Syftet med studien var att undersöka hur distansarbetare upplever förändringar i den fysiska- och psykosociala arbetsmiljön under covid-19-pandemin, med ett särskilt fokus på förändringar i balansen mellan arbetsliv och privatliv. Studien är baserad på kvalitativ metod. Datamaterialet samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer och analyserades via en induktiv tematisk analys som resulterade i tre huvudteman och två till tre underteman. Resultatet visade att respondenterna upplevde förändringar i både den fysiska- och psykosociala arbetsmiljön och att distansarbetet bidragit till mindre vardagsstress och högre flexibilitet. Respondenterna hade däremot svårt med gränsdragningen mellan arbetslivet och privatlivet och de saknade den sociala interaktionen med arbetskollegorna. Respondenterna upplevde även att de blivit mer stillasittande och att de hade bristfällig ergonomisk arbetsutrustning. Det framkom även en tydlig brist på riktlinjer, utbildningar och utvärderingar gällande arbetsmiljön och balansen mellan arbetsliv och privatliv. Vidare önskar respondenterna en kombination av distansarbete och att arbeta fysiskt på arbetsplatsen i framtiden. / The purpose of the present study was to examine how teleworkers experience changes in the physical and psychosocial work environment during the covid-19 pandemic, with a special focus on changes in Work-Life Balance. The study is based on a qualitative method. Eight semi-structured interviews were analyzed by inductive thematic analysis, which resulted in three main themes and two to three sub-themes. The results indicated that the respondents experienced changes in both the physical and psychosocial work environment and the telework has contributed to reduced everyday stress and greater flexibility. However the respondents experienced difficulty with drawing the line between work and private life and a realization of the importance of social interaction with work colleagues. They experienced increased sedentary and inadequate work equipment. There was also a clear deficiency of guidelines, training and knowledge regarding physical and psychosocial work environment, as well as balance between work and private life. In the future the respondents wish to have a combination of telework and physical work at the workplace.

Syftet med denna studie är att beskriva lärares upplevelse av fjärrundervisning i ämnet Dansgestaltning under Covid-19-pandemin. Kurserna i Dansgestaltning inom gymnasiets estetiska program innehåller skapande och en förutsättning för detta är de centrala målen i kursen som fokuserar på samarbete, interaktion och konstnärligt arbete. Studien syftar till att visa hur lärare ställt om undervisningen i Dansgestaltning till fjärrundervisning, att visa på problem de stött på men även lyfta perspektivet kring hur det går att se framåt.    För att uppnå syftet ställs tre frågor som handlar om hur lärare arbetar och till följd av Covid19-pandemin förändrat sitt arbete med kursen Dansgestaltning. Den teoretiska utgångspunkten i studien är Socialsemiotiskt multimodalt perspektiv som visar på hur kommunikation är en samverkan av flertalet teckensystem. Studien innehåller även reflektioner om det didaktiska rummets betydelse för lärande.    Empiri samlas in genom intervjuer med verksamma danslärare. Resultatet visar hur viktig danssalen är; det fysiska rummet möjliggör det komplexa system av kommunikation som kontinuerligt sker i dansundervisning. Det är även tydligt hur viktigt det sociala samspelet elever emellan är för elevernas studiemotivation och lärande.

