No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om och hur nyliberalismen återspeglas och reproduceras i svensk press, detta i samband med utförsäljningen av den svenska sjukvården. Vi har undersökt två sjukvårdsdebatter under två olika tidsperioder för att få syn på hur ord och idéer förmedlas i den språkliga diskursen i de undersökta tidningarna. För att få svar på våra frågor har vi använt oss av kvantitativ textanalys och kvalitativ diskursanalys. Den kvantitativa undersökningen består i att räkna förekomsten av orden upphandling, konkurrens, effektivitet, kund, vinst, marknad och valfrihet/valmöjlighet i sammanlagt 120 artiklar, sorterade efter relevans i sökverktyget Retriever. Debatterna som undersökts är den om Husläkarlagen (1990–1997) och den rörande Carema vårdbolag (2006–2013). Sökningarna genererade träffar i tidningarna Nerikes Allehanda, Svenska Dagbladet, Göteborgs Posten, Västerbottens Kuriren, Helsingborgs Dagblad, Länstidningen Östersund, Expressen, ärnamo Nyheter, Skånska Dagbladet, Alingsås Kuriren, Dagens Nyheter, Hallands Nyheter, Sydsvenskan, Ystads Allehanda, Vestmanlands Läns Tidning, Norra Halland, Arbetarbladet, Piteå-tidningen, Smålandsposten, Uppsala Nya Tidning, Falu Kuriren, Landskrona Posten, Gefle Dagbladet, Östersundsposten, ST-tidningen, Aftonbladet, Trelleborgs Allehanda, Enköpingsposten, Norrköpings Tidningar och Dagens Industri. Diskursanalysen baseras på Kristina Boréus och Göran Bergströms översättning av Norman Faircloughs definition. Genom strategiskt urval har vi analyserat två artiklar från de båda debatterna; två från början av de respektive perioderna och två från slutet, vilket gör fyra artiklar totalt. Resultatet i den kvantitativa analysen har visat på en viss ökad förekomst av orden i de undersökta artiklarna. Bland annat har ordet vinst använts mer frekvent under den senare perioden. Den kvalitativa diskursanalysen tyder på att ett nyliberalt vokabulär blivit normaliserat i tidningarnas språk rörande privatiseringen av sjukvård, något som skulle kunna betyda att den nyliberala ideologin slagit rot i den svenska pressens språk och därmed även i samhället.

The aim of this thesis is to examine the debate in Swedish library press concerning privatization of public libraries. The aim of the thesis stems from a desire to know whether Swedish librarians, as has been alleged in contemporary right wing debate, are politically biased and adherents of socialism. The debate is analysed using the method of idea and ideology analysis, using the tool of ideal types of the ideologies socialism and neo- liberalism. As material I have chosen articles from the magazines Biblioteksbladet and DIK Forum, from the years 1989 to 2010. The reason for choosing the topic of privatization is that it is a controversial question and a topic one could expect to generate a heated debate.Four positions can be discerned in the debate. One group of participants propose the privatization of public libraries. Amongst the reasons for this are arguments about raised effectivity, lower costs and greater adaption to customers demands. All of theses arguments fit well into neo-liberal ideology. Another category of articles is opposed to privatization due to ideological reasons. Among the arguments offered is that private libraries will lead to ”commersialization” of the libraries stock of books. A third category is against privatization but due to reasons that are hard to describe as ideological. Instead the articles focus on more pragmatic questions, for example the difficulties for private libraries cooperation with other libraries The last category of articles is neutral to the question of privatization.The thesis has not been able to answer satisfactory the question whether swedish librarians are biased and adherents of socialist ideologi. The reason for this is that few of the participants in the debate are librarians.This is a two years master's thesis in library and information science.

Syftet med denna uppsats är att studera rätten till det offentliga rummet och hur denna rätt manifesteras i en urban park som Skinnarviksberget i Stockholm. Fokus läggs huvudsakligen på denkonflikt som uppstått mellan de boende intill parken och besökare som vissa menar använder parken på ett felaktigt sätt. Vidare diskuteras vilka konsekvenser denna konflikt får i form avbegränsningar i rätten till det offentliga rummet. Studiens empiriska del består av tjugo enkäter och fem kvalitativa intervjuer. Studien genomförs företrädesvis med hjälp av ett humanistisktvetenskapsteoretiskt perspektiv då fokus läggs på enskilda personers upplevelser och åsikter om parken. I teoridelen diskuteras framför allt litteratur som behandlar begrepp som rum och plats samt medborgarnas tillgång till gator, torg och parker. Genom teorin skapas en koppling mellan Skinnarviksberget och den övergripande debatten gällande rätten till det offentliga rummet. En viktig slutsats i den avslutande diskussionen är att alla som använder parken tillsammans avgör dess offentlighet.

