Våld mot kvinnor i nära relationer är ett stort allmänt och socialt problem och en kränkning av kvinnors mänskliga rättigheter. Denna studie är en litteraturstudie med syftet att undersöka varför män använder våld mot kvinnor i nära relationer. Syftet är också kopplat till frågeställningarna som ska besvaras. Denna studie vill öka förståelsen för mäns våld mot kvinnor i nära relationer genom att försöka hitta de bakomliggande orsakerna till mäns våldsbeteende. Uppsatsen utgår från en systematisk litteraturstudie i syfte att visa vad forskning har kommit fram rörande problemområdet. De valda teorierna är genusteori och resursteori vilka analyseras genom en socioekologisk modell. Vald metod har utgått från studiens syfte och frågeställningar. Studiens teorier har växt fram från den litteraturgenomgång som gjorts. Resultatet visar att mäns våld mot kvinnor är komplext och det finns ett flertal anledningar till våldets uppkomst. Faktorer som påverkar våldsfenomenet sker på olika samhällsnivåer och faktorerna påverkar varandra på olika sätt. På individuell nivå finns olika riskfaktorer som orsakar våld mot kvinnor exempelvis alkohol, barndomsupplevelser av våld, inom relationsnivån finns en tydlig faktor som baseras på mäns motivation för att rättfärdiga sitt våld. På den strukturella nivån påverkas män av faktorer som exempelvis samhällets kulturella normer, traditioner, värderingar och den generella samhällsbilden av vad som betraktas vara maskulinitet. Samhällsnivån avser alla sociala strukturer som påverkar mannens levnadsmiljö. I levnadsmiljön beskrivs hur mannen påverkas av sociodemografiska och socioekonomiska faktorer, till exempel arbetslöshet eller valet av socialt umgänge. Preventionsarbete sker inom samhället med hjälp av olika program inom socialtjänst, frivilligorganisationer och kriminalvården, vilket syftar till att förebygga att våld sker. Även behandlingsprogram tillämpas för att göra manliga våldsutövare medvetna om vad deras handlingar leder till och det ska också ge männen redskap som de kan använda för att ändra sina negativa individuella mönster eller beteenden.

No description available.

Definitionen på hemmasittande elev kan definieras som en elev som varit hemma från skolan under minst en månads tid. Konsekvensen av hemmasittande är allvarlig då eleven riskerar att gå miste om ett fullständigt skolbetyg och kan sedan leda till andra bieffekter som sämre psykisk och fysisk hälsa om bekostar samhället stora summor av pengar. I den här litteraturstudien har vi valt att undersöka olika insatser och dess relation till riktlinjer gällande hantering av hemmasittare utifrån ekologisk systemteorins perspektiv och även med hjälp av begrepp som social exklusion samt stigma. Slutsatserna denna studie kommit fram till pekar på att elevhälsan står inför problem gällande hantering av hemmasittare, och de riktlinjer som framgår inte alltid är lätta att utföra i praktiken.

