Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärares syn på hur ett deltagande i praktiknära forskningsprogram kan påverka skolans kultur utifrån lärares forskningslitteracitet, för att skapa en djupare förståelse av hur skolan kan resonera om organisatoriska förutsättningar som skulle gynna lärares forskningslitteracitet. Intervjuer med tio praktiserande lärare inom grundskolan genomfördes och materialet tolkades med hjälp av tematisk analys för att få fram självständiga kategorier som kunde beskriva underlaget. Dessa kategorier utgjorde studiens empiri, vilken tolkades utifrån ett verksamhetsteoretiskt perspektiv genom begreppen regler, arbetsgemenskap och arbetsdelning.Ett antal motsättningar mellan lärares behov och förutsättningar identifierades. Motsättningar synliggör dilemman, vilka i sin tur kan bearbetas och leda till påverkan och utveckling av verksamheten. Resultaten från föreliggande studie visade att lärare inte uppfattar att skolans kultur främjar forskningslitteracitet, men att de vill få en tydligare vetenskaplig grund i sin praktik. Genom att delta i ett praktiknära forskningsprogram förväntar sig lärare att skolans kultur kommer att påverkas så att forskning blir ett mer naturligt inslag. Slutsatsen blev att när skolan deltar i ett praktiknära forskningsprogram skapas en tydlig koppling mellan praktik och teori vilket ger bra förutsättningar för att nå en förändring i skolans kultur utifrån lärares forskningslitteracitet.

Tanken med denna praktiknära studie har varit att genom vårdnadshavares berättelser beskriva och skapa förståelse för hur ett barns placering i kommunövergripande särskild undervisningsgrupp relaterar till en inkluderande skola. Jag har fokuserat på frågeställningarna hur vårdnadshavare beskriver och upplever sina erfarenheter av barnets skolgång före, under och efter placeringen i den kommunövergripande särskilda undervisningsgruppen samt vilka hinder och möjligheter vårdnadshavarna sett vad gäller barnens skolgång. Som metod har jag använt kvalitativ forskningsintervju med narrativ ansats och fått möjlighet att intervjua åtta vårdnadshavare om deras erfarenheter. Dessa åtta vårdnadshavare har det gemensamt att de alla har ett barn som varit placerat i kommunövergripande särskild undervisningsgrupp. Det övergripande resultat som framkommit är att vårdnadshavarna känner en känsla av svek av inkluderingen av barnet i hemskolan där barnet inte mötts av de anpassningar som varit nödvändiga för en fungerande skolgång. Resultatet visar även på viktiga vändpunkter där placeringen i särskild undervisningsgrupp är en sådan. Vidare visar resultatet på en svårighet för barnen att återskolas till den ordinarie skolan. En slutsats som framkommit är att inkluderingsuppdraget är komplext och handlar om mer än var ett barn är placerat. Det handlar om vikten av tillhörighet och gemenskap men även om vikten att få samma rättigheter och samma förutsättningar.

Syftet med denna studie har varit fördjupa och utveckla kunskaperna om läraryrkets mellanmänskliga aspekter. Studien har utförts i en gymnasieskola i norra Sverige, genom att jag intervjuat åtta lärare enskilt samt genomfört en gruppintervju. I resultatet framkommer det att grogrunden för den goda relationen skapas i seendet av eleven, i visandet av den mänskliga läraren, i lyssnandet och i lärarens önskande om elevens bästa. I den goda relationen skapas spelrum att lyckas och misslyckas och förståelse för den andre. I kölvattnet av den goda relationen kan det uppstå dilemman och problem, men som med de relationella teorierna i ryggen, omvandlas till behov. Lärarna önskade en samsyn med rektorer gällande den relationella arbetsbördan och en samsyn gällande värderandet av de relationella aspekterna i förhållande till det mätbara. Lärarna var överens om att relationer och personliga aspekter av läraryrket inte kan mätas och att detta kan skapa låsningar och en emotionell tudelning av lärarkåren i lärarnas ofrånkomliga jämförelse med varandra.