Studien syftade till att undersöka hur socialsekreterare arbetade med barns delaktighet i socialtjänstens barnavårdsutredningar samt hur covid-19-pandemin påverkade detta. Kvalitativa intervjuer hölls med åtta socialsekreterare om deras erfarenheter av utredande arbete med barn innan och under covid-19-pandemin. Socialsekreterarna visade stort en­gagemang för barns delaktighet, men det framkom att delaktigheten främst handlade om att inhämta information från barn om deras situation. Resultatet visade att pandemin har haft negativ påverkan på barns möjligheter till delaktighet. Socialsekreterarnas handlings­utrymme påverkades i varierande grad beroende på verksamhetens förhållningssätt till riktlinjer och restrik­tioner. Det framkom stora skillnader mellan hur socialsekreterare har träffat och inkluderat barn både innan och under covid-19-pandemin. Av resultatet att döma var arbetet med barns delaktighet en utmaning sedan tidigare, men det har ställts på sin spets under covid-19-pandemin. För barn kunde situationen liknas vid ett lotteri för i vilken utsträckning de gjordes delaktiga, utifrån den socialsekreterare de tilldelats. / The aim of this qualitative study was to examine how social workers at child welfare agencies implemented the principle of children's right to participation in child protection investigations and how the covid-19-pandemic has affected it. Eight social workers were interviewed on their experiences before and during the covid-19-pandemic. The social workers showed much interest in children’s participation, but findings showed they mostly thought of it as acquiring information from children. The study found that the covid-19-pandemic had a negative effect on the possibilities of participation. Experiences of how the covid-19-pandemic affected discretion and relative autonomy differed between the social workers. Notable differences emerged regarding how they met and included children in investigations both before and during the covid-19-pandemic. The challenges of implementing children’s right to participation seems to persist. The situa­tion appeared much like a lottery, where children’s level of participation greatly depended on which social worker they were assigned.

Till följd av restriktioner från covid-19-pandemin arbetar en stor del av Sveriges arbetstagare på distans. Den förändringen innebär stora implikationer för arbetstagarnas arbetsmiljö. Med en kvalitativ ansats och semi-strukturerade intervjuer har denna studie undersökt hur chefer och HR-medarbetare vid Umeå universitet upplever arbetsmiljöarbete med personal på distans. Därtill syftade studien till att identifiera vilka möjligheter och utmaningar som upplevs föreligga ett fortsatt distansarbete efter covid19-pandemin. Studiens resultat visar att övergången till distansarbete har inneburit nya krav på medarbetares arbetsmiljö. Bristande sociala interaktioner, arbetsmiljön i hemmet och medarbetarnas varierade uppfattning om hur väl arbetssättet fungerar är exempel på nya krav som har krävt nya åtgärder. Genomförandet av åtgärder kunde i sin tur upplevas begränsat. Studien visar att arbetsmiljö vid distansarbete är ett komplext område där fysiska, sociala och organisatoriska faktorer samspelar med medarbetares individuella preferenser. Vid övervägande om distansarbete framåt har organisationen som undersökts därför många faktorer att ta hänsyn till.

The Covid-19 pandemic, as a health and economic crisis, has significantly affected consumers, businesses and industries in all parts of the world. In this study, the aim was to investigate how situational factors, the covid-19 pandemic, affected consumer behavior regarding food purchases via e-commerce instead of physical stores. This has been done through a qualitative method in the form of 15 semi-structured interviews that have taken place via the Zoom program. The study sample consisted of a combination of both a goal-directed and convenience sample, where the authors chose the interviewees based on their circle of acquaintances and based on three different criterias, (1) the interviewees live in either the Salem or Södertälje municipality, (2) the interviewees need to be at least 18 years old to participate in the study and (3) the interviewees must have purchased food via e-commerce after the emergence of the covid-19 pandemic. The study's question is: How has the covid-19 pandemic affected consumers over the age of 18 in Södertälje and Salem municipalities when buying food, from shopping in physical stores to shopping via e-commerce? The authors analyzed the empirical data with regard to the study's theoretical frame of reference. The results of the study showed that the situational factor, the covid-19 pandemic, has been a contributing force in a change in consumer behavior when purchasing food starting from physical stores to e-commerce. This has been demonstrated by the fact that the interviewees' subjective norm, attitude and evaluation of alternatives have been influenced by the situational factor. Some trends have also been found in the empirical study, where one of the trends concerns the perceived behavioral control, which has been shown to have the opposite effect. Post-purchase evaluation in The Consumer Purchase