Ce travail s'insérant dans le domaine de la Terminologie a comme objectif l'étude de la terminologie présente dans le contrat de prestation de services en portugais (du Brésil) et en français (de France). Les recherches ont été réalisées à partir de deux corpus d'étude, composés de contrats rédigés originellement en langues portugaise et française. La terminologie repérée dans les contrats de prestation de services dispose de termes simples, de termes complexes, de termes composés, d'abréviations (sigles et acronymes). La plupart des termes (80%) des équivalents (portugais-français) ayant concept, définition et utilisation équivalentes. Les divergences ou absences d'équivalences sont motivées par la manière dont les contrats de prestation de services sont conçus ou par la divergence de découpage des concepts (lacune linguistique et absence de concept ou objet dans une réalité). Cela nous a permis l'observation de termes désignant des réalités typiques du Brésil ou de la France. Certains facteurs linguistiques, sociaux et culturels ont été repérés sous-jacents aux distorsions et aux absences d'équivalences, parmi lesquels nous avons étudié spécialement les aspects culturels. La culture peut conditionner la construction et la perception des concepts; nous avons pu observer lors des recherches réalisées que quelques unités lexicales, dans un domaine de spécialité, sont marquées culturellement, le découpage des concepts étant fait différemment dans deux ou plusieurs sociétés. La description de ces aspects est d'une grande importance pour les professionnels travaillant dans ce domaine, surtout le terminologue, le traducteur et le juriste.

The purpose of this study was to investigate if there is an association between perceived visual ergonomics work conditions, visual well-being and health and visual performance at the Swedish Tax Agency by a digitalized questionnaire. The questionnaire was sent to ninety-four respondents. Out of them, eighty-six participants, 54 women (63%), 31 men (36 %) and 1 person (1%) who did not want to be identified with any gender answered the questionnaire. Multiple regressions analysis investigated the association between visual ergonomics work conditions and visual performance, with and without visual well-being and health used as a mediator. Screen time outside of work was used as a covariate in all analysis. Descriptive results reported visual ergonomics (M=8.86, SD=2.06), visual well-being and health (M=10.40, SD=11.02) and visual performance (M=15.72, SD=9.51). Results from the multiple regression analysis displayed a significant association between visual ergonomics and visual well-being and health (r2=.098, β=.254, p<0.05) and between visual ergonomics and self-rated visual performance (r2=.304, β=.307, p<0.01). When visual well-being and health was used as a mediator, the association between visual ergonomics and self-rated visual performance remained the same (r2=.310, β=.295, p<0.01). Conclusion drawn from this study was that a reduction in visual performance seemed to occur in isolation from any impact of visual well-being and health. / Tidigare forskning visar att det finns en etablerad relation mellan visuell ergonomi och anställdas välmående samt att det finns en etablerad relation mellan visuellt välmående och prestation. Forskning har dock ännu inte har kunnat skildra om och i sådana fall hur den visuella ergonomin påverkar den anställdes visuella prestation. Eftersom det fanns en forskningslucka och en brist på kunskap inom denna specifika forskningsfråga, var det motiverat att utforska dessa fenomen på en djupare plan. Syftet med föreliggande studie var att undersöka associationen mellan självskattade visuella ergonomiska arbetsförhållanden, subjektivt visuellt välbefinnande och självskattad visuell prestation på Skatteverkets kontor i en mellanstor stad i Sverige. För att besvara syftet användes följande specifika frågeställningar: ”I vilken utsträckning är de visuella ergonomiska arbetsförhållandena associerade med subjektivt välbefinnande?”, ”I vilken utsträckning är de visuella ergonomiska arbetsförhållandena associerade med självskattad visuell prestation?” samt ”I vilken utsträckning är de visuella ergonomiska arbetsförhållandena associerade med självskattad visuell prestation, när subjektivt visuellt välbefinnande fungerar som en medieringsvariabel?”