Sekundär traumatisering är ett fenomen som drabbar många socialarbetare som arbetar med våldsutsatta klienter. Tillståndet eller symptomen kan uppstå när socialarbetaren tar del av klientens trauma som föranleder att socialarbetaren i ett andra led blir traumatiserad. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer och ämnar undersöka socialarbetares upplevelser och erfarenheter av fenomenet. Studiens resultat presenteras utifrån en tematisk analys och kommer vidare att beskrivas utifrån coping och Kasam som teoretiska ramverk för att förklara och förstå upplevelser av sekundär traumatisering. Resultatet i studien visar att samtliga deltagare känner till begreppet sekundär traumatisering och kan beskriva på vilket sätt en individ kan drabbas. Många av deltagarna beskriver symptom som till exempel empatitrötthet, koncentrationssvårigheter och svårigheter att släppa tankarna på klienterna i privatlivet. Deltagarna anser att möjliga orsaker till att drabbas av fenomenet är kunskapsbrist både på arbetsplatser och under utbildningar, bristande stöd från arbetsplatsen samt svårigheter att dra en gräns mellan arbetsliv och privatliv. I resultatet framkommer också att deltagarna är medvetna om vilka copingstrategier som fungerar bra för individen. Många av deltagarna menar att det är viktigt att bearbeta tidigare händelser i sitt privatliv för att minska risken att drabbas av symptom på sekundär traumatisering. / Secondary traumatization is a phenomenon that affects many social workers that meet victims of violence or trauma. The condition or symptoms can arise when the social worker takes part in the client's trauma, the social worker becomes secondarily traumatized. The study was conducted with semi-structured interviews and aims to investigate social workers' own experiences of the phenomenon. The results are presented based on a thematic analysis and will be described based on coping and Kasam as theoretical frameworks to further understand secondary traumatization. The results show that all participants know the concept of secondary traumatization and can describe the impact. The participants describe symptoms such as empathy fatigue, difficulty concentrating and letting go of thoughts of the clients. The participants believe that possible causes of being affected by the phenomenon are a lack of knowledge both in workplaces and in education, a lack of support from the workplace and difficulties separating work- and private life. The results show that the participants are aware of coping strategies and how they work for the individual. Many of the participants believe it is important to process past events in one's private life to reduce the risk of suffering from symptoms of secondary traumatization.

Adoption agerar som en skyddsfaktor för barn som av olika anledningar behöver en ny familj. Barnen adopteras med olika erfarenheter i bagaget och behöver acklimatisera sig till en helt ny miljö. Trots att de flesta av dessa barn har en positiv anpassningsprocess, visar sig internationellt adopterade vara en sårbar grupp med risk för att utveckla psykisk ohälsa. Syftet med litteraturstudien är att bidra till en ökad förståelse för den psykiska ohälsan som är överrepresenterad bland internationellt adopterade personer, och orsaker till förekomsten. Som metod genomförs en scoping review bestående av sex artiklar. Resultatet tyder på att det finns särskilda omständigheter före och efter adoption som inverkar på internationellt adopterade personers psykiska hälsa. Tidiga och långvariga erfarenheter av försummelse, flera byten av primära vårdhavare, diskriminering och relationen till adoptivföräldrar är sådana sociala omständigheter samt psykologiska orsaker som denna studie visat på. Resultaten tydliggör ett behov av stöd genom alla delar av livet, dock särskilt under tonåren. Vanligt förekommande uttryck eller symptom på psykisk ohälsa var internaliserade och externaliserade beteendemönster och självupplevda skolsvårigheter. Ångest och depression var centralt i internaliserade symptom medan aggression och sociala problem var de mest centrala för externaliserade symptom. Att utveckla stödet är högst aktuellt för socialt arbete både inom det familjerättsliga området och för yrkesgrupper som till exempel kuratorer. Det finns därför ett värde i att öka kunskapen om effektiva stödinsatser för denna målgrupp genom vidare forskning.

Tidigare forskning om skolfrånvaro har gett kunskaper om bakomliggande orsaker och närvarofrämjande faktorer för skolfrånvaro. Från skolväsendet har det framkommit brister kring frånvarorapportering av elevfrånvaro. Internationellt sett har skolklimatet visat sig vara betydande för skolfrånvaro. Skolklimatet ska möjliggöra att elever utvecklas, skolan ska inkludera alla elever och synliggöra de elever som är i behov av stöd. Syftet med den här studien är att sammanställa hur skolfrånvaro beskrivs i den senaste nationella kontexten och hur skolfrånvaro kan tolkas med utgångspunkt från Bronfenbrenners ekologiska systemteori.  Vi har sammanlagt granskat sju nationella artiklar och dokument som handlar om skolfrånvaro. Analysen gjordes med hjälp av en innehållsanalys och studiens resultat har tolkats utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Skolverket (2021) beskriver utifrån skollagen (SFS 2010:800) olika typer av skolfrånvaro: giltig, ogiltig och problematisk frånvaro. Det är grundskoleelevers rättighet och skyldighet att utbildas via skolväsendet. Skolplikten är enligt Arvidsson (2022), Arvidsson och Vesterberg (2020) och Forsell (2020) bunden till skolan som plats men med hjälp av distansundervisning skulle skolplikten även kunna uppfyllas av de elever som är skolfrånvarande. Skolfrånvaron är enligt Forsell (2020) komplext och kräver ett helhetsperspektiv. Skolväsendet behöver ha större kunskap om påverkansfaktorer kring skolfrånvaro för att kunna arbeta mer med preventiva insatser. Skolfrånvaro kan bero på skolklimatet, mobbning, familjesituation etcetera. Skolan har många utmaningar för att kunna trygga framtiden för den enskilda eleven då skolan har en avgörande roll för elevens utveckling av hälsa, trygghet och framtidstro. Engagerade vårdnadshavare kan vara en avgörande faktor för att främja skolnärvaro och motverka skolfrånvaro som exempelvis att vårdnadshavare ser till att sina barn går till skolan och gör sina läxor. Om grundskolan inte avklaras med fullständiga betyg kan eleven riskera framtida utanförskap och problem på arbetsmarknaden.

