Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka, beskriva och problematisera vad elever på gymnasiet har för tankar, idéer och kunskaper om och kring begreppet hälsa. Detta p.g.a. att området vi undersöker enligt oss är sparsamt utforskat. Metod: Vi använder oss av en kvalitativ metod där intervjuer av tio stycken gymnasielever som läser eller har läst Idrott och hälsas kurs A är grunden för vår studie. Resultat och slutsatser: Elever förknippar hälsa främst ur ett fysiskt perspektiv. Detta är genomgående för hela studien. Inte alls i samma utsträckning förknippas hälsa till att innefatta ett socialt och psykiskt välbefinnande. Detta anser vi vara anmärkningsvärt med tanke på att socialt och psykiskt välbefinnandet är två fundamentala delar enligt Världshälsoorganisationens definition av hälsa. Vi finner även att hälsa, i idrott och hälsas undervisning, främst uppfattas ur dess fysiska aspekt. Utöver den fysiska aspekten har elever svårt att tolka på vilket sätt begreppet hälsa berörs i undervisningen. Vi tror att det kan bero på att lärarna i Idrott och hälsa själva har svårt att tyda begreppet hälsa och kursplanerna. Vår studie pekar dessutom på att gymnasieelevers hälsoperspektiv främst är av patogen karaktär.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att belysa vilken påverkan idrottslärares perspektiv på begreppet hälsa kan ha för undervisningens innehåll inom ämnet Idrott och hälsa. Detta analyserade vi gentemot de teoretiska perspektiven salutogent respektive patogent perspektiv på hälsa. Den empiri som vi samlat in för att svara på våra frågeställningar är hämtade genom kvalitativa samtalsintervjuer av lägre standardiserad grad. Vi har genomfört sju stycken intervjuer med utbildade idrottslärare på grundskole- och gymnasienivå. Alla lärare i studien jobbar på olika skolor. Det resultat vår undersökning kom fram till var att de flesta respondenterna ansåg att hälsa var ett svårt begrepp att definiera. Majoriteten av lärarna gav beskrivningar som kunde kopplas till det salutogenta perspektivet av hälsa medan några få kopplades till det patogenta perspektivet. Det som gick att urskilja var att alla respondenter hade ett stort fokus på den fysiska aktiviteten i undervisningen där många aktiviteter valdes ut då de lockade till högt deltagande och aktivitet. Det som dock skiljde lärarna inom det salutogenta perspektivet ifrån lärarna inom det patogenta perspektivet var att de även fokuserade på andra aspekter som gällde hälsan och hade mer variation i sin undervisning där även psykiska och sociala aspekter av hälsa berördes. Det anmärkningsvärda i studien var att det sätt respondenterna definierade hälsa på hade stor betydelse för valet av undervisningsinnehåll. Även vid hanteringen av olika aktiviteter skiljde sig lärarna åt då vissa respondenter försökte bejaka andra utvecklingsområden såsom sociala relationer samt elevernas upplevelse av själva aktiviteten även om aktivitetens huvudfokus låg på fysisk aktivitet.