The purpose of this study is to investigate the impact of assessment for learning (AFL) in upper secondary PE, in terms of governance and its possible consequences for the subjects in the teaching and learning triangle (the teacher, the student) and the subject content. The study is conducted in three steps: i) How do a group of PE-teachers describe their ways of realizing assessment for learning in their teaching practice? ii) How can their reflections about AFL be understood from a governmentality perspective? iii) Depending on what forms of governance that are dominant in the teachers’ reflections about AFL, different consequences can be argued in the triadic relation between the teacher, the student and the subject content. The analysis highlights different roles of the teacher as a coach, an administrator or a moderator. These teacher roles have different expectations of the students, emphasizing the individual’s learning, accountability or group development. Consequently the subject content can be perceived as flexible, standardized or negotiable. Thus assessment for learning in PE can be described as: - An educational approach, promoting the individual’s selfrealization, through the right to choose her own way towards the goals and take responsibility for her own learning. - A control instrument in line with the accountability regime. Different assessment techniques are used in order to adapt the student to the standards and not the other way around; adapt the teaching and learning to meet student needs. - A systematic way of linking (group-) reflection to physical activities, which denotes a holistic approach to body/mind. The teaching practice is characterized by communication and negotiation about how to reach the goals in suitable ways for the group.

I samband med Salamancadeklarationen 1994 deklarerar UNESCO:s medlemsländer sina ståndpunkter om en skola för alla elever oavsett elevers förutsättningar och i samband med detta kom begreppet inkludering in i skolans organisation. Tydligt är att det från politiker funnits en uttalad intention att skapa en inkluderande skola men när en ny skollag 2010 tog form fanns inte begreppet med som ett uttalat krav. I denna magisteruppsats har ambitionen varit att presentera min praktiknära studie med en fenomenologisk ansats. Den beskriver hur lärare på en högstadieskola upplever inkludering som fenomen i förhållande till den organisation som är deras vardag. Genom halvstrukturerade livsvärlds-intervjuer har jag lyft fram lärares personliga upplevelser för att belysa dem med hjälp av en beskrivande fenomenologisk analysmetod. Den har en induktiv ansats där jag som forskare förväntas att inte styras av någon förutfattad mening eller någon teori i sökandet efter fenomenets kärna, dess essens. Vid analys av den teorineutrala empirin framkommer essensen av den mänskliga upplevelsen att inkludering som fenomen består av en social gemenskap, en önskan om flexibilitet under skoldagen och ett problem för läraren. Det är det som gör inkludering till det den är för dem, fenomenets väsen. Det är den kärnan som fenomenet inte kan mista utan att upphöra som just den upplevelsen. I slutat av min studie har jag även valt att söka efter samband som kan förklara lärares upplevelser av möjligheter och begränsningar med hjälp av det teoretiska ramverket policy enactment. De begränsningar som lärare beskriver kan för det mesta identifieras inom den professionella kulturen, hur de ser på skolan, eleverna och undervisningen.

Syftet med det praktiknära forskningsprojektet var att förstå hur läraren i undervisningen kan kombinera kunskaper om yrkesämnet med aspekter av läsning och vilka interaktioner det skapade i klassrummet. Vidare analyserades hur lärarens språkliga stöttning synliggjorts i elevernas egna texter samt elevernas tankar om undervisningen utifrån genomförda fokusgruppsintervjuer. Deltagare i studien utgjordes av elever i gymnasieskolan som läser inriktningen Samhällsbyggande och miljö på Teknikprogrammet. Eleverna är inte alltid medvetna om vilka strategier de använder när de läser en faktatext. Resultatet visar dock att eleverna som fått undervisning som inkluderar lässtrategier i ett yrkesämne har större förtrogenhet med ämnets innehåll och ämnesspecifika begrepp. Lärarens arbete med att inkludera läsning skapade interaktioner som väckte elevernas engagemang och gav eleverna fler möjligheter att medvetet välja strategi när de läste en faktatext. / The purpose of the action research project was to understand how the teacher can combine vocational knowledge and include aspects of reading and see what interactions it creates in the classroom. Furthermore, how the teacher's linguistic support was made visible in the students' own texts and in the students' thoughts about the teaching based on focus group interviews is analyzed. Participants in the study consisted of pupils in the upper secondary school who studied the specialization Community building and the Environment at the Technology program. The students are not always aware of which strategies they use when reading a factual text. The result, however, shows that students who have received vocational teaching that include reading strategies have a greater familiarity with the subject’s content and subject-specific concepts. The teacher's work on including reading created interactions that sparked student engagement and gave the students more opportunities to deliberately choose a strategy when reading a factual text.