Decision-Making Process has been shown to be for the most part positive in the interviewees answers and finally, WOM-communication has had an impact on consumer behavior inconnection with the impact of the covid-19 pandemic. / Covid-19-pandemin, som både en hälso- och ekonomisk kris, har väsentligt påverkat konsumenter, företag och industrier i alla delar av världen. I denna studie var syftet att undersöka hur situationella faktorer, covid-19-pandemin, påverkat konsumentbeteendet gällande inköp av livsmedel via e-handeln istället för fysiska butiker. Detta har genomförts via en kvalitativ metod i form av 15 semistrukturerade intervjuer som skett via Zoom-programmet. Studiens urval bestod av en kombination av ett målstyrt och bekvämlighetsurval, där författarna valde intervjupersonerna utifrån deras bekantskapskrets och utifrån tre olika kriterier, att (1) intervjupersonerna bor i antingen Salem eller Södertälje kommun, (2) intervjupersonerna behöver vara minst 18 år gamla för att delta i studien och (3) intervjupersonerna måste ha handlat livsmedel via e-handeln efter covid-19-pandemins uppkomst. Studiens frågeställning lyder: Hur har covid-19-pandemin påverkat konsumenterna över 18 år i Södertälje och Salem kommun vid inköp av livsmedel, från att handla i fysiska butiker till att handla via e-handel? Författarna analyserade empirin med hänsyn till studiens teoretiska referensram. Studiens resultat visade att den situationella faktorn, covid-19-pandemin har varit en medverkande kraft i ett ändrat konsumentbeteende vid inköp av livsmedel från fysiska butiker till e-handeln. Detta har påvisats genom att intervjupersonernas subjektiva norm, attityd och utvärdering av alternativ har påverkats av den situationella faktorn. Även en del trender har upptäckts i empirin, där en av trenderna berör den upplevda beteendekontrollen, vilket har visats ha en omvänd effekt. Utvärdering efter köpet i  The Consumer Purchase Decision-Making Process har visats vara för den övervägande delen positiv och slutligen har WOM-kommunikationen haft en påverkan på konsumentbeteendet i samband med covid-19-pandemins inverkan.

Syftet med den kvalitativa studien var att undersöka om skolkuratorers uppfattning omhögstadieelevers psykiska ohälsa har förändrats under covid-19-pandemin, samt omskolkuratorernas arbetssätt har förändrats. De forskningsfrågor som berördes handlar om hurskolkuratorerna upplevde att högstadieelevernas psykiska hälsa såg ut under covid-19-pandemin, om deras psykiska hälsa har påverkats av distansundervisning samt hurskolkuratorerna har arbetat med elevernas psykiska hälsa under covid-19-pandemin. För attbesvara forskningsfrågorna har intervjuer med skolkuratorer på högstadieskolor genomförts.Det insamlande materialet har sedan analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Teorierna som har använts för att analysera resultatet var systemteori och KASAM. Resultateti studien visade att skolkuratorer upplevde att högstadieelevers psykiska hälsa påverkadesnegativt av covid-19-pandemin. Framför allt framkom att skolkuratorernas uppfattning var atthögstadieelevernas vardag förändrades i samband med covid-19-pandemin, vilket har bidragittill att de inte upplevde en känsla av sammanhang, vilket har lett till att deras måendepåverkades negativt. Med hjälp av systemteori uppmärksammades vikten av en bra elevhälsaså eleverna kunde få hjälp med sin psykiska ohälsa i skolan och därmed må bättre i övrigasystem som de ingår i. Om eleverna enligt skolkuratorerna mådde bra i skolan bidrog det äventill att de fick förutsättningar till att må bra på sin fritid. Studiens slutsats var att skolkuratorernaupplevde att högstadieelevernas psykiska hälsa påverkades negativt av covid-19-pandeminsamt att de har fått anpassat sitt arbetssätt utefter distansundervisning, restriktioner ochelevernas psykiska hälsa. / The purpose of this qualitative study was to investigate whether school counsellors’ perceptionsof secondary school students’ mental health illness have changed during the covid-19-pandemic, and whether the school counsellors’ working methods have changed. Furthermorehow the counsellors have worked with the students mental health during the pandemic. Schoolcounsellors have been interviewed to provide relevant answers to these questions which havebeen analyzed using KASAM, general systems theory and qualitative content analysis. Theresult of the study shows that the counsellors perceived that the covid-19 pandemic has not onlyhad an adverse effect on secondary school students’ mental health but also changed theirlifestyle, which have contributed to a lesser sense of belonging in society at large among thestudents. By using general systems theory the importance of a working student care team thathelps students’ during mental illness is highlighted since that improves their health in othersystems too. If the students have good mental health in school, their mental health is consideredto be better in their spare time too. The conclusion of the study was that the school counsellorsfelt that secondary school students mental health was affected negatively of the covid-19-pandemic and that they had to adapt thier way of work in form om distance learing, restrictionsand the students mental health.