Bakgrund och forskningsöversikt. Bakgrunden visar att kostundervisning i ämnet Idrott och hälsa (I&H) förmedlas utifrån ett patogent synsätt på kost och inom Hem- och Konsumentkunskap (HKK) riktas kostundervisning åt ett salutogent synsätt på kost.Forskningsöversikten redovisar för regeringens bestämmelser om vilka hälsokunskaper som ska förmedlas till elever i I&H och HKK undervisning. Det som har uppdagats är att det finns lite forskning som återger ett elevperspektiv på kostundervisning inom båda ämnena. Det sesdärför finnas ett behov av studier som återger hur elever själva väljer att förmedla sin syn påkostundervisning inom ämnena I&H och HKK. Syfte och frågeställningar. Syftet med studien är att undersöka elevers syn på kost inomämnena Idrott och hälsa (I&H) och i Hem- och Konsumentkunskap (HKK). Följande tvåfrågeställningar har skapats för att undersöka detta: hur talar elever om kost? samt hur upplever elever kostundervisning inom I&H och HKK? Metod. Undersökningen utgick ifrån en hermeneutisk vetenskapsteoretisk ansats. Fyra semistrukturerade fokusgruppsintervjuer har valts som datainsamlingsmetod. Undersökningens urval föll sig på högstadieelever som under studiens genomförande hade enpågående undervisning inom I&H och HKK. Utifrån den insamlade datan tillämpades en kvalitativ textanalys. Datan kategoriserades i teman med hjälp av studiens teoretiska ramverk, där främst Mikael Quennerstedt begreppstolkning av salutogent och patogent har använts för att tolka hur elever talar om kost. Resultat. Studien visar att eleverna framför förståelse för det patogena perspektivet på kost. Detta framgår av att de talar om kost som ett medel för att främja kroppens fysiska hälsa eller för att motverka fysisk ohälsa. När eleverna berättar om de positiva/negativa psykiska och sociala faktorerna som påverkar deras välmående i olika matsituationer, kan det förstås utifrån ett salutogent perspektiv på kost.  Slutsats. Det behövs tillämpas mer salutogen kostundervisning inom I&H och HKK. Detta för att både medvetengöra de salutogena aspekterna som skapas tillsammans med kost samt för att balansera upp de rådande patogena förhållningssätten som studien visar dominerar i ämnenas kostundervisning.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för studie-och yrkesvägledare inom Umeå Kommun. Studien utgår från tre teoretiska utgångspunkter: salutogent perspektiv, patogent perspektiv och även arbetsmiljömodellen Demand-Control-Support. För att besvara studiens frågeställningar används kvantitativ metod i vilket kommunens egna arbetsmiljöenkät för studie-och yrkesvägledare nyttjas. Resultatet visar på att upplevelsen av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för studie-och yrkesvägledare i kommunen är tudelad. En stor andel vägledare, har enligt resultatet i undersökningen, i överlag god upplevelse av sin arbetsmiljö. Ett stort antal friskfaktorer kan utläsas, samtidigt som essentiella delar i arbetsmiljöarbetet visar på ett förhållandevis alarmerande resultat när det kommer till riskfaktorer och arbetsmiljöproblem.

Inom ämnet idrott och hälsa har tidigare forskning visat att hälsodelen av ämnet är något som lärare haft svårt att förhålla sig till. Anledningen till detta är eftersom det av lärare upplevts som att det inte finns någon tydlig definition om vad det innebär att undervisa om hälsa. Undersökningar som gjorts före denna har också visat att lärare känner en osäkerhet om vad som kan tolkas in i hälsobegreppet och hur detta bör implementeras i undervisningen. Målet för denna studie var att utöka kunskapen om hur lärare inom idrott och hälsa arbetar med detta. Vad tolkar lärare som undervisar om idrott och hälsa på gymnasienivå som undervisning av hälsa, hur arbetar lärarna för att undervisa hälsa samt om det existerar svårigheter med att undervisa om hälsa. Totalt intervjuades sex gymnasielärare. Det resultat som detta gav visade att den osäkerhet lärare visat vid tidigare undersökningar har minskat särskilt hos lärare med erfarenhet. Lärare med mindre erfarenhet av yrket verkar dock fortfarande uppleva svårigheter vid undervisning om hälsa inom ämnet idrott och hälsa. Dessa svårigheter verkar framför allt vara att yngre lärare känner en osäkerhet om vad det betyder att undervisa om hälsa. Den främsta anledningen till dessa anses av lärarna med lite erfarenhet vara att det inte tydligt beskrivs i kursplanen hur undervisning av hälsa inom ämnet idrott och hälsa bör bedrivas. Det synsätt på hälsa lärare ofta förmedlar är ett salutogent synsätt. Ett salutogent synsätt på hälsa innebär att du är av åsikten att om en person besitter en god hälsa eller inte avgörs av fler faktorer än frånvaro av sjukdom. Dock är det inte alltid som detta salutogena synsätt är lika tydligt i undervisningen. Det finns inga tydliga linjer om vad som är undervisning av hälsa och vad som inte är undervisning av hälsa. Ämnet idrott och hälsa är uppdelat i en praktisk och teoretisk del. Men detta är inte för att en av delarna ska behandla hälsa och en inte utan för att vissa moment vid undervisning av hälsa kräver att de undervisas på ett teoretiskt sätt. Bollspel är fortfarande den aktivitet som är tillägnad mest tid i undervisningen.