The aim of this study is to explore what happens when the Swedish disability policy (LSS) is translated into practice. The study focuses on the organizing that takes place at a local, municipal level. It uses a qualitative approach with a mix of qualitative methods and is actively involving practitioners in the co-­‐ production of empirical data. Drawing on Actor-­‐network theory (ANT) as a conceptual framework, the analysis focuses on how actors and actants are assembled in networks. A detailed map is developed, comprising relations, formations and tensions that emerges from the efforts of translating policy into practice, Results identify the function of front-­‐line managers as a central and overloaded hub. It shows how unforeseen, unintended and undesirable effects arise as a result of both planned action programs and recurrent, not anticipated events. An ongoing professionalization, is described as a result of internal organizational conditions, rather than policy implementation or the self-­‐ interest of professions. The study illustrates the complexity and challenges of welfare organizations and the results can be used for further organizational studies as well as serve as a roadmap for organizational development within disability services.

Under våren år 2020 uppmanades gymnasieskolan att ställa om sin verksamhet till att bedriva all undervisning på distans på grund av covid-19, coronapandemin, som ett steg i att minska smittspridningen. Omställningen till mer digital undervisning ledde till att såväl elever som lärare ställdes inför nya utmaningar. Digitaliseringen i skolan är en del av samhällsutvecklingen. Examensarbetet är en del av det praktiknära forskningsprojektet K-ULF och är uppdelat i en undersökningsdel och en utvecklingsdel. Undersökningsdelen belyser hur elever och lärare upplevde att gymnasieelevers matematikstudier påverkades av onlineundervisning samt hur elevernas inställning till matematikämnet påverkades. Kvantitativa och kvalitativa data samlades in genom en elevenkät med 627 svarande och intervjuer med 4 lärare och 5 elever på två gymnasieskolor. Kvantitativa data analyserades en variabel i taget för att visa frekvenser och kvalitativa data analyserades tematiskt. Utvecklingsdelen syftar till att utveckla en prototyp av ett stödmaterial för onlineundervisning i matematik i form av en handbok. Handboken utformades genom att kombinera analysen av insamlade erfarenheter från elever och lärare med didaktisk och matematikdidaktisk forskning.Resultatet visade att eleverna upplevde påverkan på sina studier inom flera områden: arbetsmöjligheter, närvaro och delaktighet, möjlighet att ställa frågor samt förändring av det sociala samspelet. En stor andel av eleverna upplevde att det var svårare att arbeta med matematiken när de hade onlineundervisning och att det var svårare att interagera med andra. Däremot fanns det elever som uppskattade att studera hemifrån och som tyckte om att de fick ta ett större eget ansvar. Studien visade även en förskjutning av elevers inställning till matematikämnet åt det negativa hållet. Förändringen berodde bland annat på: att eleverna haft svårt att fokusera, bristande motivation, minskad delaktighet under lektionstid och att eleverna inte ställde frågor när de behövde hjälp. Vissa elever fick en bättre inställning till matematik på grund av att onlineundervisningen upplevdes vara positiv, exempelvis genom minskad stress. Det var inte möjligt att se någon skillnad i förändring av inställning till matematikämnet för pojkar jämfört med flickor.Vi hoppas att vårt examensarbete ska kunna bidra med insikter om hur närundervisning kan förbättras utifrån erfarenheter av onlineundervisning. Det gäller exempelvis frågor om i vilka sammanhang som digitalisering kan gynna eller hämma lärandet för elever och frågor om hur digitalisering påverkar lärares arbetsbelastning. Vi menar avslutningsvis att erfarenheter från den snabba omställningen av undervisning i gymnasieskolan behöver beforskas ytterligare så att skolan kan möta utmaningar och vara en del av det hållbara samhället. / During the spring of 2020, the Swedish upper secondary schools were requested to readjust their teaching to distance learning and online education, due to the ongoing COVID-19 pandemic, as a step to reduce the spread of infection. The readjustment of teaching to operate fully online led to new challenges for both students and teachers. Digitalization in schools is part of the societal development. This master thesis is divided into two parts, one investigatory and one developmental. It is also a part of the practical research project K-ULF. The investigatory part highlights how students and teachers experienced the change to online teaching and how it affected the students’ studies in mathematics and their attitude towards the subject. Quantitative and qualitative data were gathered by administering a survey to the students. In total 627 students answered and additional interviews with four teachers and five students at two upper secondary schools were conducted. The quantitative data was analyzed one variable at a time to show frequencies whereas the qualitative data was analyzed thematically. The developmental part of this thesis aims to develop a support material for online teaching, in the format of a guidebook. The guidebook was designed by combining the analysis of the gathered experiences from students and teachers with didactics and mathematical didactics research.Results showed that students experienced impact in several areas: work situation, attendance and participation, possibilities to ask questions and changes in social interactions. Many students experienced that it was more difficult to work with mathematics when they had online teaching and that it was more difficult to interact with others. However, there were students that appreciated studying from home and enjoyed taking on more personal responsibilities. This thesis also showed a negative shift in students’ attitude towards mathematics. Contributing factors to the shift were: students found it difficult to focus, lack of motivation, reduced participation during class and that the students did not ask questions when they needed help. Furthermore, some students got a better attitude towards mathematics as they had a positive experience from online teaching, for instance through reduced stress levels. It was not possible to detect any differences in the change of attitude towards mathematics between boys and girls.The aim of this master thesis is to contribute with insights on how traditional teaching in mathematics can be improved based on the experiences from online teaching. Topics that this applies to is for example: questions regarding which contexts digitalization may improve or inhibit learning and what impact it has on teachers' working environment. To conclude, additional experiences from the rapid teaching readjustment in the upper secondary school should be investigated so that the schools can meet these challenges and be a part of a sustainable society.

