare och elever. Frågeställningen består av två frågor; ”vad framträder genom forskning som signifikanta faktorer som bidrar till stress, psykisk ohälsa och utbrändhet hos lärare?” Samt ”hur kan den specialpedagogiska funktionen användas för att förebygga ohälsa bland lärare?”   Teori Den teoretiska utgångspunkten för detta arbete har tagit sitt avstamp inom ramfaktorteorin, inkluderingsbegreppet ur ett relationellt perspektiv samt ur begreppet självförmåga med kopplingar till begreppet KASAM.     Metod Metoden för detta examensarbete är en systematisk litteraturstudie som bygger på nio vetenskapliga artiklar med nationell och internationell bakgrund.   Resultat Resultatet visar på komplexa orsakssamband mellan vad som föranleder lärares upplevelse av stress och utbrändhet. En mängd olika faktorer har genom de ingående studierna undersöks i relation till de tre dimensionerna av utbrändhet - emotionell utmattning, känsla av otillräcklighet och depersonalisering/cynism. Några av de faktorer som undersökts i relation till dimensioner av utbrändhet är; kön, ålder, erfarenhet, klasstorlek, inkludering av elever i behov av särskilt stöd, kompetens och kollegialt stöd.   Specialpedagogiska implikationer Då specialpedagogens uppdrag, förutom att arbeta med elever i behov av särskilt stöd, är att ha en rådgivande och handledande roll gentemot kollegor ligger den specialpedagogiska implikationen i att öka förståelsen för hur förutsättningar och faktorer inom skolan som organisation bidrar till stress och utbrändhet hos lärare. Med en ökad förståelse inom detta område är förhoppningen att det således även ska öka möjligheterna att arbeta fram nya metoder och strategier för att förebygga psykisk ohälsa samt främja goda lärmiljöer. Då skolan kan ses som en helhet som hänger ihop av flera mindre delar som påverkar varandra ömsesidigt skulle jag vilja påstå att vikten av välmående lärare är betydelsefull även för elevers välmående, lärande och utveckling.

Sammanfattning På grund av dagens föränderliga arbetsmarknad är det viktigt att barn bibehåller ett öppet sinne och att processen för att förbereda dem inför framtidsval inleds redan i lågstadieålder. Kontinuerlig studie- och yrkesvägledning är således nödvändig. Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. Forskning visar dock brister i ansvarstagandet. Ett tillvägagångssätt för att uppnå studie- och yrkesvägledning genom hela grundskolan är att använda sig av en arbetsplan utformad för detta ändamål, en så kallad SYV-plan. Syftet med denna studie är att undersöka hur den lokala skolverksamheten arbetar för att förankra den kommunala SYV-planen på lågstadiet. Studiens frågeställning lyder: Vilka organisatoriska förutsättningar upplever lågstadielärare, studie- och yrkesvägledare samt biträdande rektorer, att det finns för att kunna förankra den kommunala SYV-planen på lågstadiet? Det empiriska materialet har insamlats genom kvalitativa intervjuer med sex informanter inom skolverksamheten. Utifrån Larssons och Löwstedts teori om organiseringsperspektiv, undersöks vilka organisatoriska förutsättningar informanterna upplever finns, för att kunna förankra den kommunala SYV-planen på lågstadiet. Teorin lyfter sex förutsättningar som är väsentliga för ett lyckat förändringsarbete. Det vill säga att den önskade förändringen, som i detta fall är en förankring av den kommunala SYV-planen, genomförs och upprätthålls. Resultatet av vår studie visar i korta drag att det finns brister i stora delar av dessa sex organisatoriska förutsättningar, vilket tyder på att teorin och resultatet överensstämmer.   Nyckelord; Vid vägledning, lågstadiet, kommunal SYV-plan, organisatoriska förutsättningar, förändringsarbete.

Nyare forskning visar att chefers kommunikation ligger till grund för organisationers existens och framgång. En funktionell kommunikation medför känslan av delaktighet hos medarbetare och är en grundförutsättning för att driva lyckosam förändring och utveckling inom organisationer. Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur chefer och medarbetare upplever kommunikation och dess organisatoriska förutsättningar. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod där fokus är på respondenternas upplevelser av det undersökta området. Det empiriska materialet insamlades via åtta semistrukturerade intervjuer med hälften chefer och hälften medarbetare inom ett privat byggföretag i Dalarna. Studien visar att de organisatoriska förutsättningarna har stor betydelse för hur kommunikationen fungerar mellan chef och medarbetare och att fysisk närvaro på arbetsplatsen uppfattas som givande av båda parter. Denna studie avser bidra med viss kunskap om hur chefer och medarbetare upplever kommunikation.

