Bakgrund: En tarmstomi kan innebära stora fysiska och psykiska förändringar samt begränsningar i en patients liv. Kolorektalcancer och inflammatoriska tarmsjukdomar är de vanligaste orsakerna till tarmstomi. Stomiterapeuter är specialutbildade sjuksköterskor, när denna personalgrupp inte finns att tillgå, är det grundutbildade sjuksköterskors som tillgodoser omvårdnaden för patienten. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av att leva med tarmstomi. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på elva kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman. Påverkan i det dagliga livet, förändrade vanor som påverkade patientens liv. Kroppsuppfattningen, tarmstomin förändrade patientens syn på sin kropp. Stöd, om vikten av sjuksköterskans roll i omvårdnaden. Information, från sjuksköterskan utgjorde en viktig del i omvårdnaden av egenvård. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan i sin roll anpassar omvårdnaden individuellt samt beaktar patienten utifrån patientens individuella behov. Sjuksköterskans kan i sin roll motivera patienten till delaktighet i sin egenvård samt ge stöd för patienten till anpassningen av tarmstomin. Genom att förhålla sig till den personcentrerade vården kan sjuksköterskan beakta hela patientens upplevelse samt få en djupare kunskap av att förstå patientens upplevelse av att leva med tarmstomi. Fortsatt forskning: Som sjuksköterska är det viktigt att hela tiden ta del av aktuell forskning i syfte att förbättra omvårdnaden av patienter med tarmstomi. Vidare forskning behövs, då specifikt forskning saknades inom område personcentrerad- och tarmstomivård. / Background: An intestinal stoma could mean great physical and mental changes and restrictions in a patient's life. Colorectal cancer and inflammatory bowel diseases are the most common causes of intestinal stoma. Stoma therapists are specially trained nurses, when they are not available, it is ordinary nurses that cater to the care of the patient. Aim: To illuminate the patient's experience of living with intestinal stoma. Method: A general literature review based on eleven qualitative articles. Results: The analysis resulted in four themes. Impact on daily life, change of habits that affect the patient's life. Body image, intestinal stoma changed the patient’s view of their body. Support, the importance of the nurse's role in nursing. Information, provided by the nurse was an important element in the self-care. Conclusion: It is of importance that the nurses in their role adapts the care individually and take into account the patient based on the patient’s individual needs. The nurse can also motivate the patient to participate in self-care and provide support for the patient to the adjustment of the intestinal stoma. By relating to the person-centered care the nurse can take the patient’s whole experience into account and gain a deeper knowledge of understanding the patient’s experience of living with an intestinal stoma. Continued research: As a nurse, it is important to always take note of current research in order to improve the care of patients with intestinal stoma. Further research is needed, since specific research was lacking in the area person-centrered and intestinal stoma care

Background Most cancer patients undergo external radiotherapy (RT) at some stage during their treatment trajectory. RT is often associated with unfamiliar procedures where the technical environment, side effects and interaction with staff seem to play a major role in the patient’s treatment experience. These experiences could sometimes lead to disruption of the treatment which may have negative consequences for the outcome. The overall aim of this thesis was to gain further knowledge about how patients experience RT and the related processes. Such knowledge is of vital importance when developing and improving care within a high-tech RT environment. Aim The overall aim of this thesis was to gain further knowledge about how patients experience RT and the related processes. Such knowledge is of vital importance when developing and improving care within a high-tech RT environment. Methods To gain further knowledge and understanding about patients experience of RT both quantitative (I, II, III) and qualitative (III, IV) methodology were used. The data in the thesis focused on patients undergoing external RT at different RT units in Sweden. Study I and II, focused on two regions, the northern region of Sweden and the region of Stockholm and Gotland.  Study III and IV were performed at eight different RT units in Sweden. Results In Study I, two types of topical agents (Calendula Weleda cream vs. Essex cream) were compared regarding reducing the risk of severe acute radiation skin reactions (ARSR). No difference in severe ARSR was found between the groups and the patients reported low levels of ARSR. In Study II, the influence of an RT unit’s psychosocial climate and treatment environment on cancer patients’ anxiety during external RT was evaluated. Data was collected (questionnaire) from 892 patients. The results showed that both the treatment environment and the psychosocial climate of the RT unit significantly impacted cancer patient anxiety levels. In Study III & IV, a questionnaire to measure the patient´s experience during external RT was developed and tested. The results showed that the RT Experience Questionnaire (RTEQ), with 23 items, was a tentatively valid and reliable instrument to measure how patients experience the RT process and the environment in the treatment room. In Study IV, written comments from the open-ended question “Is there anything else you want us to know?” in the preliminary RTEQ was analysed with qualitative content analysis. This data was abstracted into the following four major categories reflecting the experience of the RT process:  Experiences in the high tech RT environment; Understanding the RT procedures and side effects; Dealing with daily life during RT and The nurses’ role and performance. Conclusion The RT environment and the RT related processes seem to impact cancer patients, both physically and psychologically. A person-centered care approach, as well as attention to the design, both of the treatment process and the physical environment could significantly improve the patient experience and patient involvement. The results also highlight the importance of taking patient experiences into account when introducing new RT methods and techniques.