Denna studie har syftat till att ta reda på vilka uppfattningar gymnasieelever på yrkesförberedande program har om hälsa och hälsoundervisningen inom idrott och hälsa kopplat till arbetsliv och arbetsrelaterad hälsa. Studien bygger på en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer som genomförts med åtta elever på gymnasiet. Resultatet visade att elevernas uppfattningar om hälsa främst var kopplat till fysisk hälsa och psykisk ohälsa, där några elever ansåg att det psykiska måendet är det viktigaste. Dessutom belyste eleverna att en persons sociala hälsa i form av familj och vänner har en stor betydelse för den totala hälsan. Där till präglades elevernas syn på fysiska hälsa av ett salutogent perspektiv medan deras psykiska hälsa präglades av ett patogent synsätt. Elevernas syn på den sociala hälsan präglades av ett salutogent perspektiv. Gällande uppfattningarna om hälsoundervisningen kopplat till arbetsliv och arbetsrelaterad hälsa efterfrågade eleverna mer kunskap om hur de kan träna för att minska risken för skador på sin kommande arbetsplats. Eleverna ville även få mer kunskap om psykisk ohälsa och hur de kan arbeta med olika strategier som kan förebygga och hjälpa dem hantera psykisk ohälsa. Avslutningsvis uppvisade eleverna främst ett salutogent synsätt på den fysiska hälsan kopplat till arbetslivet men ett patogent synsätt fanns också. Det salutogena synsättet dominerar elevernas syn på social hälsa kopplat till arbetslivet medan den psykiska hälsan återigen präglas av ett patogent perspektiv dock med vissa inslag av ett salutogent perspektiv.

I dagens skola inom ämnet idrott och hälsa 1 står det utskrivet att elever ska komma i kontakt med "Mental träning och spänningsreglering" (Lgy 11 2011). Ämnet har dock fått utstå kritik för att främst ägna sig åt fysisk aktivitet och fysisk hälsa. Denna studie har därför studerat hur elever ser på mental träning inom ämnet idrott och hälsa och om de använder sig av någon mental träning på fritiden. Det teoretiska ramverket för studien är ett patogent och salutogent hälsoperspektiv och ramfaktorteorin. Inom studien deltog 123 elever uppdelade på 3 olika skolor i 6 olika klasser. Studien har använt sig av enkät innehållande båda slutna och öppna frågor där elevernas svar sedan granskats och analyserats. Resultatet visade sig vara varierande där en del skolor hade erfarenhet av mental träning medan andra inte hade det. Det visade sig att mental träning är ett relativt svårt begrepp för både lärare och elever, vilket kan förklara att mental träning får en liten roll i ämnet. Trots detta ansåg de flesta elever att mental träning kan bidra till att förebygga psykisk ohälsa, vilket idag är ett av vår tids största samhällsproblem. Denna studie anser att det borde undervisas mer i skolan.

Studiens syfte är att undersöka lärares undervisning om hälsa i biologiämnet. Studien är empirisk och baserar sig på intervjuer med verksamma lärare. Fem lärare intervjuades på två olika skolor. I studien betraktas hälsa utifrån två perspektiv, det patogena och det salutogena. Perspektiven appliceras på undervisningen för att undersöka huruvida den utgår från ett hälsofrämjande arbete eller ett förebyggande arbete. Hälsa delas även i tre olika faktorer: fysiska, psykiska och sociala. Alla tre delar är det som utgör en persons hälsa. Således är alla delar viktiga att beröra i undervisningen kring hälsa. Resultatet visar att undervisning består av både ett salutogent perspektiv på hälsa likväl som ett patogent. Undervisningen är dock övervägande patogent. Det innebär att undervisningen många gånger tar avstamp i att undvika dåliga beteenden istället för att främja hälsosamma beteenden. Resultatet visar även att undervisningen kring sociala relationer inte framhåller hälsofördelarna med dessa.

