Studiens syfte var att undersöka pedagogers uppfattningar om barns förutsättningar för lärande på förskolegården. Sju pedagoger intervjuades med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Genom arbetet har vi funnit stöd i vår teoretiska utgångspunkt ramfaktorteorin för att hitta en struktur i texten och som ett stöd under analysarbetet. I vårt resultat framkom ett flertal faktorer som pedagogerna ansåg som betydelsefulla för barns lärande på förskolegården. De faktorer som var mest framträdande i vårt resultat är att barn lär genom lek och socialt samspel. Resultatet visar även att planerade aktiviteter sällan förekommer ute på gården. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka om pedagogerna arbetar med språkutveckling i relation till lek och vad de i så fall gör. I form av intervjuer med förskollärare fick vi fram ett resultat som visar att pedagogerna aktivt arbetar med språkutveckling i relation till lek. Vi fick även fram att uppfattningen om språkets betydelse i barnens lek och pedagogens roll i detta ligger väldigt när tidigare forskning. När vi använder oss av begreppet pedagoger så menar vi förskollärarna i vårt arbete, vi kommer att använda oss av båda begreppen. Det som framkom som viktigast från förskollärarnas sida är att ständigt och aktivt samtala med barnen samt att alltid vara närvarande samt ge möjligheter till barn att leka och språka. Vår slutsats av undersökningen är att det från förskollärarens sida krävs att hen har en medvetenhet och engagemang, vägledning och svarsbeteende för att språkutveckling ska ske.

Syftet med denna studie är att ta reda på förskollärarnas syn på begreppet kreativitet i förskolan och hur de reflekterar kring sitt arbete med att uppmuntra barnet i sitt kreativa skapande. Studien tar sitt avstamp i ett sociokulturellt perspektiv på utveckling av kreativitet, vilket, enligt Vygotskij (1975) sker i samspelet mellan människor. Barns kreativa tänkande utvecklas genom de erfarenheter, kunskaper, utbyte av idéer och möjligheter att använda resurser som pedagogen tillåter barnen att experimentera med. Genom kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och en pedagogista från två olika förskolor och med olika tids erfarenhet samlade jag empirin. Resultat av denna studie visar att de intervjuade pedagogerna uppfattar sin roll som central för barns kreativa utveckling. Faktorer som pedagogernas uppmuntrande uttryck, tillförande av kunskap och material och pedagogernas kunskap anses som viktiga komponenter för barnets skapande, enligt de intervjuade. Studien visar också att pedagogerna anser att det är svårt att hitta en balans mellan att släppa fritt barns tankar och att leda med aktiviteter eller med frågor.

Jonzon, C & Kvist, C (2009). ”Jag leker inte, jag jobbar. Fast på låtsats.” En studie om barns lek utomhus. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskolaDetta examensarbete handlar om barns lek i utomhusmiljön. Studien är utförd på en utomhusförskola i en större stad i Skåne. Syftet med vårt examensarbete är att synliggöra barnens lek, i åldern 3-5, i utemiljön. Våra frågeställningar har varit: Hur ser barns lek ut i utemiljön på en utomhusförskola? Hur ser pedagogerna på leken och lärandet? Hur ser barnen på leken och lärandet? Hur använder barnen miljön i leken? Hur använder sig pedagogerna av miljön i verksamheten? För att besvara dessa frågeställningar har vi genomfört observationer och intervjuer. Vår teoretiska förankring har varit utifrån en utvecklingspedagogisk teori, d.v.s. Pramlings (Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson; 2003 Pramling Samuelsson och Mårdsjö, 1997; Pramling Samuelsson och Sheridan, 1999) tankar om lek och lärande samt Grahns (Brügge, Glantz och Sandell, 2006; Grahn, Mårtensson, Lindblad, Nilsson och Ekman, 1997; Dahlgren, Sjölander, Strid och Szczepanski, 2007; Dahlgren och Szczepanski 2001) tankar om utomhuspedagogik. Resultatet från observationerna visar att barnens lek är relativt enformig och att miljön inte används i den utsträckning den skulle kunna göra. Resultat från intervjuerna visar att pedagogerna anser att leken är viktig och att de tycker sig använda sig av miljön. Sammantaget kan sägas att miljön och pedagogerna har en stor betydelse för att barnen ska inspireras till lek och lärande.

Eftersom det har blivit allt mer vanligt med psykisk ohälsa i dagens samhälle, valde vi att undersöka hur förskolepersonal ser på sitt arbete till de barn vars föräldrar lider av psykisk ohälsa på olika förskolor i södra Skåne.I studien används begreppet psykisk ohälsa och med det menar vi föräldrar som inte mår bra, det kan bero på flera olika anledningar, till exempel på grund av skilsmässa, dålig ekonomi, depression eller stress. Våra teoretiska utgångspunkter baserar sig på Bowlbys anknytningsteori. Anknytningsteorin handlar om nära och känslomässiga förhållande samt deras betydelse för den enskilda personens utveckling.Genom kvalitativ metod har vi intervjuat åtta förskollärare och två barnskötare från fem olika förskolor. Vi har sedan sammanställt, tolkat och analyserat den transkriberade empirin, där det empiriska underlaget är grundat på både strukturerade och ostrukturerade intervjuer, det vill säga ett semi strukturerat intervjusätt.Resultatet av denna studie har visat sig att det mest grundläggande för pedagogerna är att ge barnen trygghet, synliggöra dem och att vara en kompletterande anknytningsperson. / As it has become increasingly common with mental illness in today's society , we chose to examine how preschool staff view their work to those children whose parents suffer from mental illness at various preschools in the south of Sweden.The study used the concept of mental illness and by that we mean parents who are not doing well , it could be due to several reasons , for example because of divorce, bad economy , depression or stress.Our theoretical considerations are based on Bowlby's attachment theory . Attachment theory is about as close and emotional relationship as well as their importance to the individual's development.Through qualitative method , we have interviewed eight preschool teachers and two nursery nurses from five different preschools.We then compiled , interpreted and analyzed the transcribed empirical data , where the empirical evidence is based on both structured and unstructured interviews, that is, a semi- structured interview method .The results of this study have shown that the most basic of educators is to give children security, visualize them and to be an additional sponsor .

Syftet med denna undersökning är att finna inspiration och utveckla kunskap om arbete med barns berättande och därmed skapa större förståelse för det pedagogiska arbetet med estetiska språk. I verksamheterna ville jag undersöka det kulturskapande barnets möjligheter att skapa mening och även en lust att lära. För att nå detta syfte använde jag mig av kvalitativa intervjuer och observationer i tre skilda pedagogiska verksamheter i Valparaíso, Chile. Undersökningen omfattar sju intervjuer samt fem observationer. Resultatet visar att i barnens berättande spelar dialogen, mottagandet och kontexten stor roll. Det är viktigt med en autencitet för möjligheten till meningsskapande och pedagogens övertygelse, engagemang och relationer till barnen spelar en stor roll i barnens berättande. Slutsatsen är att konstruerande av kunskap finns i mötet med den andre och i det egna uttryckandet och det är pedagogens uppgift att möjliggöra dessa dialoger.

Studiens syfte var att undersöka barns perspektiv om den schemalagda fria leken i fritidshemmet. Studiens frågeställningar var, hur eleverna upplever den schemalagda fria leken och vad eleverna upplever begränsar den fria leken. För att undersöka detta genomförde vi två kvalitativa semistrukturerade gruppintervjuer med barn. Studien utgår från teoretiska begrepp som barns perspektiv och aktörskap, och resultatet har skrivits fram med hjälp av en tematisk analys. Analysen av elevernas upplevelser presenteras i fyra teman som besvarar våra frågeställningar. Resultatet visade utifrån barns perspektiv att den fria leken är betydelsefull för eleverna, då den gav dem möjligheter till valfrihet och kontroll över kompisrelationer och aktiviteter. Det framkom i resultatet att den fria leken var begränsad av fritidshemspersonal som ansåg vissa lekar som olämpliga. Resultaten visar också att eleverna trots fritidshemspersonalens förbud kunde agera genom att till exempel låsa in sig och leka dessa lekar. Studien diskuterar betydelsen av barns aktörskap och personalens barnsyn för den fria leken.  Slutsatsen av studien är att det behöver finnas ett samspel mellan elever och pedagoger, för att både barns perspektiv och barnperspektiv ska kunna rymmas i verksamheten.

Studiens syfte är att öka förståelsen för hur pedagogerna skapar förutsättningar för barn att lära och utvecklas utomhus genom att kartlägga och undersöka hur utomhusmiljön används i förskolan och vilka roller pedagoger intar under utomhusvistelsen. Rådande studie tog avstamp i följande frågeställningar: Hur används utomhusmiljön i förskolan och hur stor del av barnens utomhusvistelse består av planerad- respektive spontan undervisning? Och Vilka roller intar pedagogerna under utomhusvistelsen och på vilket sätt skapas förutsättningar för barns lärande i utomhusmiljön? Studien utgick ifrån en kvantitativ ansats där statistiska metoder användes för att analysera data. Empirin har samlats in genom en webbaserad enkätundersökning och uppföljande strukturerad observation. Studien utgick ifrån det sociokulturella perspektivet, där man intresserar sig för samspelet mellan människor. Begreppen som användes för att analysera empirin var språk, scaffolding och potentiell utvecklingszon. Utifrån tidigare erfarenheter ställde sig studiens författare frågande till om utomhusvistelsen används som en plats för undervisning. Studiens huvudsakliga resultat visar att förskolans utomhusmiljö används i syfte att erbjuda barnen rörelse, frisk luft och miljöombyte. Resultatet av delstudie 1 visar vidare att majoriteten av pedagogerna i större utsträckning bedriver spontan utomhusundervisning i jämförelse med planerad. Vidare visar resultatet att majoriteten av pedagogerna i större utsträckning bedriver planerad utomhusundervisning i närmiljön i jämförelse med förskolegården. Vidare visar resultatet att majoriteten av pedagogerna i större utsträckning bedriver spontan utomhusundervisning på förskolegården, i jämförelse med förskolans närmiljö. Resultatet av delstudie 1 visar att majoriteten av alla tillfrågade pedagoger, oavsett yrkesutbildning intar rollen som närvarande under barnens utomhusvistelse. Resultatet från delstudie 2 visar att majoriteten av alla observerade pedagoger, oavsett yrkesutbildning intar rollen som organisatör under barnens utomhusvistelse.

BakgrundDå utomhusaktiviteten är en viktig del i barnens vardag på förskolan skall utomhuspedagogiken ses som ett komplement till den vanliga undervisningen som sker inom fyra väggar. Genom att förskolan har en varierad och pedagogisk utformad utemiljö främjar det barnens utveckling och hälsotillstånd. Forskning visar att pedagogens roll är oerhört viktig vid utomhusaktiviteter, eftersom barnen behöver en trygg bas att återvända till vid sina upptäcktsresor utomhus. Pedagogen skall också vara delaktig i barnens aktiviteter och finnas till hands för att svara på frågor som uppkommer samt uppmana till lek och lärande.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur pedagoger ser på utomhusverksamheten och hur barnen på förskolan uppfattar utomhusaktiviteterna.MetodMetoden är en kvalitativ intervjustudie med fyra pedagoger och sju barn på en förskola.ResultatPedagogerna är positiva till utomhusaktiviteterna och ser dessa som en viktig del i vardagen och anser att det är centralt att barnen dagligen får vara utomhus och röra på sig genom fri lek och aktiviteter. De finner både fördelar och nackdelar med att vara utomhus och menar på att vädret, tidsbrist och rädsla för att någonting skulle hända när de är utomhus är väsentliga nackdelar. Fördelarna de tar upp är bland annat att barnen får röra på sig, får frisk luft, blir mindre bråkiga samt får en förbättrad syn på miljö- och naturfrågor. Barnen tycker om att vara ute och ser pedagogen som ett viktigt stöd och en uppskattad medupptäckare men menar på att för mycket tid går åt till annat. / Program: Lärarutbildningen

<p>Bild och musik är två estetiska former som är mycket framträdande i förskolans verksamhet. Finns medvetenhet och förståelse hos pedagogerna om hur arbetet med dessa två former kan stödja barnet i dess utveckling?</p><p>Studiens syfte är att ta reda på och undersöka hurvida pedagoger på olika förskolor och inom olika åldersgrupper har en medvetenhet och ett syfte med arbetet runt bild och musik. Arbetar pedagogerna med dessa två former i ett utvecklingsperspektiv eller används det endast som ett tidsfördriv utan närmare eftertanke? Studiens forskningsfrågor berör hur pedagogerna arbetar med bild och musik, vad pedagogerna anser att de vill få ut av arbetet med de två formerna samt vidare om de anser sig ha ett syfte med arbetet ur ett utvecklingsperspektiv. Tidigare forskning rörande området visar att bild och musikaktiviteter på flera sätt kan användas som medel för att stärka och utveckla barnet inom olika sidor som till exempel dess sociala utveckling, kognitiva och språkliga erövrande. Tidigare forskning visar även på att pedagogen har en betydande roll i arbetet med dessa två former där man framhåller planering och medvetenhet med arbetet som viktiga utgångspunkter.</p><p>Undersökningens metod består av en enkätstudie med elva frågor som berör pedagogers medvetenhet och synsätt på bild och musikaktiviteter. Enkäterna har besvarats av elva stycken pedagoger på fem olika avdelningar på tre olika förskolor. Pedagogerna på de olika avdelningarna ombads att enskilt svara på enkäten. Undersökningens resultat visar att pedagogerna har mycket varierande svar på varför man bör arbeta med bild och musik och i vilken utsträckning man bör ha klara syften inför dessa aktiviteter. Vidare visade även undersökningen på att fler pedagoger inom samma avdelning svarat mycket olika på en del av enkätens frågor.</p><p>Undersökningens slutsatser kan sammanfattas med att pedagogerna som deltagit i undersökningen synes ha medvetenhet och insikt i arbetet med bild och musik med barnen. Pedagogerna verkar veta varför de arbetat med formerna och har klara utformade syften. </p>