Bakgrund: Hälso- och sjukvården är skyldiga att främja patienters delaktighet i vården. För att patienter ska känna sig delaktiga behöver deras enskilda behov tillgodoses, för att uppnå detta behöver vårdpersonalen lyssna till patienten, ge adekvat information och tillsammans med patienten planera för dennes vård på ett respektfullt sätt. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen för kvinnor, vårdtiden efter ett kirurgiskt ingrepp är kort. Kvinnor som drabbats av bröstcancer uttrycker ett stort behov av känslomässigt stöd och att känna sig delaktiga i vården. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av delaktighet vid kort vårdtid i samband med bröstcancerkirurgi. Metod: En kvalitativ induktiv metod har använts där semistrukturerade intervjuer genomfördes, dessa analyserades med Elo och Kyngäs innehållsanalys Resultat: Deltagarna ansåg att ett bra bemötande och närvarande vårdpersonal var viktigt för att de skulle känna sig delaktiga i vården särskilt med tanke på den korta tiden de befann sig på avdelningen. Dock uttryckte deltagarna att det hade varit svårt att få ett förtroende för vårdpersonalen då de vårdades under så pass kort tid. De upplevde att personalen utförde arbetet på rutin, vilket resulterade i att personliga samtal uteblev. Deltagarna hade önskat mer information och känslomässigt stöd under vårdtiden. Det framkom även upplevelser av att inte bli involverade i planeringen kring vården. Slutsats: För att göra kvinnor med bröstcancer delaktiga i den korta postoperativa vården behöver vårdpersonalen bemöta patienterna på ett respektfullt och individanpassat sätt, tillsammans med patienten planera vården, tänka på patientens integritet, vara närvarande och ge patienterna känslomässigt stöd. / Background: Healthcare is obliged to promote patients' participation in healthcare. In order for patients to feel involved, their individual needs need to be met, in order to achieve this, the healthcare staff need to listen to the patient, provide adequate information and, together with the patient, plan for their care in a respectful manner. Breast cancer is the most common form of cancer for women, the length of stay after surgery is short. Women who suffer from breast cancer express a great need for emotional support and to feel participation in the care. Aim: To describe women's experiences of participation in short-term care in connection with breast cancer surgery. Method: A qualitative inductive method has been used in which semi-structured interviews were conducted, these were analyzed with Elo and Kyngäs content analysis. Results: The participants felt that the interaction and a caring relationship, including a present healthcare staff, were important to feel involved in the care, especially in view of the short time they were in hospital care. However, the participants stated that it has been difficult to gain confidence in the healthcare staff when they were cared for in such a short time. They felt that the staff performed the work on routine, which resulted in personal conversations not being fulfilled. The participants wanted more information and emotional support during the care period. Experiences of not being involved in the planning of the care were also reported. Conclusion: To involve women with breast cancer in their postoperative care, healthcare professionals need to respond to the patients in a respectful and individualized manner, plan the care together with the patient, think about the patient's integrity, being present and give the patients emotional support.