Trots att gymnasieskolan är en frivillig skolform går nästan alla ungdomar vidare till ett gymnasieprogram, dock visar forskning att en stor andel elever inte fullföljer sina studier och hoppar av skolan. Detta leder till stora samhällskostnader, men framförallt utmaningar för individer som riskerar att hamna i ett utanförskap på grund av att man saknar formella kvalifikationer och riskerar därmed att bli långtidsarbetslös, utveckla osunda livsmönster och dålig hälsa. Det ställer höga krav på skolan som organisation att arbeta förebyggande genom att erbjuda individ- och organisations inriktade insatser. I de insatserna ingår även en kvalitativ och likvärdig studie- och yrkesvägledning för att säkerställa att eleven kan göra välgrundade studie- och karriärval. Syftet med denna studie är således att undersöka vilka påverkansfaktorer som leder till att individer väljer att avsluta sina gymnasiestudier, och vilka förutsättningar studie- och yrkesvägledaren har för att arbeta förebyggande, baserat på de organisatoriska förutsättningarna som skolan erbjuder. Detta genomförs med intervjuer baserade på uppsatsens övergripande frågeställningar: Vilka orsaker upplever studie-och yrkesvägledare är de främsta faktorerna till avhopp i gymnasiet och vilka organisatoriska förutsättningar behöver studie- och yrkesvägledare i sitt arbete för att kunna arbeta förebyggande? Det empiriska materialet analyseras med stöd av teorierna The Systems Theory Framework of Career Development och organiseringsperspektivet. Analysen visar att elever som befinner sig i riskzon eller redan hoppat av gymnasiet har haft svårigheter i skolan sedan tidigare, som påverkat deras självkänsla och prestation. Eleven influeras av olika faktorer som både är individuella och strukturella, vilket påverkar deras val av studier och möjligheter. Studie- och yrkesvägledaren har en viktig funktion i det förebyggande arbetet, dessvärre anser studiens informanter att de inte alltid har de rätta förutsättningarna för att kunna arbeta förebyggande.

Svenska skolor har länge haft en målsättning att integrera vägledning i undervisningen. Under 1970-talet visade utvärderingar att hela skolans ansvar inte var välfungerande och nästintill okänt för skolledningen och lärare. Vägledning som hela skolans ansvar innebär att all pedagogisk personal ska bidra med vägledning till eleverna. Än idag visar forskning att organiseringen med vägledningen är svag och att lärares involvering brister. Syftet är därför att undersöka högstadielärares involvering och uppfattning om sin roll i vägledning som hela skolans ansvar på en grundskola i en större stad samt vilka organisatoriska förutsättningar som eventuellt saknas för att implementera vägledningen i undervisningen. Frågeställningarna är:  Hur uppfattar högstadielärare på en grundskola i en större stad sin roll i vägledning som hela skolans ansvar? Vilka organisatoriska förutsättningar identifierar högstadielärare för att arbeta med vägledning som hela skolans ansvar i undervisningen?  Vi har använt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem högstadielärare. Empirin har analyserats utifrån organiseringsperspektivet som fokuserar på sex organisatoriska förutsättningar som behövs för att förändring och utveckling ska vara möjlig. Huvudresultatet visar att högstadielärares uppfattning om sin roll i vägledning som hela skolans ansvar skiljer sig och att de organisatoriska förutsättningarna brister för att högstadielärarna ska implementera vägledningen i undervisningen.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är vanligt hos äldre i form av nedstämdhet, ångest och depression, där vem som helst kan drabbas, vilket påverkar livskvaliteten negativt. Att åldras kan innebära försämringar av både fysiska samt psykiska funktioner och förlust av närstående som förknippas med social isolering, vilket ökar risken att drabbas av depression. En normaliserad uppfattning att depression är en normal del av åldrandet i kombination med samhällets stigmatisering medför att äldre inte söker vård för psykiska besvär och orsakar onödigt lidande samt ökar risken för självmord. Syftet: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av depression i mötet med äldre. Metod: Litteratursökningen resulterade i 14 artiklar och integrerade både kvalitativa samt kvantitativa data. Dessa analyserades via kvalitativ innehållsanalys och sammanställdes i en litteraturstudie. Resultat: Att balansera mellan organisatoriska krav och patientbehov i kombination med bristande resurser var utmaningar som sjuksköterskan ställdes inför, vilket påverkade relationerna negativt. Ömsesidiga utbyten och ett bekräftande bemötande resulterade i etablering av förtroendefulla relationer, där patienten kände trygghet och vågade öppna sig känslomässigt. Diskussion: Förtroendefulla ömsesidiga relationer ansågs vara det främsta verktyget för att effektivt uppmärksamma och hantera depression. Sjuksköterskans stöd till patienten med depression ökar känslan av begriplighet samt hanterbarhet och kan i ett längre perspektiv leda till en mer meningsfull vardag, där det ömsesidiga utbytet stärker både patientens och sjuksköterskans känsla av sammanhang. Slutsats: Utbildningsinsatser till sjuksköterskor visade sig stärka förtroendet för omvårdnadsförmågan till äldre med depression. Genom att prioritera utbildningar kan det bidra till att främja äldres psykiska hälsa. / <p>2024-03-22</p>