Syftet med denna studie var att undersöka elevhälsoteams erfarenhet och uppfattning gällande samverkan i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Det är en kvalitativ studie av två skolors elevhälsoteam, där vi genomförde semistrukturerade intervjuer och ville belysa hur professioner inom elevhälsan tolkar sitt uppdrag. Tidigare forskning visar att en lyckad skolgång leder till en god psykisk och social hälsa. Elevhälsans uppdrag har förändrats och till följd av lagförändringar har perspektivet flyttat från det patogena (det sjukliga) till att se det salutogena (det friska). Vi tillämpade KASAM, Antonovskys teori, känsla av sammanhang, ramfaktorteorin och det systematiska kvalitetsarbetet vilka lämpar sig i analysering av empiriskt material och kommer till sin rätt i skolutvecklingsfrågor. Resultatet visar att elevhälsoteamen har en medvetenhet gällande sitt uppdrag, vilket är att förebygga och hälsofrämja. Båda skolorna har påbörjat framgångsrika utvecklingsområden som gynnar den enskilda individen där deras ambition är att alla elever ska lyckas i sin utveckling. Däremot är samverkan inte alltid genomförbart på grund av bristande planering och strukturering. Det kräver ett systematiskt kvalitetsarbete som leds av rektor där alla skolformer är betydelsefulla och avgörande faktorer för att ett förebyggande och hälsofrämjande arbete sker. Sammanfattningsvis ser vi, i det kommande uppdraget som blivande specialpedagoger, att för att lyckas måste vi samverka med elever, lärare, föräldrar och andra yttre aktörer som exempelvis socialförvaltning och BUP. En fungerande samverkan och tidiga insatser är inte endast en framgångsfaktor i sig utan sett i ett långsiktigt perspektiv också samhällsekonomiskt.

Syftet med studien är att synliggöra hur pedagoger ser på barns hälsa i relation till utevistelse i förskolan. I studien användes metoden kvalitativa intervjuer. Åtta yrkesverksamma förskollärare intervjuades. I studien användes salutogent och patogent perspektiv på hälsa som teoretisk utgångspunkt. Det framkom i resultatet att de verksamma pedagogerna erbjuder barnen att vistas i olika utomhusmiljöer som främjar deras hälsa. Det görs genom att de får utöva fysisk aktivitet och de får lära sig med alla sina sinnen. Detta är ett salutogent synsätt att se på hälsa eftersom pedagogerna fokuserar på att främja barnens hälsa i förskolan. Det framkom även i resultatet att pedagogerna har bedrivit mer verksamhet utomhus på grund av de rådande omständigheterna kring covid- 19. Här framkom det att pedagogerna fokuserade på att försöka förhindra och hantera smittspridningen på förskolan, vilket är ett patogent synsätt att se på barns hälsa. Slutsatsen som drogs var att både det salutogen och det patogena synsättet behövs då de kompletterar varandra. / The purpose of the study is to make visible how educators view children's health in relation to outdoor activities in preschool. In the study, the method of qualitative interviews was used. Eight professional preschool teachers were interviewed. The study used a salutogenic and pathogenic perspective on health as a theoretical starting point. It emerged from the results that the active educators offer the children to stay in different outdoor environments that promote their health. This is done by allowing them to exercise physically and they learn with all their senses. This is a salutogenic approach to look at health where educators focus on promoting children's health in preschool. It also emerged from the results that the educators have conducted more activities outdoors due to the counseling circumstances surrounding covid-19. Here it emerged that the educators focused on trying to prevent and manage the spread of infection in preschool, that it is a pathogenic approach to look at children's health. The conclusion that was drawn that both the salutogenic and the pathogenic approach are needed as they complement each other.