Bakgrund: Cancer är en ledande dödsorsak och är en av de största hotande faktorerna för människors hälsa över hela världen. En av de vanligaste behandlingarna för cancer är cytostatika, cellhämmande läkemedel, som ger svåra biverkningar, vilka påverkar patientens dagliga liv. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av cytostatikabehandling hos patienter med cancer. Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturstudie baserat på tio vetenskapliga artiklar av kvalitativa data vilket analyserades med innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det tre teman och åtta kategorier. De tre teman var: upplevelsen av fysiska biverkningar, upplevelsen av psykiska biverkningar och delaktighet. Slutsats: Resultaten visade att cytostatikabehandling och dess biverkningar påverkade patientens liv både fysiskt, psykiskt och socialt. Att få tillräcklig information från vårdpersonal hade en stor betydelse för patienten. Patienter med cancer upplevde många gånger svårigheter att hantera information och osäkerhet i samband med prognosen samt vid typen av tillgängliga behandlingar. Det förekom även att patientens livskvalitet påverkades negativt i samband med cytostatikabehandling. Förslag på fortsatt forskning: Biverkningar till följd av cytostatikabehandling upplevs som ett stort problem för de flesta patienterna med cancer, då är det viktigt att vidare forskning kring dessa område görs. / Background: Cancer is a leading cause of death and is one of the biggest threatening factors for human health worldwide. One of the most common treatments for cancer is chemotherapy, cytostatic agents, which cause severe side effects, which affect the patient's daily life. Aim: The aim was to describe experiences of chemotherapy in patients with cancer. Method: The method used was a general literature study based on ten scientific articles of qualitative data which was analyzed with content analysis. Result: In the result, three theme and eight categories emerged. The three themes were: the experience of physical side effects, the experience of psychological side effects and participation. Conclusion: The results showed that chemotherapy and its side effects affected the patient's life, both physically, mentally and socially. Obtaining sufficient information from healthcare staff had a great impact on the patient. Patients with cancer often experienced difficulties in managing information and uncertainty in connection with the prognosis as well as the type of treatments available. It also occurred that the patient's quality of life was adversely affected in connection with chemotherapy. Suggestions for continued research: Side effects due to chemotherapy are perceived as a major problem for most patients with cancer, then it is important that further research on these areas be done.

Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande och attityd avspeglas i mötet med patienter med självskadebeteende och är avgörande för utfallet av behandlingen. Den allmänna litteraturöversikten belyser patienters upplevelse av vårdpersonals bemötande inom hälso- och sjukvård. Sökningarna utfördes i tre databaser Cinahl, PubMed och PsycINFO, vilket resulterade i tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som granskades, analyserades och bearbetades med utgångspunkt från studiens syfte. I resultatet framkom tre kategorier, bli sedd, vårdmiljöns betydelse och vårdkontaktens betydelse, som visade att positiva uppfattningar av vården var känslan av att bli tagen på allvar, främjandet av integritet samt när vårdpersonal lyssnade. När patienter kände sig dömda på förhand samt upplevde bristande intresse från vårdpersonal, vilket ledde till ytterligare skuld och skam innebar negativa uppfattningar. Tidigare negativa erfarenheter under vårdkontakten ledde till att patienter undviker att söka hjälp. Litteraturöversikten visar på att det krävs mer forskning ur ett patientperspektiv för att utveckla ett bättre evidensbaserat arbetssätt för vårdpersonal som idag möter och behandlar patienter med självskadebeteende. / The health professionals’ attitude reflects in the meeting with patients with self-injury disorder and is crucial for the patients’ treatment. Therefore, it is important to highlight the patients’ experience of the meeting, which is the purpose of this literature study. The study is a systematic literature study with searches performed in three databases, Cinahl, PubMed and PsycINFO. The results were ten qualitative original articles, which have been reviewed, analysed and summed up. In the result three categories emerged: to be seen, environment and care contact, which showed that positive perceptions about health care was the feeling of being taken seriously, the promotion of integrity and that the health care professionals listened. Negative results that emerged was when patients felt pre-judged and also when they felt that the caregivers didn’t really care, which led to further guilt and shame. Previous negative experiences lead to patients feeling reluctant of seeking help. The literature overview shows that more research from a patient's perspective is needed to reach an evidence based and improved way of care giving for health professionals that meet and treat patients with self-injury behaviour.

Background: Eating disorders are more common among adolescents and younger adults and are formed through body images and beauty standards from the society. This study focuses on anorxia nervosa, bulimia nervosa, binge eating disorder and eating disorder not otherwise specified (EDNOS). Aim: The aim of this study was to illuminate patients' experiences of living with an eating disorder. Method: This study is a literature study where eleven articles were analysed and formed into a new result. Results: This study revealed four main themes and eight sub themes. The main themes were negative experiences and feelings, with the subthemes shame over the disease and guilt and responsibility. To handle life with the subthemes to be controlled or to be in control and to conceal or to not conceal. To search for understanding and confirmation with the subthemes social isolation and understanding and helplessness or confirmation. The way to health with the subthemes to see the person behind the disease and to allow oneself to recover. Conclusion: The patients’ experiences revealed both positive and negative aspects of living with an eating disorder. Patients’ experiences showed that healthcare professionals have little knowledge about eating disorders and have to increase their knowledge on the subject in order to know how to properly guide and care for patients with an eating disorder.