. En elektronisk enkät skickades ut till 94 medarbetare där de fick skatta deras upplevda visuella ergonomiska arbetsförhållanden, deras visuella välmående och deras visuella prestation. För att besvara frågeställningarna användes multipla regressioner samt en medieringsanalys. Skrämtid utanför arbete användes som kovariat i samtliga analyser. Åttiosex av nittiofyra respondenter besvarade enkäten och den deskriptiva statistiken visade visuell ergonomi (M=8.86, SD=2.06), visuellt välbefinnande (M=10.40, SD=11.02) och visuell prestation (M=15.72, SD=9.51). Vidare visade det statistiska huvudresultatet att det fanns en signifikant association mellan visuell ergonomi och visuell välmående (r2=.098, β=.254, p<0.05) och mellan visuell ergonomi och självskattad prestation (r2=.304, β=.307, p<0.01). När associationen medierades av visuell välmående och hälsa var förhållandet detsamma (r2=.310, β=.295, p<0.01). Slutsatser som togs utifrån studien var att visuell prestation kan försämras på grund av dålig visuell ergonomi, oberoende av ett visuellt välbefinnande. Om det fanns något annat fenomen än visuellt välbefinnande som medierar detta förhållande, ligger det bortom modellen i denna studie.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka effekten av cykelintervaller som komplement till handbollsträning för att förbättra prestationsförmågan hos manliga ungdomsspelare på elitnivå. Den frågeställning studien svarat på är om cykelintervaller som komplement till handbollsträning har några effekter på den specifika prestationsförmågan. Metod En kvantitativ experimentell studie genomfördes med 13 manliga ungdomsspelare (fp) i handboll. Under 3 veckor fick fp genomföra cykelintervaller som komplement till ordinarie träning 2 gånger i veckan. Effekten av träningen kontrollerades genom förtest och eftertest där fp:s aeroba förmåga (Yo-Yo IR L1), anaeroba kapacitet (150 m shuttle run) samt anaeroba effekt (CMJ) testades. Utifrån resultaten vid förtesterna delades fp in i antingen cykelgrupp (CG) eller kontrollgrupp (KG). Indelning gjordes genom matchning av fp:s profil följt av lottning. CG genomförde 2 olika intervalltyper, 4 min intervaller och 30 sekunders intervaller med ökat antal set över tid. Efter 3 veckor, totalt 6 träningspass, fick samtliga fp återigen genomföra tester med identiskt testförfarande. Genom detta kunde skillnader i utveckling av delkapaciteter relevanta för handboll mellan grupperna utvärderas. Resultat CG förbättrade signifikant både sitt Yo-Yo IR L1 resultat (p≤0,05) samt resultatet i de tre 150 m shuttle run mätningarna (löpning 1, p=0,03; löpning 2, p<0,001; differens löpning 1 och 2, p<0,001). KG hade ingen förbättring i Yo-Yo IR L1 och bara en signifikant trend till förbättring i löpning 2 i 150 m shuttle run (p=0,08). Mellan grupperna förelåg dock inte några signifikanta skillnader. Det sågs ingen förändring i någon av grupperna vid eftertesterna av CMJ.  Slutsats Trots att CG förbättrade sig signifikant i såväl aeroba som anaeroba tester förelåg ingen signifikant skillnad mellan grupperna vilket bland annat tros bero på för få fp samt för kort interventionstid. Resultatet indikerar dock att cykelträning kan vara av värde för handbollsspelare men vidare forskning på en större försöksgrupp och längre interventionstid behövs för att med säkerhet kunna dra några generella slutsatser gällande cykelträningens effektivitet för handbollsspelare.

This study examined coach-athlete attachment as a contextual enabler for thriving (hedonic and eudaimonic well-being, and subjective performance) in sports, and the mediating effect of basic psychological needs satisfaction between coach-athlete attachment and thriving in sports. A total of 131 Swedish athletes from organized teams and individual sports were recruited (78% women, 22% men, ages between 15-41, M = 18.99, SD = 4.31). An online survey was used to collect data. Results indicated that the sample perceived their coach to fulfil basic attachment functions indicating that the coach can be seen as a context specific attachment figure. Mediation analysis revealed that insecure coach-athlete attachment was negatively associated with well-being. Anxious coach-athlete attachment was negatively associated with subjective performance. Secure coach-athlete attachment was found to be positively associated with well-being. Basic psychological needs generally mediated the association between attachment styles and thriving. Overall, the findings highlight the importance of further examination of coach-athlete attachment and the coaches’ role in supporting athletes’ basic psychological needs in order for them to thrive. / Denna studie undersökte anknytningsstil mellan coacher och idrottare som en kontextuell, möjliggörande aspekt i relation till ”thriving” (att frodas). Vidare undersöktes huruvida grundläggande psykologiska behov hade en medlade effekt mellan idrottarnas anknytningsstil till coachen och ”thriving”. Totalt 131 svenska idrottare från lagsporter och individuella idrotter rekryterades (78% kvinnor, 22% män i åldrarna 15–41, M = 18.99, SD = 4.31). En onlineenkät användes för att samla in data. Resultatet indikerar att urvalet upplevde att coacherna uppfyllde grundläggande anknytningsfunktion vilket indikerar att coachen kan ses som en kontextspecifik anknytningsperson. Mediationsanalyser visade att otrygg anknytning till coachen var negativt associerat till välmående. Otrygg-ambivalent anknytning till coachen associerade negativt till upplevd prestation. Trygg anknytning till coachen var positivt associerat till välmående. Grundläggande psykologiska behov medlade generellt associationerna mellan anknytningsstilar till coachen och ”thriving”. Sammantaget belyser resultaten vikten av vidare undersökning av anknytning mellan coach och idrottare och coachernas roll i att hjälpa idrottare att både må bra och prestera.

La recherche que nous menons s’interroge sur l’organisation des innovations incrémentales et radicales, au niveau intra et inter-entreprise, à la lumière des travaux sur l’ambidextrie organisationnelle (Tushman et O’Reilly, 1996, 1999 ; O’Reilly et Tushman, 2004 ; Birkinshaw et Gibson 2004). En prenant le cas de la prestation de services logistiques, secteur relevant de la problématique de l’innovation intensive (Le Masson, Weil et Hatchuel, 2006), notre recherche vise à étudier les modalités organisationnelles mises en œuvre pour innover, à comprendre et à identifier les facteurs explicatifs du recours aux formes d’ambidextrie organisationnelle. De plus, à notre connaissance, aucune étude n’a encore été conduite sur l’ambidextrie organisationnelle dans le secteur des services. Il s’agit donc aussi d’identifier les spécificités liées à l’organisation de l’innovation dans les entreprises de services. Pour mener à bien notre recherche, 8 études de cas ont été conduites auprès de Prestataires de Services Logistiques (PSL). 49 entretiens ont été réalisés auprès des acteurs participant aux processus d’innovation dans chaque entreprise, des données secondaires (documentation interne, presse professionnelle, etc.) ont également été collectées. Les résultats de notre étude éclairent les chercheurs et les praticiens sur les modalités organisationnelles mises en œuvre pour innover dans les entreprises de services et au sein de réseaux d’entreprises interconnectées. Notre étude identifie également les facteurs explicatifs du recours et de la combinaison des formes d’ambidextrie organisationnelle. Ces facteurs sont liés aux caractéristiques de l’entreprise, aux caractéristiques de l’innovation mais aussi aux relations inter-organisationnelles entretenues entre le prestataire et son client. / The research that we carry out examines the organization of incremental and radical innovations, both intra- and inter-enterprise, in the light of organizational ambidextry works (Tushman and O’Reilly, 1996, 1999; O’Reilly and Tushman, 2004; Birkinshaw and Gibson, 2004).Taking the case of logistics service provision, an industry concerned by the extensive innovation dilemma (Le Masson, Weil and Hatchuel, 2006), our research aims to study the organizational modalities implemented to innovate, but also to identify and understand the explanatory factors of the recourse to organizational ambidextry forms. Moreover, to our knowledge, no study has been performed on organizational ambidextry in the service industry. It is therefore, also about the identification of the specificities bound to the organization of innovation on service companies.To successfully achieve our research, case studies were performed with 8 Logistics Service Providers (LSP) companies. 49 interviews were carried out with the actors participating in the innovation process in each company. Secondary data (internal documentation, professional press, etc.) was also collected.The results enlighten the organizational modalities implemented to innovate in service companies and within interconnected companies for both researchers and practitioners. Our study also identifies the explanatory factors of the recourse to, and the combination of, organizational ambidextry forms. These factors are bound to the company’s characteristics as well as the characteristics of the innovation, but also to the inter-organizational relationship between the provider and its costumer.

Tidigare forskning har visat att pojkars och flickors motivation till matematikämnet påverkas olika vad gäller självbilden, självförtroendet samt av de stereotypiska uppfattningar om matematik som omgivningen bidrar till. Forskningen visar en nedåtgående trend i mellanstadiet för elevers motivation i matematikämnet samt att flickor har sämre motivation till ämnet än pojkar. Syftet med denna studie är att testa om olika abstraktionsnivåer i matematikens område geometri har påverkan på och effekter för elevers motivation, självtillit och prestationer. Den syftar även till att se om det finns skillnader mellan pojkars och flickors motivation till matematik. Studien är av experimentell design i vilken abstraktionsnivåer i matematiken har manipulerats, undersökningen har dessutom genomförts vid två tillfällen. Detta i syfte att se hur värdering av självtillit och motivation påverkas hos eleverna utöver de faktiska resultaten och prestationerna i matematiktest. Deltagande elever går i mellanstadiet i olika kommuner i Sverige och vårdnadshavare har godkänt deltagandet. Denna studies resultat visar tvärtemot tidigare forskning att flickorna har högre motivation i matematikämnet än pojkarna. Undantaget är att pojkarnas inre motivation höjdes av den högre abstraktionsnivån i matematiktesterna. Det intressanta resultatet kan inte förklaras med varken självtillitsnivå eller spatial förmåga.

Svensk bolagsstyrning regleras enligt Koden. Bolagsstyrning är ett omdiskuterat ämne som behandlar aspekter som bland annat anger hur många oberoende styrelseledamöter som ska finnas i ett företag eller exempelvis att svenska företag ska sträva efter en jämn könsfördelning i styrelsen. Det finns flera exempel på länder som infört lagstadgad könskvotering och detta har även varit uppe för diskussion i Sverige. Huruvida olika styrelsesammansätt- ningar faktiskt påverkar ett företags finansiella prestation är väl studerat ur ett internationellt perspektiv, däremot är den befintliga forskningen av den svenska marknaden något begränsad. Syftet med studien är att undersöka huruvida det finns ett sam- band mellan bolagsstyrningen och finansiell prestation hos före- tag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Bolagsstyrning defi- nieras utifrån styrelsens sammansättning och den finansiella pre- stationen utifrån ett värderingsmått och ett redovisningsmått. Samtliga av studiens hypoteser förkastas, däremot konstateras ett positivt signifikant samband mellan styrelsestorlek och Tobin’s Q. Mellan variablerna andel oberoende, andel kvinnor och ge- nomsnittsålder återfinns däremot inget signifikant samband i regressionen med samtliga företag. Däremot återfinns ett antal spridda samband när Nasdaq OMX Stockholm analyseras uppde- lat i small cap, mid cap och large cap var för sig. Exempelvis för företag tillhörande large cap finns ett positivt samband mellan an- delen kvinnliga ledamöter och finansiell prestation. / Background Swedish corporate governance is governed by ‘Koden’. Corporate governance is a controversial topic that deals with aspects that indicate, among other things, how many independent board members to be present in a company or, for example, that Swe- dish companies should strive for an even gender distribution in the board. There are several examples of countries that have introduced statutory gender quotas, and this has also been discussed in Sweden. Whether different board compositions actually affect a company’s financial performance is well studied from an inter- national perspective, on the other hand, the existing research of the Swedish market is somewhat limited. Purpose The purpose with this study is to investigate whether there is a relationship between corporate governance and financial performance of companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. Corpo- rate governance is defined on the basis of the composition of the board and the financial performance is based on both a valuation measure and an accounting measure. Conclusion All of the hypotheses in the study are rejected. However, a positive significant relationship is found between board size and To-bin’s Q. No significant relationship can be found between the var- iables independence, women and age in the regression with all companies. However when Nasdaq OMX Stockholm is analyzed divided into small cap, mid cap and large cap, a number of relationships are identified.

Syftet med denna studie är att analysera om, och i så fall hur, svenska börsnoterade företag använder impression management (IM) i VD-ord samt om företagens karaktäristika har ett samband med IM. Denna studie fokuserar på sambandet mellan företagets finansiella resultat och användandet av IM i form av läsbarhetspåverkan. Det vill säga, huruvida företag med förbättrade eller försämrade finansiella prestationer rapporterar positiva respektive negativa nyheter i VD-ord på olika sätt. VD-ord är ett populärt avsnitt i årsredovisningen eftersom företagets ledning där får möjlighet att översätta komplexa förhållanden, annars uttryckta i siffror och redovisningsposter, till en lättförståelig, användarvänlig och informativ text. VDord blir till skillnad från årsredovisningens övriga innehåll inte granskat av revisorer och kan därför utsättas för IM i syfte att influera eller förvirra intressenters perception om ett företag.IM i VD-ord utgör studiens beroende variabel och mäts med hjälp av ett läsbarhetstest utvecklat av Rudolf Flesch. Företagens karaktäristika är studiens oberoende variabler och uttrycks genom finansiell prestation och förändringen i finansiell prestation över tid. Företagsstorlek och företagsålder är studiens kontrollvariabler. Finansiell prestation mäts genom avkastning påtotala tillgångar (ROA). Förändringen i finansiell prestation över tid mäts genom den procentuella förändringen i nettovinsten år 2017 jämfört med år 2016. Företagsstorlek reflekteras av totala tillgångar och företagsålder reflekteras av antal börsnoterade år. För att analysera sambandet mellan studiens variabler har statistiska bearbetningar och tester utförts. Studien observerar svenska börsnoterade företag listade på Large-cap i alla branscher förutom finanssektorn.Resultaten visar att VD-ord i genomsnitt är svåra att läsa och därför begripliga endast för en begränsad publik. Det finns en signifikant, positiv relation mellan förändringen i finansiell prestation över tid och IM i VD-ord. Även om finansiell prestation och företagsstorlek har positiva samband med läsbarhet i VD-ord, så är dessa samband inte signifikanta. Företagsålder har ett negativt samband med läsbarhet, emellertid är sambandet inte signifikant. / This study aims to investigate the use of impression management (IM) in CEO-letters of companies listed on the Stockholm Stock Exchange. Another intention is to analyze different company characteristics and their relation to IM. For instance, how the financial performance of companies affects their use of IM, in terms of readability manipulation of CEO-letters, i.e. whether companies report positive or negative news in CEO-letters differently depending on the company’s financial performance. CEO-letters are a popular section in annual reports because the company’s management is able to translate complex conditions, otherwise expressed in numbers and accounting records, into an easy-to-understand, user-friendly and informative text. However, CEO-letters are not audited and may therefore be exposed to IM inorder to influence or obfuscate stakeholders’ perception of the company.Using the Flesch reading ease formula and statistical analysis, this study explores how the readability of CEO-letters in annual reports tends to vary with several company characteristics and business cycles. The analysis controls for variables previously identified as relevant to the use of IM, such as company size, company age, company performance and companyperformance over time.The results show a significant positive relationship between readability and financial performance over time, measured as the percentage change of net profits compared to previous years. Furthermore, company performance measured as return on assets (ROA) and company size has an insignificant positive relationship with readability. Also, company age has a negative relationship with readability, however, not significant. In addition, this study finds that most companies’ CEO-letters are difficult to read and comprehensible to a limited population.

The office layout is likely to have a central role for health and performance. The aim of this study was to investigate how perception of stress, need for recovery and cognitive performance differ between different office types. Four offices from a government agency performed a change from cell offices to activity based offices, which represents the intervention group (n=203). One office, where no change was conducted, represents the control group (n=100). A questionnaire were used to investigate perceived stress and need for recovery and a memory task was used to measure cognitive performance in different work environments. Data from both groups was collected one time before the intervention group changed the office type, and one time after the change of office type. The results indicated that perceived stress and need for recovery increased marginally in the intervention group after the change to the activity based offices. The results also indicated differences in cognitive performance between different office types. The effects of the results were so weak that more research is needed before any conclusion can be drawn. Further research should focus on further tests on which work environments are best suited for different types of tasks. / Kontorets utformning kan antas ha en central roll för hälsa och prestation på arbetsplatsen. Syftet med den här studien var därför att undersöka hur upplevelsen av stress, behovet av återhämtning och hur kognitiv prestation skiljer sig åt mellan olika kontorstyper. Fyra kontor från en statlig myndighet genomförde ett byte från cellkontor till aktivitetsbaserade kontor, vilka utgör studiens interventionsgrupp (n=203). Ett kontor, där inget byte genomfördes, utgör studiens kontrollgrupp (n=100). För att undersöka upplevelsen av stress och behovet av återhämtning besvarade deltagare från interventionsgruppen och kontrollgruppen en enkät. Ett urval av deltagarna från interventionsgruppen och kontrollgruppen som besvarat enkäten genomförde även en minnesuppgift för att undersöka kognitiv prestation i olika arbetsmiljöer. Data från både enkäten och minnesuppgiften samlades in från båda grupperna en gång innan interventionsgruppens byte av kontor och en gång efter att bytet skett. Resultaten visade att upplevelsen av stress och behovet av återhämtning ökade marginellt inom interventionsgruppen efter bytet till de aktivitetsbaserade kontoren. Dock var effekterna så svaga att mer forskning behövs innan några säkra slutsatser kan dras. Resultaten indikerade även att kognitiv prestation skiljer sigåt mellan olika arbetsmiljöer. Resultaten visade till exempel att kognitiv prestation förbättrades för deltagarna i interventionsgruppen men inte för deltagarna i kontrollgruppen då interventionsgruppen genomförde minnesuppgiften i arbetsmiljön webbmötesrum. Däremot krävs det mer studier för att bland annat undersöka om skillnaderna av kognitiv prestation mellan olika arbetsmiljöer beror på själva bytet av kontor, typen av arbetsuppgift eller arbetsmiljöernas utformning.

Saab AB, i sin utveckling av Gripen E, utvärderar och testar produkter som ska in i cockpiten i en flygsimulator. Denna utvärdering har exempelvis skett med mätning av mental arbets­belastning. Detta har tidigare mätts genom att exempelvis fråga operatören om dennes upplevelse av sin mentala arbetsbelastning. Detta har lett till hög arbetsbörda för testledare och ett behov av att digitalisera mätningen. Syftet med denna studie har varit att utvärdera ett nytt digitaliserat verktyg, VoiceLog, för att se om det finns möjlighet att byta ut tidigare metod för mätning. Ett experiment genomfördes där deltagarna fick genomföra en och samma uppgift under tre olika förut­sättningar: mätning med VoiceLog, mätning med muntlig dialog­baserad metod och en förutsättning helt utan dynamisk mätning. Totalt deltog nio personer i studien. Resultatet visar att VoiceLog inte påverkar arbets­belastning eller prestation. VoiceLog mäter även samma sak som den tidigare metoden men går inte att använda för en generell skattning över en längre period. Deltagarna angav även att uppgifterna som utfördes under tiden för mätning med VoiceLog som enklare än uppgifterna de genomförde under tiden för mätning med den redan etablerade metoden