Fartygets beredskapsbåt är en viktig del i sjöräddningsarbetet för att till exempel rädda en nödställd person ur vattnet, men dessvärre sker olyckor i samband med användandet av denna. Syftet med detta arbete var att undersöka varför olyckor med beredskapsbåtar inträffar, genom att analysera haverirapporter om beredskapsbåtsolyckor ombord på fartyg med anknytning till Europa. 13 rapporter analyserades med hjälp av HFACS-MA-modellen. Metoden kategoriserar orsaker till olyckor och har givit en bild av vilka faktorer som varit de mest frekvent bidragande i de undersökta olycksfallen. Resultatet visade att fel och brister i konstruktionen (av till exempel dävert, krok och säkerhetsbrytare), otillräcklig eller obefintlig dokumentation inom organisationen (checklistor, manualer och instruktioner) och den fysiska arbetsplatsen (hur arbetsplatsen var utformad) var de främsta orsakerna till att olyckor med beredskapsbåtar inträffade. Av resultatet framgick även att kategorin förutsättningar, som till exempel yttre miljö och kommunikation, var en stor bidragande faktor. / The ship's rescue boat is an important part of search and rescue, for example to rescue a person in distress from the water, but unfortunately accidents happen in conjunction with the use of the boat. The purpose of this essay was to investigate why accidents with rescue boats occur by analyzing accident reports involving rescue boat accidents on ships with a connection to Europe. 13 reports were analyzed with the HFACS-MA model. The method categorizes the causes of accidents and has provided a picture of the factors that have been most contributory in the investigated accidents. The result showed that deficiencies in the design (for example davit, hook and breaker), insufficient or nonexistent documentation within the organization (checklists, manuals and instructions) and the function of the physical workplace, were the main reasons for why accidents involving rescue boats occur. The result also showed that the category preconditions, such as the external environment and communication, was a major contributing factor.