Bakgrund: Akutmottagningar använder sig av triagering för att prioritera inom vilket tidsspann som patienter borde få vård. Sjuksköterskornas bemötande i triageprocessen är bland det första en patient möter på akutmottagningen, vilket kan påverka patienters erfarenhet av vårdtillfället. Peplau beskriver i sin teori vikten av sjuksköterskorna och patienternas mellanmänskliga relation.  Syfte: Att sammanställa kunskap om patientens erfarenhet av bemötande från sjuksköterska på akutmottagning. Metod: Genom att samla artiklar från Europa, Nordamerika och Australien, kvalitetsgranska och bearbeta dem utifrån en metod beskriven av Friberg (2017) ska litteraturöversiktens syfte uppnås.  Resultat: Resultatet visade blandade erfarenheter av bemötande på akutmottagning. Sjuksköterskornas kommunikationsförmåga skattades högt enligt flertal studier. Att få chansen att ställa frågor och att få dem besvarade ansågs vara ytterligare en viktig aspekt av bemötandet. Nästan samtliga patienter ansåg att sjuksköterskorna var lyhörda, lyssnade på dem och såg till att de fick sina frågor besvarade. Många deltagare var missnöjda med sjuksköterskans förmåga att visa empati medan majoriteten ansåg att de blev bemötta med respekt. Patienternas uppfattningar om akutsjukvårdens uppbyggnad ledde till förväntningar på sjuksköterskorna och deras bemötande. Dessa förväntningar kunde inte alltid uppfyllas vilket medförde en negativ upplevelse av bemötandet.  Slutsats: Genom att ge ut mer information om triage, sjukvårdssystemets uppbyggnad och väntetider kan patienternas erfarenhet av akutmottagningen förbättras. Bättre informerade patienter kan dessutom leda till att patientflödet och arbetsbelastningen för sjuksköterskorna på akutmottagningen minskar. Detta kan i sin tur leda till ett förbättrat bemötande där varje patient kan ses som en person och inte som ett medicinskt problem. / Background: When the patients arrive at the Emergency Department the interaction with the nurse is one of the first things they encounter. Peplau describes the nurse-patient relations in her theory of interpersonal relations and its importance to the patients experience.  Aim: To compile the patients experience in the nurse-patient encounter at emergency departments. Method: By reviewing articles from Europe, USA and Australia and processing them through a quality template and then analysing them by a method described by Friberg (2017) the aim of this study should be met.  Result: The nurses communication abilities were scored highly. Their ability to answer questions and giving the patient room in the discussion was described as an important aspect of the nurse-patient relationship. The majority of patients experienced compassion and care and that the nurses listened and made sure that their questions were answered. Many of the participants were dissatisfied with the nurse’s ability to show empathy while the majority thought they had been treated with respect. The patients’ understanding of the emergency department and the triage process led to expectations on the nurses and their treatment. These expectations could not always be met, which resulted in negative experiences.  Conclusion: By giving out more information about the triage process, the emergency department and waiting times the patients’ experience can be improved. Giving patients better knowledge of where to turn for medical advice could lead to a lesser workload for the nurses and in turn improvements in the treatment of patients and their experience.

Health care today harms too frequently and routinely fails to deliver its potential benefits. Significant evidence suggests that high quality primary care can positively affect health outcomes. I explored three related topics mentioned frequently in current United States health reform €“ Electronic Health Records (EHR), physician profiling and Medical Home. An investment in these areas is expected to significantly improve quality of care and efficiency; however, there is only a patchwork of evidence supporting such claims. To achieve EHR promises, my research employed a standardization lens to study the dynamics between EHR embedded structures and primary care processes. Using grounded theory, a standardization dynamics model was created describing the influencers, conditions and consequences of the process state. A matrix of two conditions, information exchange and patient complexity, identified four distinct pathways that require a different balance between standardization and flexibility. The value of such pathways is that they frame choices about how to use embedded IT structures to support effective delivery processes. Physician profiling is an emerging methodology used in health care quality improvement programs. Efforts to measure performance at the individual physician level face a number of challenges, including the need for sufficient sample size to support reliable measurement. A process for creating a physician profiling model was developed, and a model designed for a case study site. Results indicate that reliable physician profiling is possible across care domains using a hierarchical composite model. Patient-Centered Medical Home (PCMH) is a new care delivery approach for providing comprehensive primary care that seeks to strengthen the physician-patient relationship. This exploratory study utilizes Pearson correlation coefficients to test four hypotheses about relationships between two sources of data: (1) PPC-PCMH Survey results that measure adoption of PCMH structures and (2) patient experience data from Massachusetts Health Quality Partners (MHQP). The results showed that the PPC-PCMH structures of access and communication were negatively correlated with the related patient experience measure. This study contributes to the literature by addressing deficiencies in how EHR-enabled processes, physician profiling models and Medical Home constructs are measured, to support improved outcomes.