Att hantera konsekvenserna av klimatförändringarna är en av mänsklighetens störstautmaningar. Forskare, förespråkare och andra aktörer har länge försökt kommunicera tillallmänheten om klimatförändringar, men det tycks vara svårare än väntat. En paradox haruppstått som innebär att ju mer fakta som presenteras, desto mindre oro. Ett tydligt exempelpå var och hur det kan komma till uttryck är i medier. Ytterligare en global utmaning är denpågående covid-19-pandemin. I ett tidigt skede observerade vi att medierapporteringen påolika sätt började koppla samman covid-19-pandemin med klimatförändringarna. Syftet meddenna studie är att undersöka hur klimatkommunikationen tar sig uttryck under covid-19-pandemin via debattartiklar. Metoden för undersökningen var en latent innehållsanalys ochresultatet analyserades med hjälp av Per Espen Stoknes modell om de fem psykologiskabarriärerna samt teori om strategier inom klimatkommunikation. Resultatet visar attklimatkommunikationen uttrycktes på olika sätt genom både barriärer och strategier, men attkommunikationen till överhängande del uttrycktes genom strategier. Studien kan ökaförståelsen för hur klimatförändringar kan kommuniceras för att skapa klimatengagemangoch kan därmed fungera som en språngbräda för fortsatt forskning. / Dealing with the consequences of climate change is one of humanity's greatest challenges.Researchers, advocates and other actors have long tried to communicate to the public aboutclimate change, but it seems to be more difficult than expected. A paradox has arisen whichmeans that the more facts that are presented, the less concern. A clear example of where andhow it can be expressed is in the media. Another global challenge is the ongoing covid-19pandemic. At an early stage, we began to observe how different types of media started to linkthe covid-19 pandemic to climate change. Based on the background of climatecommunication and this observation, the purpose of this study is to investigate how climatecommunication is expressed during the covid-19 pandemic via debate articles. A latentcontent analysis was performed and the results was analyzed with Per Espen Stoknes modelon the five psychological barriers and theory on strategies in climate communication. Theresults show that climate communication was expressed in different ways through bothbarriers and strategies, but mainly through strategies. The study can further increase theunderstanding of how climate change can be communicated to create climate commitmentand can thus serve as a springboard for further research.

This study aims to investigate how people's housing preferences changed during the Corona Pandemic. To achieve the purpose of the study, three questions have been formulated: Have housing preferences changed for people during the pandemic in Northeast Scania? How did real estate agents experience the housing market and their customers' housing preferences? Did the pandemic cause greater concern for young adults on the housing market? To answer these questions, a qualitative method has been used in the form of semi-structured interviews with both customers and real estate agents in Northeast Scania. The results of the study shows that people's housing preferences did change during the pandemic, where a larger living space was considered the most desirable. The real estate agents shared this view and saw a trend toward the interest of moving out of the city. Finally, the results of the study showed that young first-time buyers did not find it more difficult to enter the housing market than usual, but their feelings about working from home and involuntary isolation were affected to almost the same extent as ordinary people during the pandemic. / Denna studie syftar till att undersöka hur människors boendepreferenser förändrades under Corona-pandemin. För att uppnå syftet med studien har tre frågor formulerats: Har boendepreferenser förändrats för människor under pandemin i nordöstra Skåne? Hur upplevde fastighetsmäklare bostadsmarknaden och deras kunders bostadspreferenser? Har pandemin orsakat större bekymmer för unga vuxna på bostadsmarknaden? För att besvara dessa frågor har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer med både kunder och fastighetsmäklare i nordöstra Skåne. Resultaten av studien visar att människors boendepreferenser förändrades under pandemin, där ett större bostadsutrymme ansågs vara det mest önskvärda. Fastighetsmäklarna delade denna uppfattning och såg en trend mot intresset att flytta ut ur staden. Slutligen visade studiens resultat att förstagångsköpare inte hade svårare att ta sig in på bostadsmarknaden än vanligt, men deras känslor kring att arbeta hemifrån och ofrivillig isolering påverkades i nästan samma utsträckning som gemene man under pandemin.