The present study deals with newly arrived young people’s perceptions of Physical Education and Health (PEH). Many in this group are not familiar with the culturally specific elements of Swedish PEH. The study highlights the meanings they attach to participation in PEH and the consequences on their participation in PEH. The study is based on qualitative interviews with six young immigrants in a medium sized city in Sweden. They have come from different countries, have different religions and are of different genders. The results have been interpreted using Dewey’s pragmatic transactional approach. Some results from the study are that school PEH is an important activity for the interviewees offering opportunities, new contacts, improvement of language and other skills. Their narratives indicate that their physical health does not constitute a limitation but rather an opportunity to participate in PEH. On the other hand, certain aspects of their psychological and social health may sometimes constitute limitations to their participation in PEH. The girls are affected both by the market forces norm that tells that they should be nice and sweet and of their own cultural norm that tells that they should not be too physically active. It is easier for the boys than the girls in the study to participate in sports both in school and during leisure time. On the basis of the results of the study and of previous research, the discussion suggests ways of facilitating this group’s participation in PEH, the important point being that they should be treated as individuals. / Andelen nyanlända ungdomar i Sverige ökar och prognoser visar att andelen kommer att öka framgent. Skolan är en viktig plats för dessa ungdomar och av betydelse för dem att inkluderas i det svenska samhället. Ungdomarnas inkludering i samhället är viktig att förhålla sig till där undervisningen är en viktig del. Undervisningen i Idrott och Hälsa har tillsammans med övrig skolverksamhet ett ansvar att välkomna denna grupp. Fysisk aktivitet i olika former har en stor möjlighet att göra det på ett positivt sätt då rörelse och idrott är en global företeelse där språket är av mindre betydelse. Fysisk aktivitet är ett globalt språk som om det presenteras på ett tillgängligt sätt kan vara en brygga för denna grupp att inkluderas i samhället. När jag inom ramen för Forskarskolan Idrott och hälsas didaktik fick chansen att skriva en licentiatuppsats blev valet naturligt. Jag har arbetat 40 år som idrottslärare och har under de senaste åren undervisat nyanlända ungdomar i åldern 16-20 år. Jag har under den tid jag undervisat gruppen funderat över hur jag ska planera och genomföra undervisningen för att underlätta gruppens möte med ämnet. Därför kändes det relevant att göra en praktiknära studie som belyser nyanländas möte med idrottsundervisningen. Jag har intervjuat sex stycken nyanlända ungdomar i åldern 17-19 år gamla som har skilda uppväxtförhållanden. Deras berättelser tar upp tiden i hemlandet, deras flykt och mötet med det nya landet, skolan och idrottsundervisningen. Jag har analyserat och tolkat deras berättelser som har fokus på deras tidigare och nuvarande relation till fysisk aktivitet och undersöker på det sättet deras möte med idrottsundervisningen här i Sverige som är studiens huvudsyfte. Då det är ofrånkomligt att ungdomarna även berättar generellt hur det är att komma som nyanländ, redovisas även det i studien. Resultatet från studien visar att det finns några aktiviteter i ämnet som ungdomarna har svårare att förhålla sig till.  Det är framförallt friluftsaktiviteter, vinteraktiviteter, simning dans samt att förstå begreppet hälsa. Bollspel, lekar och styrketräning innebär sällan några begränsningar vad gäller deras deltagande. Flickorna ser en begränsning i att delta tillsammans med pojkarna vid vissa aktiviteter men vill ändå idrotta tillsammans med dem. Men med förbehållet att pojkarna ska viss större förståelse och att aktiviteterna ska organiseras så att alla känner sig trygga. Ungdomarna har inga fysiska begränsningar att delta men det finns psykiska och sociala faktorer som gör att det ibland kan vara svårt för dem att delta. Samtidigt ser ungdomarna en mängd möjligheter i sitt deltagande. En möjlighet till sociala kontakter, träna sitt språk, lära sig nya kroppsliga färdigheter, att sköta sin hälsa att få leva för ”stunden” och att få ett betyg som tillsammans med andra betyg kan rendera till möjligheter för vidare studier.    Praktiska konsekvenser av slutsatser. Utifrån slutsatserna kopplat till rådande kursplaner ger jag exempel på hur idrottsundervisningen för denna grupp kan organiseras och planeras för att om möjligt inkludera denna grupp av elever på ett ”välkomnande” sätt. Detta för att inte bara hantera begränsningarna utan också stärka möjligheterna. Konsekvenser i ett större perspektiv. Det finns olikhetar att ta hänsyn till men också likheter oavsett uppväxtmiljö som är väl värda att lyfta vid möten. Det är lätt att se problem när människor med olika bakgrund och kultur möts men nog så viktigt att se det tillskott det innebär att lyssna till andras ”röster”.