Alla människor kan drabbas av en akut sjukdom eller skada. Hur de drabbade hanterar händelsen är mycket varierande. Känslor som rädsla, oro och smärta kan öka risken för mer eller mindre långdragna psykiska reaktioner. Om det akuta vårdteamet har kunskap om den intima kopplingen mellan människans kropp och psyke kan de ge ett korrekt stöd och bemötande redan i ett tidigt skede och därmed kanske minska patientens psykiska lidande. Trots att traumavården gör stora tekniska framsteg finns endast liten kunskap om hur det är att vara traumapatient. Syftet med studien är därför att belysa patienters upplevelse av det akuta omhändertagandet. Empirisk kvalitativ innehållsanalys användes som metod då författarna avsåg att undersöka patienters upplevelser i en specifik situation.Resultatet är en bearbetning av 10 vetenskapliga artiklar som belyser patienters upplevelser av akut omhändertagande på akutmottagningar och intensivvårdsavdelningar. Vid bearbetningen av artiklarna framkom flera områden som visar på patienternas upplevelser. Dessa har kategoriserats enligt följande: trygghet, professionalism, närhet, att ta kontroll samt kommunikation. Trygghet upplevdes som kärnan då övriga kategorier tycktes bidra till dess övergripande betydelse. Ett viktigt resultat som framkom var att vårdpersonalens tekniska kompetens upplevdes som viktigare än deras bemötande initialt i det akuta omhändertagandet. Förutom att patienterna hade ett behov av att få tydlig information så behövde de också känna att personal, familj och vänner fanns i deras närhet även om de inte kommunicerade med varandra. För att patienternas behov av trygghet skall tillgodoses vid det akuta omhändertagandet är det viktigt att vårdpersonalen ser till helheten och tar hänsyn till den enskilda individens psykiska status just i den aktuella situationen. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Att arbeta som sjuksköterska inom ambulanssjukvården innebär stor frihet under ansvar. Vid behandling av smärta finns olika behandlingsmöjligheter att tillgå. Sjuksköterskan har stor frihet i att själv bedöma vilken behandling och dos som skall ges i varje enskilt fall. Detta medför att behandlingen av patienterna kan variera mellan olika sjuksköterskor beroende på tidigare erfarenhet med mera. Traumapatientens upplevelse vid prehospital smärtlindring är sällan beskriven i litteraturen. Det fanns därför ett särskilt intresse i att ta reda på mer om patientens upplevelse för att kunna utveckla vården. Studien syftade till att beskriva traumapatientens upplevelse av prehospital smärtbehandling. Åtta informanter ingick i studien från ett ambulansdistrikt i Sverige. Kvalitativ innehållsanalys gjordes av insamlad data i form av intervjuer. Resultatet delades in i kategorier där vi fann otillräcklig smärtlindring som en kategori då informanten upplevde smärta under förflyttning och behandling men även upplevt lindrat lidande efter behandlingen. Det framkom otrygghet i vårdandet på grund av bristande information och känsla av att inte ha kontroll. De informanter som upplevde trygghet i mötet med ambulanspersonalen kände sig väl informerade och upplevde tillit till ambulanspersonalen. Informanterna beskrev både negativa och positiva följdverkningar i samband med medicineringen. Hur man som patient blir bemött och omhändertagen är ett starkare minne än själva smärtupplevelsen. Trots att informanterna inte var smärtlindrade så upplevde de ändå att ambulanspersonalen gjorde ett bra jobb för de var trevliga, professionella och då kände sig patienten trygg. Att smärtlindringen var otillräcklig kan berott på för låga doser eller att vårdpersonalen inte väntat tillräckligt länge för att läkemedlet skulle få effekt. De informanter som upplevde sig smärtlindrade fick högre doser smärtlindrande läkemedel och i de flesta fall ingick Ketamine. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård