As a result of the covid-19 pandemic, organizations have been forced to undergo rapid and significant changes. One of the more extensive changes has been the transfer of work from physical offices to virtual environments, which implies that employees have been forced to adapt to new conditions. Moreover, implementing major changes is a far more complex process for larger, traditional and older organizations, since they generally have an inveterate organizational culture. Thus, there is an interest in analyzing large organizations, such as Scania, since they have been forced to undergo major changes due to covid-19, and how these changes have affected the employees' perceptions and experiences of the organizational culture. This study is based on a qualitative approach, and examines how Scania’s employees have experienced the shift from a physical workplace to a virtual workplace, and how this has affected the perceived organizational culture. The empirical data was analyzed on the basis of the study's theoretical framework, The Cultural Web, and with the help of the theory of sensemaking, as well as Schein's three levels of organizational culture. The result indicates that the transition to a virtual workplace has generated both positive and negative implications on the perceived organizational culture of Scania. This is explained by the fact that the transition to a virtual workplace has increased the individual part of sensemaking, and reduced the collective part. The results also show that employees identify more with Scania after the change than before, as they experience that the workplace has become more flexible with allowing remote work. / Till följd av covid-19-pandemin har organisationer tvingats genomgå både hastiga och stora förändringar. En av de mer omfattande förändringarna har varit förflyttningen av arbetet från de fysiska kontoren, till en virtuell miljö vilket medfört att anställda tvingats anpassa sig efter nya förutsättningar. Samtidigt har det påvisats att större, traditionella och äldre organisationer har svårare att genomföra stora förändringar på grund av en inbiten organisationskultur. Således finns ett intresse av att undersöka stora organisationer, likt Scania, som tvingats genomgå en stor förändring i samband med covid-19, och hur det har påverkat de anställdas upplevelse av organisationskulturen. Denna studie har, utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt, undersökt hur de anställda på Scania upplever att organisationskulturen har påverkats av den digitala omställningen – att gå från en fysisk arbetsplats till en virtuell. Empirin analyserades utifrån studiens teoretiska ramverk The Cultural Web och med hjälp av teorin om meningsskapande, samt Scheins tre nivåer av organisationskultur. Studien visade att omställningen till en digital arbetsplats har genererat både positiva och negativa implikationer på Scanias organisationskultur. Detta då övergången till en virtuell arbetsplats har ökat den individuella delen av meningsskapande, och samtidigt minskat den kollektiva. Resultatet visar även att medarbetarna identifierar sig mer med Scania efter omställningen än tidigare, då de upplever att arbetsplatsen blivit mer flexibel genom möjligheten till distansarbete.

I samband med covid-19 pandemin har Folkhälsomyndigheten infört allmänna råd och rekommendationer om social distansering och distansarbete. Revisionsbranschen har därmed ställt om till en mer varierad arbetsplats där arbetstagarna har utfört sitt arbete helt eller delvis hemifrån och mycket tyder på att denna typ av hybrida arbetsmiljö kommer att fortsätta även efter covid-19 pandemin. Det är vanligt förekommande att revisorsassistenterna till stor del arbetar ute hos sina kunder och tidigare forskning har påvisat att en hög grad av arbetsrelaterad stress är vanligt förekommande inom revisionsbranschen. Med tanke på social distansering och distansarbete har revisionsbranschen därmed behövt hitta andra vägar för att utföra sina arbetsuppgifter, vilket i sin tur kan ha påverkat revisorsassistenternas upplevda arbetsrelaterade stress.  Syftet med studien är att beskriva hur revisorsassistenternas arbetssätt har förändrats till följd av en ökad grad av distansarbete samt hur detta har påverkat den upplevda arbetsrelaterade stressen. Studien ämnar dessutom till att skapa förståelse för varför revisorsassistenter upplever arbetsrelaterad stress till följd av ett förändrat arbetssätt. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ metod använts där tio semistrukturerade intervjuer har genomförts. Respondenterna bestod av revisorsassistenter som är verksamma i Norrbotten och som jobbar på någon de fem största revisionsbyråerna i Sverige. Materialet som inhämtades vid intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av krav-kontroll-stödmodellen för att undersöka stresspåverkan närmare. För att skapa ytterligare förståelse kring vilka stressfaktorer som är framträdande har respondenterna valts ut utifrån två olika grupper för att se om det finns några eventuella skillnader. Den ena gruppen består av revisorsassistenter som har varit verksamma både innan och under covid-19 pandemin medan den andra gruppen består av revisorsassistenter som har blivit anställda under covid-19 pandemin.  