I en nära samverkan med yrkesverksamma svensklärare utreder och prövar föreliggande studie hur undervisningen i litteraturhistoria kan utvecklas i praktiken. Med utgångspunkt i elevers och svensklärares uttryckta erfarenheter av arbete med litteraturhistoriska texter konstrueras en didaktisk design. Den didaktiska designen omsätter tidigare forskning rörande förkroppsligat lärande i en lektionsserie på sex lektioner där fokus ligger på bearbetning av en litteraturhistorisk text med hjälp av fyra fysiska komponenter: gester, röstläge-intonation, en visuell komponent samt en auditiv komponent. Iscensättningen av den didaktiska designen studeras med en triangulering som består av observationer, fokusgruppsamtal med elever och lärarintervjuer samt skriftliga exit tickets. Genom en tematisk analys visar resultatet att eleverna trots ett utmanande språk erövrar den litteraturhistoriska texten, engagerar sig i olika erbjudna livsvärldar, minns textinnehåll och inkarnerar nyvunnen kunskap med hjälp av kroppsliga representationer. Förklaringen spåras till kroppen och sinnets enhet samt det meningsskapande multimodala perspektivet, där föreliggande studie också visar den sociokulturella kontextens betydelse. Litteraturdidaktiska ställningstaganden diskuteras vidare och konstaterar att fysiska komponenter kan användas för att gynna en omfattande läsupplevelse, där både kropp och sinne förses med den litteraturhistoriska textens narrativ på olika sätt. Slutligen föreslås fysiska komponenter som en väg in i texten, vilket i sin tur potentiellt kan leda till ökad måluppfyllelse. / In collaboration with professional teachers who teach the Swedish language, this study explores how to develop teaching in history of literature within the field of design-based research. A didactic design is created and tried in an authentic learning situation. This didactic design refers to earlier studies of embodied learning. In a series of six lessons which focus on working with texts from the Enlightenment, four physical components are incorporated in the design: gestures, voices, a visual component and an auditive component. The staging of the didactic design is investigated through a triangulation consisting of observations, group conversations with pupils, interviews with the teacher and written exit- tickets by pupils. Through a thematic analysis the result shows that students, despite the challenging language, conquer the texts from the Enlightenment, engages themselves in different presented lifeworlds, remember contents and incorporates newfound knowledge while using bodily representations. The explanation is traced to the unity of body and mind and to the multimodal perspective that creates meaning. The presented study also shows the meaning of a sociocultural context while working with literature. Didactic literature positions are discussed further and state that physical components can be used as an entrance into texts from different time periods. All thanks to extensive reading experience, where body and mind are provided with narrative through multiply senses. The discussion continues and suggests that due to the fact that pupils are experiencing the narrative in the texts, they are able to perform more extensive analysis which is the focus of the curriculum.