Det är inte ovanligt förekommande att ambulanspersonal råkar ut för hot och våldshändelser och enligt statistiken är detta ett problem som ökar hela tiden. Enligt Arbetsmiljöverket står vård och omsorgssektorn för 60 % av samtliga anmälningar inom hot och våldskategorin. Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser och hantering kring hot och våld i det dagliga arbetet. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där fem intervjuer med ambulanssjuksköterskor genomfördes. Ur resultatet framkom ett generellt tema; utsatt för hot och våld, med fem tillhörande kategorier; otrygg miljö, säkerhetstänkande, förebyggande strategier, avledande strategier och känslomässig hantering. Vidare påvisade resultatet att hot och våldssituationer inte enbart handlar om verbala hot eller våldshandlingar. Även situationer som upplevdes obehagliga, medförde en känsla av oro eller otrygghet. Det framkom ett antal olika situationer som kunde resultera i hot eller våld och som upplevdes som påfrestande för ambulanspersonalen. Vidare visade det sig att hanteringen för dessa situationer var många och personalen var nöjda med de handlingsplaner som fanns att tillgå, det var också vanligt att ambulanspersonalen själva utarbetade en beredskapsplan utifrån det givna tillfället där hot och våld kunde tänkas förekomma för att kunna hantera en eventuell våldsam situation. Vikten av att ha förebyggande strategier lyftes upp och betonades som särskilt viktig. Känslorna efter att ha blivit utsatt för hot eller våld kom ofta i efterhand och därav ansågs det viktigt med tid för eftertanke och reflektion. / It is not an uncommon occurrence that paramedics encounter threats and incidents of violence. According to statistics, this is a problem that is increasing over time. According to Arbetsmiljöverket the healthcare sector stands for 60 % of all notifications in the threats and violence category. The purpose of this study was to describe the ambulance nurse´s experiences of threats and violence in their daily work and how these situations are handled. Method: The study was performed as a qualitative interview study in which five interviews with ambulance nurses was conducted. The outcome of the result revealed a general theme; subjected to threats and violence, with five related categories: unsafe environment, safety awareness, prevention strategies, diversionary strategies, and emotional management. Additionally the results demonstrate that threats and violent situations are not only about verbal threats or acts of violence. Even situations that were experienced unpleasant, resulting in a feeling of anxiety or insecurity. It revealed a number of different situations that could result in threats or violence and this were perceived as stressful for the ambulance crew. Furthermore, strategies to manage these situations were many and the staff were satisfied with the contingency plan that was available, it was also common for paramedics themselves drew up a contingency plan based on the given time where threats and violence could be anticipated for such terms to face a possible violent situation. The importance of preventative work was lifted up and was emphasized as particularly important. Feelings after having been exposed to threats or violence often came afterwards and therefore it was considered important time for thought and reflection.

No description available.

Patientsäkerhetskulturen är värderingar, attityder och beteenden som kan påverka patientsäkerheten på arbetsplatsen. Kompetens, erfarenhet och förutsättningar för bedömning och behandling skiljer sig inom ambulanssjukvården i Sverige. Den prehospitala patientsäkerhetskulturen är idag ett ganska outforskat område globalt, vilket gör att det finns behov av vidare forskning. Studier visar att det finns risk för allvarlig vårdskada beroende på olika patientsäkerhetskulturer. Därför är det av betydelse att jämföra och beskriva patientsäkerhetskultur i olika organisationer inom ambulanssjukvården. Syftet var att jämföra och beskriva patientsäkerhetskulturen inom två olika ambulansorganisationer med olika geografiska och demografiska förutsättningar. Organisationerna valdes för att få en representativ bild av ambulanssjukvården i Sverige. Studien är kvantitativ med deduktiv ansats. Insamling av data genomfördes genom en enkät som skickats ut till 396 medarbetare inom två olika ambulansorganisationer i Sverige. Av dessa valde 166 personer att svara, vilket ger en svarsfrekvens på 42%. Enkäten undersökte organisationernas patientsäkerhetskultur. Resultatet visade en jämn fördelning mellan kön, ålder och erfarenhet inom yrket. Flera av de svarande uppgav att de gått en eller flera interna utbildningar. Generellt hade organisation 1 gått flera internutbildningar än de som arbetar i organisation 2. Organisation 1 hade större andel ambulanssjukvårdare och organisation 2 hade större andel specialistsjuksköterskor, ambulans var den vanligaste inriktningen. Det fanns en negativ korrelation mellan antal år på ambulansen och personalens uppfattning om organisationens patientsäkerhetskultur. Personalen som arbetade i tätort hade en mer positiv patientsäkerhetskultur överlag. Benägenhet att rapportera händelser minskar om personalen inte upplever att de får gehör från ledningen eller inte ser resultat av de rapporterade avvikelserna då det upplevs som att högsta ledningen inte prioriterar patientsäkerhet.