Studiens slutsats är att arbetssättet har förändrats till följd av covid-19 pandemin och att stresspåverkan av denna förändring är högst individuell, där hälften av respondenterna upplever att den arbetsrelaterade stressen har ökat och den andra hälften upplever att den arbetsrelaterade stressen har minskat. Den främsta anledningen, enligt revisorsassistenterna, var att de upplever ökade eller minskade krav. Det visade sig däremot att även kontrollen och stödet hade inverkan på den upplevda arbetsrelaterade stressen. Någon tydlig skillnad i arbetsrelaterad stress mellan de två olika respondentgrupperna framkom inte, vad som däremot framkom var skillnader i upplevd effektivitet. / Due to the covid-19 pandemic the Swedish public health agency has introduced general advice and recommendations regarding social distancing and teleworking. The auditing industry has thus switched to a more varied workplace where the employees have performed their work wholly or partly from home and there are a lot that indicates that this type of hybrid work environment will continue even after the covid-19 pandemic. It is common for auditor assistants to perform their work at their clients and previous research has shown that a high degree of work-related stress is common in the auditing industry. With regards to social distancing and teleworking, the auditing industry has thus had to find other ways to perform their tasks, which in turn may have affected the auditors’ perceived work-related stress. The purpose of the study is to describe how the auditing assistants' working methods have changed as a result of an increased degree of telework and how this has affected the perceived work-related stress. The study also aims to create an understanding of why auditing assistants experience work-related stress as a result of a changed way of working. To fulfill the purpose of the study a qualitative method has been used where ten semi-structured interviews have been conducted. The respondents consisted of auditing assistants who are active in Norrbotten and work at one of the five largest auditing firms in Sweden. The material obtained during the interviews was then analyzed using the demand-control-support model to examine the stress impact in more detail. To create a further understanding of which stress factors are prominent, the respondents have been selected based on two different groups to see if there are any differences. One group consists of auditor assistants who have been employed both before and during the covid-19 pandemic whilst the other group consists of auditor assistans who were employed during the covid-19 pandemic. The conclusion of the study is that the work method has changed as a result of the covid-19 pandemic and that the stress impact of this change is highly individual, where half of the respondents feel that the work-related stress has increased and the other half feel that the work-related stress has decreased. The main reason was, according to the auditor assistants, due to the fact that they experienced an increase or a decrease in demands. However, it also turned out that the control and support had an impact on the perceived work-related stress. There was no clear difference in work-related stress between the two different respondent groups, but what emerged were differences in perceived efficiency.

Covid-19 pandemin har kommit att göra en global påverkan och risken för mäns våld mot kvinnor i nära relationer har således ökat. Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnojourers arbete och insatser, samt deras samverkan med socialtjänsten, har kommit att påverkas och förändras av covid-19 pandemin och om nya insatser har implementeras. Studien utgår från kvalitativ ansats där åtta kvinnojourer, placerade i Skåne, blivit intervjuade. Tillsammans med den insamlade empirin och studiens teoretiska val, samt en tematisk analysmetod, ämnar jag att uppmärksamma kvinnojourernas berättelser om pandemins påverkan. Följaktligen ämnar jag att belysa deras tillvägagångssätt för upprätthålla och förändra sitt arbete för att nå sitt mål och fortsätta hjälpa våldsutsatta kvinnor och således förebygga mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Resultaten påvisar att det blivit svårare för kvinnojourerna att utföra sitt arbete och sina insatser på grund av rädslan pandemin medfört, samtidigt som de observerar en ökning gällande antalet våldsutsatta kvinnor som kontaktar dem. Kvinnojourerna beslutar sig för att förändra och utöka sina tidigare insatser, men även implementera nya, som de tillsammans med sitt nya tankesätt sedan väljer att kvarhålla när samhället börjar öppna upp igen. Kvinnojourernas samverkan med socialtjänsten påverkas och förändras då de inte längre kan samtala och besöka varandra som de tidigare gjort. Utöver problematiken kring deras samtal med socialtjänsten så observeras även att färre kvinnor placeras av socialtjänsten i kvinnojourernas skyddade boenden. Denna uppsats belyser vikten i kvinnojourernas arbete kring förebyggandet av mäns våld mot kvinnor i nära relationer och hur väsentligt det är att besitta kunskap om krishantering när osäkra tider, som covid-19 pandemi, uppstår. / The Covid-19 pandemic has made a global impact and the risk of domestic violence against women has thus increased. The purpose of this study is to examine whether the work and actions of women’s shelters, as well as their cooperation with the social services, has been affected or changed by the covid-19 pandemic and if new actions have been implemented. The study is based on a qualitative approach where eight women’s shelters, located in Skåne, have been interviewed. Together with the collected empirical data and the study’s theoretical choices, as well as a thematic analysis method, I aim to illuminate the women shelter’s stories concerning the pandemic’s impact. Furthermore, I intend to illumine their course of action to maintaining and changning their work to achieve their goal and continue to help abused women and thus prevent men's violence against women in close relationships. The results demonstrate that it has become more difficult for women's shelters to carry out their work and actions due to the fear caused by the pandemic, while at the same time observing an increase regarding the number of women exposed to violence who contact them. The women's shelters decide to change and expand their previous actions, but also to implement new ones, which they, together with their new way of thinking, then choose to retain when society begins to reopen. The women's shelters' cooperation with the social services is affected and changed as they can no longer talk and visit each other as they previously did. In addition to the problems concerning their communication with the social services, it is also observed that fewer women are placed by the social services in the women's sheltered housing. This essay enlightens the importance of women shelter's work in regards to the prevention of men's violence against women in close relationships and how essential it is to possess knowledge about crisis management when uncertain times, such as the covid-19 pandemic, arise.

Uppsatsarbetet syftade till att undersöka hur konsumenters handelsbeteenden förändrats till följd av Covid-19 pandemin samt ta reda på vilka konsekvenser detta medför i svenska stadskärnor. Studien tar avstamp i e-handelns expansion före och under pandemin och har sin utgångspunkt i Värmlands län. Studiens frågeställningar lyder: Hur har konsumenters handelsbeteenden, med fokus på e-handeln, förändrats under Covid-19 pandemin? Vilka konsekvenser medför förändringarna på svenska stadskärnors innehåll och utbud? Studien har undersökt vad tidigare forskning redovisat när det gäller förändrade handelsbeteenden. Metoden som använts är en kvalitativ intervjustudie, för att få svar på studiens syfte och frågeställningar. Intervjuerna genomfördes med både privatpersoner och personer med yrkeskompetens inom stadsutveckling och näringslivsutveckling.  Resultatet från intervjuerna visade på att många konsumenter under pandemin kände oro över att handla i fysisk butik och därmed valde att i större utsträckning handla sina nödvändigheter på nätet. En annan orsak till att respondenterna valde e-handel var på grund av flexibiliteten och bekvämligheten med att få varorna hemlevererade. Samtliga respondenter förutspådde att många av de fysiska butikerna i stadskärnan förmodligen kommer att konkurreras ut på grund av e-handelns expansion. Därmed kommer restauranger, kaféer och barer ta större plats i stadskärnan i framtiden. Dessutom framkom även att det troligtvis kommer bli ett ökat fokus på social samvaro i stadskärnan. Slutsatsen som kan dras från studien var att fler konsumenter övergick till att handla mer via e-handeln före och under pandemin. Konsekvenserna för svenska stadskärnor kommer troligtvis av den anledningen bli att de fysiska butikerna tvingas stänga ned i framtiden. / The purpose of this study is to investigate how consumers´ shopping habits have changed as a result of the Covid-19 pandemic as well as to investigate the consequences this has had on Swedish city centers. The basis in this study is the expansion of e-commerce before and during the pandemic and are focusing on Värmlands county. The study's research questions are: How has consumers´ shopping habits, with focus on e-commerce, changed during the Covid-19 pandemic? What consequences have the changes resulted in as regards the business mix as well as the range of products and services in Swedish city centers? The study has investigated what previous research has said about changes in shopping habits. The method used to answer the purpose of the study and its research questions was a qualitative interview method. The interviews were conducted with both private individuals and persons with qualifications and experience in urban and business development.  The results from the interviews indicated that consumers were concerned about shopping in physical stores during the pandemic and therefore chose in a larger degree to shop their necessities online. The respondents also chose to shop online because of the flexibility and comfort with home delivery. All the respondents predicted that the physical stores in the city center would probably go out of business because of the expansion of e-commerce. Therefore restaurants, cafés and bars would take more place in the future city center. Furthermore, there would probably be an increased focus on social interaction in the city center. The conclusion of the study was that more consumers started to shop more by e-commerce before and during the pandemic. The consequences for the Swedish city centers would probably therefore be that the physical stores are forced to close in the future.

Bakgrund: Fysisk inaktivitet och stillasittande är två av de främsta riskfaktorerna för försämrad hälsa och det sist nämnda betraktas som en pandemi. I Mars 2020 deklarerades spridningen av Covid-19 som en pandemi. Mot bakgrund av Covid-19 pandemin har yrkesverksamma och universitetsstudenter rekommenderats att arbeta eller studera på distans om möjligt. Denna förändring i arbets- eller studiesituationen kan påverka målgruppens aktivitet och stillasittande vanor.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka eventuella förändringar i fysisk aktivitet och stillasittande vanor, att analysera sambandet gällande aktivitetsminuter före respektive under Covid-19-pandemin samt även sambandet mellan stillasittande minuter före respektive under Covid-19-pandemin. Metod: En webbenkät med en tvärsnittsstudiedesign och en kvantitativ ansats genomfördes på yrkesverksamma samt studenter med ett urval på 224 respondenter. Totalt var det 194 personer som inkluderades därav 133 var kvinnor, 60 män och en icke-binär person. Yrkesmässigt var det 109 yrkesverksamma och 85 studenter i åldrar mellan 19–65 år. Datan undersöktes med hjälp av frekvenstabeller och analyserades via Spearman’s rho. Resultat: En procentuell minskning i dagliga aktivitetsminuter med 39 minuter och en procentuell ökning i stillasittande där respondenter var mer stillasittande med 89 minuter per dag under pandemin jämfört med tidigare. Ett statiskt signifikant samband deducerades både gällande fysisk aktivitet samt stillasittande före och under pandemin. / Background: Physical inactivity and sedentary behaviour are two of the main risk factors for deteriorated health, the latter is even considered a pandemic. In March 2020, the spread of Covid-19 was declared a pandemic. Considering the Covid-19 pandemic, professionals and university students were urged to work and study remotely when possible. This change in the work or study situation can affect the target group's physical activity and sedentary behaviours. Aim: The aim of the study is to investigate possible changes in physical activity and sedentary behaviours, to analyse the relationship between the number of minutes spent on physical activity before and during the Covid-19 pandemic and also the relationship between the number of minutes spent sedentary before and during the Covid-19 pandemic. Method: A web survey with a cross-sectional design and a quantitative approach was conducted on professionals and students with a sample of 224 respondents. A total of 194 people were included of which 133 were women, 60 men and a non-binary person. In terms of occupation, 109 were professionals and 85 were students aged between 19 and 65. The data were examined using frequency tables and analysed via Spearman's rho. Results: A percentual decrease by 39 minutes in daily physical activity and a percentual increase in sedentary behaviour as respondents were more sedentary by 89 minutes per day during the pandemic compared to earlier. A statically significant association was deducted both in terms of physical activity and sedentary before and during the pandemic.

Fler länder har under Covid-19-pandemin rapporterat att deras restriktioner har inneburit en ökning av våld i nära relation. I Sverige har socialtjänsten det yttersta ansvaret att erbjuda stöd och hjälp till en våldsutsatt kvinna. Under pandemin förväntas socialtjänsten att ge ett likartat stöd som innan pandemin trots de uppmaningar och restriktioner som utfärdats. Syftet med denna studie är således att undersöka hur socialsekreterare upplever sitt arbete med kvinnor som utsätts för våld i nära relation under rådande pandemi. Studien är baserad på material från åtta semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från olika kommuner i Sverige. Michael Lipskys (2010) teori om gatubyråkrati används för att undersöka och förstå socialsekreterarnas handlingsutrymme i relation till den våldsutsatta kvinnan under rådande pandemi. Vidare används Randall Collins (2004) teori om interaktionsritualer för att förstå sammanhanget som studiens socialsekreterare och de våldsutsatta kvinnorna befinner sig. Studiens resultat visar att socialsekreterarnas arbete karaktäriseras av flera aspekter, bland annat av den betydelse som motivations- och informationsarbetet har för att etablera en första kontakt med den våldsutsatta kvinnan samt hur en hög grad av handlingsutrymme krävs för att både kunna ge rätt stöd och upprätthålla en interaktionsritual med klienten. Covid-19-pandemin har förändrat socialsekreterarnas arbete genom att de inte längre kan ha fysiska möten i samma utsträckning som tidigare, vilket visar sig vara en förlust i deras yrkesroll. / Several countries have reported an increase in intimate partner violence during the Covid-19 pandemic due to their restricted measures to control the spread of the virus. In Sweden, the social services have the responsibility to offer services in the form of support and help to a woman subjected to intimate partner violence. During the Covid-19 pandemic, the social services are expected to provide similar services as before the pandemic, despite the issued exhortation and restrictions. The purpose of this study is to examine how social workers experience their work with women who are subjected to intimate partner violence during the Covid-19 pandemic. The study is based on data from eight semi-structured interviews with social workers from different municipalities in Sweden. Michael Lipsky’s (2010) theory about street-level bureaucracy is used to examine and understand the social workers’ discretion in relation to the abused women during the current pandemic. Furthermore, Randal Collins’ (2004) theory about interaction rituals is used to understand the context in which the social workers in this study and the abused women find themselves.  The results of the study show that the work of social workers is characterized by several aspects, including the importance of motivational and information work to establish a first contact with the abused woman and how a high degree of room for maneuver is required to both provide the right support and maintain an interaction ritual with the client. The Covid-19 pandemic has changed the work of social workers in that they can no longer have physical encounters to the same extent as before, proving to be a loss in their professional role.

Covid-19 pandemin, en kris som varit aktuell sedan början av år 2020, förändrade den geografiska platsen för arbetets utförande till följd av restriktionen gällande hemarbete. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad som skiljt platsförlagt arbete och hemarbete åt med avseende på faktorerna motivation, kommunikation och sammanhållning. Dessa faktorer är centrala delar av arbetsmiljön och vi ville därför se om de påverkats när arbetsmiljön förändrat. För att kunna utreda valt problemområde nyttjades den kvalitativa datainsamlingsmetoden, med ansatsen semistrukturerad intervju. Under genomförande fanns ett flertal förutbestämda frågor med utrymme för respondenterna att tillägga information som var av värde för studien. Metoden valdes då vi ville få respondenters åsikter och erfarenheter kring hur faktorerna skiljt sig åt beroende på den geografiska platsen för arbetets utförande. I den teoretiska referensramen presenteras de valda faktorerna motivation, kommunikation och sammanhållning utförligt. I analysavsnittet kopplas teori och empiri samman, samt jämförs med tidigare studiers resultat. Studien visade på att Covid-19 haft störst påverkan gällande motivation vid hemarbete, men även förändrat vissa delar vid platsförlagt arbete. Kommunikationen påverkades positivt vid hemarbete men negativt vid platsförlagt arbete, slutligen påverkades sammanhållningen negativt enligt respondenterna. Avslutningsvis ges fyra rekommendationer för att förbättra arbetsmiljön. / The Covid-19 pandemic, a crisis that has been relevant since the beginning of 2020, changed the geographical location of the work performance as a result of the restriction which introduced work from home. The purpose of this inquiry was therefore to study how work from the original workplace and work from home differed regarding motivation, communication and cohesion. These factors are central parts of the work environment and therefore we wanted to see if they were affected by the change of work environment. In order to be able to investigate the selected problem area, the qualitative data collection method was used, with the semi-structured interview approach. During implementation, there were a number of predetermined questions with room for the respondents to add information that was of value to the study. The method was chosen because we wanted to obtain the respondents experiences and opinions regarding how the factors differed depending on the geographical location of the work performance. In the theoretical frame of reference, the selected factors motivation, communication and cohesion are presented. In the analysis section, theory and empiricism are contextualized with previous studies. The study showed that Covid-19 had the greatest impact on motivation regarding work from home, but also affected certain parts of work from the workplace. The communication had a positive effect on work from home but a negative effect on work from the workplace, and finally the respondents experienced a negative effect on cohesion. Finally, four recommendations were given to improve the work environment.

Denna uppsats handlar om människors inflytande i kommunal planeringoch hur detta har påverkats av covid-19 pandemin. Frågan är viktig ur ett större perspektiv då förutsättningarna för ett socialt hållbart samhälle bygger på jämställdhet, jämlikhet och delaktighet i samhällets utveckling, vilket kan påverkas av pandemins restriktioner. Genom att kartlägga hur planeringsförvaltning på tre olika stora kommuner har förändrat sitt arbete med medborgardialoger under pandemin vill man förstå hur förändringarna har påverkat kommunikationen mellan planeringsförvaltning och medborgare. Insamling av empiri har skett via kvalitativa intervjuer där informanterna arbeter i direkt anknytning till planeringsprocesser på förvaltning och besitter kunskap och erfarenhet inom uppsatsens ämne. Resultatet av uppsatsen visar att samtliga planeringsförvaltningar har ställt om till ett helt digitalt arbeter i kommunikationen med medborgarna, detta har både positiva och negativa konsekvenser. Digitalt skapas mer flexibla och tidseffektiva möten, det öppnar upp för ett ökat deltagande framförallt hos yngre, samtidigt som det också skapar begränsningar för äldre och de som inte talar språket, det är också svårare att få in synpunkter från medborgarna över digitala möten. Fullständig digitalisering av dialogen med medborgarna tenderar till en ökad risk för envägskommunikation samt att vissa grupper exkluderas från deltagandet. / This essay is about people´s influence in municipal planning and how this has been affected by covid-19 pandemic. The issue is important from a larger prespective as the conditions for a socially sustainable society, builds on equality and participation in development of society, which can be affected by the restrictions of a pandemic. By analyzing how planning administration in three diffrent large municipalities has changed its work with citizen dialogues during the pandemic, they want to understand how the changes have affected the communication between planning administration and citizens. Empirical data collection has been done by qualitative inrerviews. Interviewees all works as civil servants with knowledge and experience in the field of municipal development and processes connected to it. Analysis in this essay indicates that all interviewed administrations have adapted digital platforms for communicating with citizens, resulting in both positive and negative factors. Digital platforms create flexible and efficient meetings, which opens up for increased participation, especially among younger people. At the same time as it also creates restrictions for the elderly and those who do not speak the language. It is also more difficult to get views from citizens during digital meetings, which can affect representativeness. Compared to physical meetings digital meetings generate less citizen input. Complete digitalization of the citizen dialogue tends to increase the risk of one-way communication and to exclude certain groups from participation.

Bakgrund: Hösten år 2019 bröt Covid-19 viruset ut i Kina och kom att klassas som en pandemi. Hela samhället påverkas, men i frontlinjen av pandemin står vårdpersonalen. Deras arbetsmiljö påverkas kraftigt på grund av att patientintaget ökat och de förväntas utföra högklassig vård. Det är chefens ansvarsområde att se till att arbetsmiljön upplevs som god samt att förebygga olycksfall och ohälsa på arbetet. Arbetsmiljöarbetet är lagstadgat och ska utföras planerat och systematiskt, även kallat systematiskt arbetsmiljöarbete. Centrala delar i systematiskt arbetsmiljöarbete är undersöka, riskbedöma, åtgärda och kontrollera. Föreliggande studie utgår från riskbedömning och åtgärd. Syfte: Studien syftar till att ge en beskrivning av och ökad förståelse för hur chefer inom ett sjukhus i en medelstor stad i Sverige arbetar med systematiskt arbetsmiljöarbete. Fokus ligger på frågor utifrån enhetschefers riskbedömning och åtgärder som påverkar vårdpersonalens arbetsmiljö under Covid-19 pandemin. Metod: Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats. Insamlad empiri utgår från två perspektiv, enhetschefer och vårdpersonal, för att ge studien en ökad trovärdighet. Det genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer, fyra med enhetschefer och fyra med vårdpersonal, på ett sjukhus i en medelstor stad i Sverige. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar på att chefers arbete med systematiskt arbetsmiljöarbete inte har ökat under Covid-19 pandemin utan snarare förändrats. Förändringen ligger främst i att den fysiska och psykosociala arbetsmiljön påverkas i form av utsatt arbetssituation som chefer haft begränsad möjlighet att påverka. Kommunikationen förändras genom att fysiska möten minimeras som bidrar till att chefer behöver hitta komplement för att bibehålla kommunikationen med vårdpersonalen. Den långsiktiga planeringen förändras i avseendet att riskbedömningar och åtgärd snarare övergår till att göras på kort sikt under Covid-19 pandemin. / Background: In the autumn of 2019,the Covid-19 virus exclaimed in China, which later came to be classified as a pandemic. The whole society is affected, but the care staff is at the forefront of the pandemic. Their work environment has a strong impact due to the increase in patient intake and they were expected to perform high-quality care. It is the managers responsibility to ensure that the work environment is perceived as good and to prevent accidents and ill health at work. The environment work is statutory and must be carried out planned and systematically, also called systematic environment work. Central parts of systematic environment work are investigation,risk assessment, action and control. The study is based on risk assessment and action. Purpose: The purpose of the study is to provide a description of increased understanding of how managers in a hospital in a medium-sized city in Sweden work with systematic environment work. The focus is on external issues, strengthening risk assessment and measures that affect the care staff's work environment during the Covid-19 pandemic. Method: The study is based on a qualitative method and abductive research approach. Collected empirical data is based on two perspectives, unit managers and care staff, for study and increased credibility. Eight semi-structured interviews, four with unit heads and four with care staff, were conducted at a hospital ina medium-sized city in Sweden. Results and conclusion: The results of the study show that managers working with systematic environment work have not increased during the Covid-19 pandemic but rather changed. The change is mainly in the fact that the physical and psychosocial work environment affects in the form of a vulnerable work situation that managers can limit the opportunity to influence. Communication has changed by minimizing physical meetings as a contribution to the managers having to find a complement to maintain communication with the care staff. Long-term planning has changed in the sense that risk assessments and measures have rather shifted to short-term Covid-19 pandemics.

Pandemin covid 19 har påverkat människors liv på många sätt. På grund av restriktionerna pandemin medfört har många tvingats till en beteendeförändring av olika slag. Den beteendeförändring som denna undersökning har till syfte att undersöka är upplevelser av förändrade alkoholvanor samt dess orsaker under pandemin. Studien bygger på en kvalitativ ansats med 10 semistrukturerade intervjuer, som analyserats med en innehållsanalys. Studiens resultat visade att samtliga intervjupersoner upplevde en förändring av någon form i beteendet gällande deras alkoholvanor i samband med pandemin. Studiens slutsatser är att pandemins restriktioner var den främsta anledningen till att intervjupersonerna upplevde en beteendeförändring av sina alkoholvanor. Inköpsvanorna har förändrats då de inte längre inhandlat alkohol från Tyskland. Studien visade på en oförändrad eller minskad alkoholkonsumtion under pandemin, beträffande såväl tillfällen som alkohol förtärs som den faktiska volymen alkohol de totalt förtär. Upplevelser om tider på dygnet då alkohol intogs var oförändrat med en avvikelse. / Pandemic covid 19 has affected people's lives in many ways. Due to the restrictions caused by the pandemic, many have been forced to make a behavioral change of various kinds. The behavioral change that this study aims to investigate is experiences of changed alcohol habits and its causes during the pandemic. The study is based on a qualitative approach with 10 semi-structured interviews, which were analyzed with a content analysis. The results of the study showed that all interviewees experienced a change in some form of behavior regarding their alcohol habits in connection with the pandemic. The study's conclusions are that the pandemic's restrictions were the main reason why the interviewees experienced a behavioral change in their alcohol habits. Shopping habits have changed as they no longer buy alcohol from Germany. The study showed an unchanged or reduced alcohol consumption during the pandemic, regarding both occasions when alcohol is consumed and the actual volume of alcohol they consume in total. Experiences about times of the day when alcohol was consumed were unchanged with a deviation.