Att leda på distans har aktualiserats inom flera delar av den offentliga sektorn till följd av Covid-19 pandemin och dess tillhörande restriktioner. Tillitsbaserad styrning har varit en omdiskuterad styrform som från politiska beslutsfattare har försökt implementeras i offentlig sektor. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur ledarskapet har påverkats i den offentliga sektorn till följd av den plötsliga omställningen till distansarbete och hur arbetet med tillit kan ha påverkats. Studiens ändamål är att identifiera de möjligheter och utmaningar ett distansledarskap kan medföra samt hur tilliten påverkas när arbetet bedrivs bortkopplat från den fysiska kontorsmiljön. Det empiriskt insamlade materialet består av intervjuer med 17 ledare som är verksamma i olika delar inom den offentliga sektorn i Västra Götalandsregionen. Samtliga chefer har medarbetaransvar och har till största del utfört sitt arbete på distans under Covid-19 pandemin. Resultatet från datainsamlingen som intervjuerna bidrog med visade att cheferna har upplevt många möjligheter, men även utmaningar med att arbeta på distans. De största möjligheterna ansågs vara den ökade flexibiliteten i arbetsdagen, ökad tillit och upplevd närvaro från cheferna. Utmaningarna har varit att hantera gränsen mellan arbetstid och privatliv, att upprätthålla goda relationer när en viktig del av den sociala interaktionen försvinner och behöver ersättas, upptäcka medarbetares mående samt anpassa kommunikationen efter de förändrade förutsättningarna. Kopplat till tillit ansåg cheferna att den har ökat i arbetsgrupperna. Vidare visar studien att den plötsliga förändringen har bidragit till att en mer tillitsbaserad styrning lättare har kunnat implementeras och vara en naturlig del i arbetsvardagen. En avslutande reflektion i studien är att en medvetenhet, utformandet av alternativa kommunikationsvägar samt ett ökat känslomässigt och individuellt fokus minskar dessa risker som utmaningarna kan medföra. Ytterligare en reflektion vi kan konstatera är att tilliten spelar en central roll för att skapa en välmående arbetsgrupp och att en mer tillitsbaserad styrning är något som har upplevts positivt inom verksamheterna. Avslutningsvis kan vi fastställa att distansledarskap och tillitsskapande är en process som kräver mycket resurser samt behöver upprätthållas och underhållas över tid. / Distance leadership has become a more important aspect in several parts of the public sector as a result of the Covid-19 pandemic and its restrictions. Trust-based governance has been a discussed form of governance that political decision-makers have tried to implement in the public sector. The purpose of this qualitative study is to investigate how leadership has been affected in the public sector as a result of the fast readjustment to work from distance and how the trust has been affected. The intention is to identify opportunities and challenges of distance leadership and how the work of trust is being affected when the workplace is disconnected from the physical workplace. The empirically collected material consists of interviews with 17 leaders who are active in various parts of the public sector in the region of Västra Götaland. All managers have responsibility over employees and have for the most part performed their work on distance during the Covid-19 pandemic.  The results from the data collection from the interviews showed that the managers have experienced both opportunities and challenges during the distance work. The greatest opportunities were considered to be the increased flexibility in the working day, increased trust and higher presence from the managers during the workday. The challenges have been to manage the boundary between working hours and a private life, to maintain good relations when an important part of the social interaction disappears and needs to be replaced, to discover employees' moods and to adapt communication to the changed conditions. Linked to trust, managers felt that it had increased. Furthermore, the sudden change had contributed to a more trust-based governance being easier to implement and be a natural part of everyday work. A concluding reflection in the study is that an awareness, alternative communication paths and an increased emotional and individual focus may reduce these risks. Another reflection is that trust has a central role in creating a prosperous working group and a more trust-based governance is something that has been experienced positively in the businesses. In conclusion, we can state that distance leadership and trust building is a process that requires a lot of resources and needs to be maintained over time.  This thesis is going to be written in Swedish.