No description available.

No description available.

Syftet var att studera begreppet akut i avsikt att identifiera dess karaktäristika, förutsättningar och konsekvenser inom ambulanssjukvården. Intresset väcktes då begreppet används i flera olika sammanhang och är individuellt upplevt, vilket kan missuppfattas i kontakten med patient och annan vårdpersonal. Metoden utgjordes av en begreppsanalys och datamaterialet av vetenskapliga artiklar, tidskrifter, läroböcker, uppslagsverk med mera som har med begreppet att göra. I en begreppsanalys förtydligas begreppet genom att man synliggör dess karaktäristika. Genom tydliggöring av begreppets karaktäristika blir det tydligt vad begreppet innebär och vad det inte innebär. Att klargöra ord som ibland används i många sammanhang eller att det är ett vagt begrepp är vanligt inom vårdvetenskapen och kan behöva förtydligas enligt Walker och Avant (2011), för att få fram betydelsen och förhoppningsvis få fram en gemensam innebörd för begreppet. I den lexikala genomgången har lexikon och ordböcker använts. Sammantaget kan man säga att det gemensamma för svenskans och engelskans innebörd av begreppet är främst skarp. Under den litterära analysen har flera utmärkande karaktäristika av begreppet identifierats, detta genom tolkning av de utvalda vetenskapliga artiklarna. I sammanfattningen av begreppet ’akut’ framkommer att det kan beskrivas som en subjektiv upplevelse relaterat till en sjukdom eller tillstånd hos den hjälpsökande personen.

Ambulanssjukvård bedrivs i ett samhällsklimat där hot och våld har blivit både en vardaglig del i vårdarbetet och ett arbetsmiljöproblem för ambulanspersonalen. Internationella studier tyder på att hot och våld mot ambulanspersonal är ett omfattande problem. Studiens syfte är att granska samlad kunskap angående ambulanspersonalens erfarenheter av hotfulla och våldsamma vårdmöten. En integrativ litteraturstudie valdes som metod och 27 artiklar och studier inkluderades. Den tematiska innehållsanalysen resulterade i två teman; Utsatthet och Säkerhetsmedvetenhet. Resultatet visar att hot och våld påverkar ambulanspersonalen känslomässigt, skapar distans mellan vårdare och patient och gör att omvårdnaden påverkas eller uteblir. Tidigare erfarenheter av hot och våld höjer ambulanspersonalens säkerhetsmedvetenhet men tycks även leda till en ökad acceptans, att hotfulla och våldsamma vårdmöten är en del av arbetet. Ibland måste ambulanspersonalen tillkalla polis och resultatet visar att det både möjliggör och hindrar omvårdad av patienter i hotfulla och våldsamma situationer. Utvecklingen inom ambulansen går mot mer ensamarbete och det finns en diskussion kring om ambulanspersonalen ska bära skyddsutrustning. Hotfulla och våldsamma vårdmöten kan därför både ses som ett arbetsmiljöproblem och en fråga om patientsäkerhet.