There has been a high influx of unaccompanied refugee children who have come to Sweden, the number increased particularly in 2015 compared with previous years. It is the municipalities, and therefor the social services, responsibility to provide adequate care for this children. The purpose of the study is to gain an understanding of the social services work and opportunities to meet the needs of unaccompanied children in accordance with the child's best, in relation to the convention on the rights of the child. The study is based on a qualitative approach and the method is semi-structured interviews with three managers in the field and three social workers. According to the results, social services has faced a challenge in meeting the needs of unaccompanied children in both a lack of resources such as accommodations and lack of social workers. The results also show that there are some difficulties to consider the child's best in the work with the unaccompanied children, partly to the lack of resources wich inhibits the ability to meet the child's wishes and because of differences of opinion about what is best for the child. The organisation has faced a change in order to cope with the large influx of unaccompanied children and therefore organization theory is used in the analysis. Theoretical concepts that is used in the study is discretion and street level bureaucracy due the social workers is street level bureaucracies whose work with unaccompanied children is affected by their discretion given by the organization.

Bakgrund: Användandet av agila metoder, där ett coachande ledarskap förespråkas, ökar i snabb takt. Välutvecklade ledaregenskaper är ingen garanti för ett framgångsrikt coachande ledarskap då det kan finnas organisatoriska faktorer som försvårar för ledarens arbete. Tidigare forskning har studerat vilka organisatoriska förutsättningar som är viktiga för coachande ledarskap, men inte i en agil kontext, varför denna studie behövs. Syfte: Studiens syfte är att identifiera och analysera organisatoriska förutsättningar för coachande ledarskap i en agil kontext. Metod: Denna studie är en kvalitativ enfallsstudie där semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta teamledare på Saab AB, Linköping. Resultat: Genom denna studie har vi identifierat sex stycken förutsättningar för coachande ledarskap i en agil kontext. Två av dessa relaterar främst till implementeringsprocessen medan övriga fyra berör upprätthållandet av ett coachande ledarskap i en agil kontext. Förutsättningarna är; förståelse för förändring, utbildning &amp; individuella mål, organisationskultur, strategi &amp; mål, tydliga roller samt målstyrning. De två sistnämnda är förutsättningar som inte belysts inom tidigare litteratur om coachande ledarskap men som är viktiga i en agil kontext. / Background: The usage of agile methods where a coaching leadership style isrecommended, is increasing quickly. Well-developed leadership capabilities are noguarantee for a successful coaching leadership since there are organizational factors thatmight make it difficult. Earlier studies have investigated which organizational prerequisitesthat are important for coaching leadership, but not in an agile context, why thisstudy is needed. Aim: The aim of the study is to identify and analyze organizational prerequisites formanagerial coaching in an agile context. Method: The study is a qualitative case study where semi structured interviews have beenconducted with eight team leaders at Saab AB, Linköping. Results: Through this study we have identified six different prerequisites for coachingleadership in an agile context. Two of these mostly relate to the implementation processwhereas the other four affect the maintenance of a coaching leadership in an agile context.The prerequisites are; understanding changes, training &amp; individual goals,organizational culture, strategy &amp; goals, clear roles and management by objectives. Thelast two have not been highlighted in existing literature about coaching leadership, butare important in an agile environment.