Det har gått över ett år sedan viruset Covid-19 klassificerades som en pandemi i världen. Händelsen har förändrat vårt sätt att leva, på ett sätt som vi inte hade en aning om innan. Restriktioner, rekommendationer och nya lagändringar har abrupt implementerats i samhället. Genom att stanna hemma från vardagliga aktiviteter som skola och jobb, liksom att begränsa antalet personer i sin närhet, skulle sociala möten minska och viruset därmed hämmas. Viruset finns dock fortfarande omkring oss och vi fortsätter att anpassa oss. Syftet med studien är att undersöka hur behovet av offentliga platser har förändrats under covid-19-pandemin och om dessa behov möts av stadsutformningen i Stockholm. Vidare undersöks om det är möjligt att skapa en tät stadsbebyggelse som främjar social hållbarhet och som fungerar i kristider. Stadsplaneringsideal förändras över tid och i detta nu ligger betoningen på mångfald, hållbarhet och stadsmässighet. Områdena Hammarby Sjöstad, Norra Djurgårdsstaden och Liljeholmskajen i Stockholm ligger till grund för undersökningen eftersom dessa är uppförda under samma tid och präglas av liknande stadsplaneringsideal. Metoden som har använts i studien utgörs av enkäter, en kvalitativ områdesanalys och intervjuer med boende i respektive område. Studien visar att varken de nationella rekommendationerna eller stadens egna visioner för utformning av nya stadsbyggnadsprojekt har beaktats någon högre grad i de undersökta områdena. Låg prioritering av grönområden och parker är ett exempel, ytor för barn är ett annat, vilket framkommer av de kvalitativa områdesanalyserna. Enkätresultatet från områdesundersökningen stöder tidigare studier som visar att människor använder rekreationsområden, som parker och grönområden, i större utsträckning under pandemin. Utbudet av service i närområdet verkar också spela en större roll under pandemin. En slutsats är att den upplevda tätheten bör prioriteras i stadsplaneringen för att skapa socialt hållbara stadsmiljöer. Genom att inkludera multifunktionalitet i formandet av allmänna platser tror vi att temporära samhällsförändringar och krav lättare kan mötas. / It has been over a year since the cov-sars-19 virus was categorised as a pandemic across the world. It has changed our way of living in a way we did not see coming. Restrictions, recommendations and laws were rapidly introduced in society. By staying home from everyday activities such as school and work, as well as reducing the amount of people one meets, gatherings would be reduced, and the virus could be fought. Yet, we are still trying to adapt. The aim of this study is to analyse the new needs of public spaces during the pandemic and whether the built environment in Stockholm meets those expectations. Further, it seeks to examine whether it is possible to create an urban agglomeration while focusing on a socially sustainable environment that would also be suitable during times of crisis. City planning changes over time and forms new ideals and principles. Currently, diversity, sustainability, and urbanity are important ways of thinking about city planning. Therefore, this study has focused on three areas in Stockholm: Hammarby Sjöstad, The Stockholm Royal Seaport, and Liljeholmskajen. Those areas are all the result of the same way of planning. The methods used in this study are questionnaires for each area, as well as a qualitative analysis and interviews. Despite the existence of national recommendations and visions for planning new urban areas, it appears that there is a difference in how they have been taken into consideration for the areas in this study. Between the areas, there is an obvious difference in the implementation of green areas, playgrounds, and parks, among other things. This observation emerges from the results of the questionnaires, as well as from the theory. A distinct pattern of much greater use by residents of recreational areas such as parks and other green spaces than before the pandemic can also be observed. This is a result of needing spaces in the city where distancing is possible. The neighborhood and its supply of services tends to play a bigger role during the pandemic. The study concludes that to be able to create socially sustainable environments, it is important to focus on the perceived density in city planning. By incorporating multifunctionality in the form of public spaces, we believe temporary changes and demands can more easily be met.