Ambulanssjuksköterskans arbetsmiljö är komplex och oförutsägbar då tidigare forskning påvisar flertalet faktorer som påverkar vården av patienten. Att främja patientens välbefinnande genom personcentrerad vård och minska vårdlidandet är ambulanssjuksköterskans mål med vårdandet. Personcentrerat bemötande, säkra bedömningar och avancerad sjukvård ställer höga krav på teamarbetet. Bristande teamarbete har påvisat att säker vård inte bibehålls. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av teamarbetet utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. Metoden för datainsamlingen var intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Intervjuerna utfördes i ett landsting i södra Sverige. Ett strategiskt urval användes och resulterade i att elva ambulanssjuksköterskor deltog i studien. I resultatet framkom två huvudkategorier Kompetens och Ansvar i vårdsituationen samt Kollegialt samarbete. Vidare framkom två teman Ensamhet och Att vara trygg. I diskussionen diskuteras vald metod samt huvudfynden som framkom i studien där kompetens, erfarenhet och stöd från kollegan upplevdes betydelsefulla.

Abstrakt   Bakgrund: Antalet ambulansuppdrag i Sverige har ökat med 30 % under en fyra års period. I korrelation med detta har arbetsbelastningen ökat på akutmottagningarna, vilket riskerar patientsäkerheten. Studier har påvisat att en viss mängd ambulanstransporter till akutmottagningar inte är nödvändiga ur ett medicinskt perspektiv.     Syfte: Syftet med studien är att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att ta patienter till akutmottagning trots att bedömning gjorts att något akut medicinskt vårdbehov ej föreligger.   Metod: Studien baseras på en kvalitativ metod. Intervjuer med ambulanssjuksköterskor från södra Sverige låg till grund. Intervjuerna spelades in, transkriberades och senare analyserades i enlighet med en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Det finns flertal faktorer som leder till att icke akut sjuka patienter transporteras till akutmottagningen. Individuella egenskaper, externa faktorer såsom riktlinjer och att läkaren påverkar sjuksköterskans beslut. Miljö som antingen är dålig för patienten men också för personalen. Hot gentemot vårdpersonalen och risken att det egna anseendet påverkas. Samt att primärvården inte har möjlighet att ta emot patienten.   Diskussion: Ambulanssjuksköterskans förmåga att kommunicera med patienten kan ha en inverkan som leder till transport, även om det inte finns ett akut vårdbehov. Studier har påvisat att många larm gällande patienter utan akut medicinskt vårdbehov kan leda till att ambulanssjuksköterskan förlorar empati. Något som skulle kunna vara relevant i beslutsfattandet om vilken vårdnivå som är lämpligast för patienten.   Slutsats: Ambulanssjuksköterskors arbetsmiljö påverkar beslutsfattandet. Oavsett om det är patienten, anhöriga eller andra influenser. Primärvårdens belastning tvingar dem att neka patienter. Detta leder till en ökad arbetsbelastning på akutmottagningen vilket kan riskera patientsäkerheten.

Att drabbas av stroke innebär en livsomvälvande händelse både för den drabbade och för dennes anhöriga. Stroke orsakar stort lidande både psykiskt och fysiskt med eventuell invaliditet och död som följd. Sannolikheten att möta denna patientgrupp som ambulanssjuksköterska är hög. Sjuksköterskan har en central roll genom hela vårdkedjan och det ställs stora krav på kompetens och bemötande. Att snabbt kunna känna igen strokesymptom och följa upp med åtgärder är betydande för de slutliga konsekvenserna för den strokedrabbade. Syftet med studien var att granska fall där Stroke/TIA av någon anledning inte har identifierats av ambulanssjukvården och klargöra eventuella orsaker till detta. Resultatet av denna bristfälliga identifiering har blivit att patienterna har bedömts av en ambulanssjuksköterska men transporterats till sjukhus på annat sätt än med ambulans. Studien utfördes med en kvantitativ ansats och 25 journaler hämtades från perioden 2013–2015 och granskades under februari och mars 2017. Resultatet visar att symptomen hos de strokedrabbade som av någon anledning inte har åkt med ambulansen in till sjukhus många gånger har varit diffusa och lätt vilseledande. Återkommande symptom bland patienterna i studien har varit yrsel och balanssvårigheter och i flera fall har stroke inte ens varit en differentialdiagnos. Med kontinuerlig utbildning och lättförståeliga styrdokument för ambulanssjukvården kanske även dessa patienter hade erhållit misstanke om stroke med ett snabbt och effektivt omhändertagande samt minskat lidande som följd. Att bli sedd och hörd vid sjukdom är essentiella delar.