Detta arbete utreder om rädsla kan vara orsak till att människor i sekulariserade områden söker sig till andlighet och/eller religion. Metoden hermeneutik användes i huvudsak för detta ändamål då den ger utrymme för att tolka och förstå mänskliga intentioner och idéer. Vidare vilade den teoretiska grunden på Carl G. Jungs och Bertrand Russells positiva respektive negativa religionsteorier som båda hävdade att rädsla har en direkt koppling till religion men på olika sätt. Även Olaf Hammers distinktion mellan begreppen religion och andlighet fungerade som grund. Matthias Bluemke (med flera) och René Hefti användes som tidigare forskning för att demonstrera hur rädsla och religion/andlighet kan ha kopplingar till varandra. Arbetets undersökning gick därefter ut på att studera i vilken grad människan påverkas av, och hanterar rädslor, men också vilken påverkan religion och andlighet har på sådana känslor. De böcker som analyserades utifrån detta var Tänka, snabbt och långsamt, av Daniel Kahneman, som behandlar hur människans hjärna fungerar; Flytande rädsla, av Zygmunt Bauman, som behandlar rädslor i modern tid; samt Skuggeffekten, av bland annat Deepak Chopra, som utifrån ett andligt perspektiv behandlar hur rädsla bemötts historiskt och hur den bör bemötas idag. I den avslutande diskussionen gjordes en komparation av resultatet från denna undersökning med tidigare forskning för att se vilka resultat som bör vara mest trovärdiga. Resultatet visade att rädsla och religion/andlighet i allra högsta grad har en koppling till varandra på fler än ett sätt och att rädsla kan leda till ett inre sökande efter balans vilket kan resultera i andliga upplevelser. Resultatet visade sig strida mot Russells forskning men överlag i linje med Jungs. / This essay investigates if the spiritual and/or religious search among people in secularized countries can be a result of fear. The method used for this purpose was hermeneutics, since it offers room for interpretation and an understanding of human intentions and ideas. Carl G. Jung's and Bertrand Russell's research on religion became the theoretical foundation since both scientists argue that fear and religion are connected, though in different ways, where Jung sees a positive connection while Russell sees a negative one. Futhermore, Olaf Hammer's distinction between the concepts religion and spirituality was also part of this foundation. For previous research Matthias Bluemke's (and others) and René Hefti's scientific reports were used to demonstrate how fear and religion/spirituality might be connected to one another. The following investigation revolved around the degree to which people are affected by fear, how fear is handled and what impact religion and spirituality might have on fear. The books that were analyzed were: Tänka, snabbt och långsamt, by Daniel Kahneman, which describes the function of the human brain; Flytande rädsla, by Zygmunt Bauman, which describes fear in modern time; and lastly Skuggeffekten, by Deepak Chopra and others, which uses a spiritual perspective to describe how fear has been handled historically and how it should be handled in modern day time. In the final discussion a comparison was made between the result of the investigation and previous research. The result showed that fear and religion/spirituality in multiple ways have a deep connection to each other, and that fear can result in an inner search for balance in which spiritual experiences can arise. The result was therefore contrary to Russell's theory but, for the most part, in line with Jung's.

The purpose of this study is to gain an insight into what the most common conflicts are between pupils in the leisure-time center according to leisure-time teachers, how the leisuretime teachers handle these and how the leisure-time teachers prevent conflicts. The previous research done in our study is based on previous thesis and research on conflicts and conflict management. The theoretical perspectives of the study are based on Johan Galtung's ABC model, Cohen's conflict pyramid and Arne Maltén's conflict strategies. The empirical evidence was collected through a qualitative method with interviews of four leisure time educators and an assistant principal. In addition, two observations were made on two different occasions in a school located in the Stockholm area. We analyzed our empirical evidence with help of Andrzej Szklarski's four categories for various reasons for the emergence of conflicts, Johan Galtung's ABC model, Cohen's conflict pyramid and Arne Maltén's conflict strategies. In our study we have found that the reason why conflicts arise between pupils can, for example, be due to a lack of occupation among pupils, envy in friends' relationships but also in disagreement on game and play rules. Another reason may be verbal comments where students disturb the play of other students but also conflicts that occur through social media where the students take the conflicts from home when they come to school. Based on interviews and observation we have seen that the leisure-time teachers usually handle conflicts by letting the ones involved in the conflict tell their experience of the conflict situation without being interrupted to then resolve the conflict together. It also emerged in our empirical evidence report that in conflict situations where the parties do not find a solution to a conflict it is possible that the leisure-time teachers may make a decision, especially if the conflicts have been going on for a long time between the parties. Good leadership and competent, present and educated staff are of great importance in order to prevent conflicts in the leisure-time center.

<p>Den dag då läraren upptäcker att det finns en eller flera elever i klassrummet som uttrycker sympatier för nazism ställs han/hon inför en rad frågor, däribland: Vad är nazism, varför blir somliga nazister och vad kan man göra åt nazismen? Detta arbete konfronterar dessa frågor utifrån ett individperspektiv, där elevens och lärarens verklighet sätts i centrum. Undersökningen bygger på en litteraturstudie samt fyra intervjuer med lärare som delvis har personliga erfarenheter av problemet. Arbetet visar att det inte finns ett självklart svar på den här typen av frågor, men ger vägledning för hur lärare kan och bör hantera de elever som har dragits in i nazismen.</p>