Denna studie undersöker de förändringar som följt av att den svenska apoteksmarknaden har omreglerats. Förändringar vi undersöker är avgränsade till området verksamhetsstyrning med inriktning på strategier, arbetsmetoder samt ledning & organisation. Vi har använt oss av New public management och teori om privatiseringar som behandlar organisatoriska förändringar som grund för undersökningen. Datainsamlingen har gjorts genom intervjuer med nio apotekschefer samt insamling av sekundärdata från årsrapporter. Resultaten visar att reformen har lett till en konkurrensutsatt marknad karaktäriserad av låga marginaler och ökat kundfokus. Detta har lett till en anpassning av branschen mot ökat fokus på resultatinriktade arbetsmetoder, kostnadsminimeringar, en större vilja att pröva mer innovativa strategier, större krav och arbetsbörda på de anställda, implementeringar av incitamentsprogram samt till viss del ökad decentralisering.

Detta är en studie som är tänkt att belysa den tilltagande privatiseringen av offentliga rum. Det görs genom att betrakta parkbänken som metonymisk utgångspunkt för att i de små processerna kunna se de stora. Parkbänkar är fysiska och symboliska markörer, både av stadens offentliga miljöer och vem/vilka som har rätten till staden. Studien är gjord utifrån en fallstudie om en kommande ombyggnation av Kungsportsavenyn i Göteborg utifrån en kritisk diskursanalys. Det empiriska materialet utgörs av olika gestaltningar av hur den nya gatan kan komma att se ut, kommunala dokument och policys och en intervju med den ansvariga planeraren. Vidare bygger studien på en paneldebatt med deltagare från kommun, fastighetsägare, en journalist samt arkitekten bakom gestaltningarna. Analysen av empirin tyder på att kommersiella intressen kommer att färga den framtida Avenyn avsevärt. En tydlig konsekvens är parkbänkens öde. Kommunen visar inget intresse att följa sin egen policy kring antalet parkbänkar med hänvisning till kostnader och att det finns för lite plats i de centrala delarna av staden. Det finns en risk att det offentliga rummet blir en plats endast för vissa, en plats där det kommer att kosta att få vistas och blir otillgängligt för dem som inte har råd med en latté för att få rätten att sätta sig ner och vila. Ett slags skiktat offentligt rum där tillgången är villkorat utifrån vad och om man kan konsumera eller ej. Parkbänkens vara eller icke vara blir en symbol för vilket typ av samhälle vi vill ha. Ett offentligt rum med många bänkar signalerar öppenhet och integration medan en brist pekar på raka motsatsen.

Thesis (doctoral)--Göteborgs universitet, 1999. / Includes bibliographical references.

Med utgångspunkt från Karlstads kommuns stadskärna vill jag genom denna studie ta reda på vad som händer med det offentliga rummet när privata aktörer gör anspråk på platsen och om detta påverkar det demokratiska värdet. Empirisk data är inhämtad från stadsplaneringens kommunala styrdokument och praktiker eftersom det ligger till grund för hur staden planeras. Det teoretiska ramverket belyser hur förändring av stadskärnan påverkar det offentliga rummet, bland annat genom ett privat-offentligt samarbete i en nyliberal kontext. Varför detta är av vikt i denna studie är för att den offentliga sektorn visar i enlighet med den nyliberala ansatsen på en form av entreprenörsanda när det kommer till planeringen av staden. I den urbanpolitiska vardagen har det offentliga rummets demokratiska funktion trängts undan till förmån för andra funktioner på platsen, exempelvis uteserveringar på stadens trottoarer. Tidigare forskning visar på att det handlar i mångt och mycket om ökad konkurrens mellan städer som ständigt strävar efter tillväxt. Det handlar om att förstärka de kvaliteter som staden har och nya eller fler funktioner som lockar människor att flytta till staden. Dessa funktioner handlar bland annat om ökad konsumtion då staden har blivit en arena för konsumtion där det hela tiden skapas nya arenor för att konsumera. Genom detta undergrävs de offentliga platserna av privata aktörer eftersom de offentliga rummen inte inbringar något kapital. De privat-offentliga samarbetena som förekommer när en kommun har ett marknadsinriktat förhållningssätt kritiserats eftersom detta sker till fördel för det privata intresset och då på bekostnad av den demokratiska planeringsprocessen. Analysen av studiens empiri och teoretiska ramverk visar på det som då sker är att det offentliga rummets demokratiska värde kan påverkas. När de offentliga rummen privatiseras så ändras dess karaktär från en allmän plats, för vilket alla har tillträde, till att bli en del av den privata sektorn. På en sådan plats finns andra förhållningsregler vilket gör att alla inte upplever att de har tillträde till platsen. Detta påverkar den demokratiska faktorn då offentliga rum är ett ställe att mötas, träffas och inte minst ger utlopp för demokratiska rättigheter som att demonstrera, manifestera och protestera. Där demonstranternas aktioner och deras fysiska närvaro förkroppsligar de mest bokstavliga sätt innebörden av det offentliga rummet i den rättvisa staden men på privata arenor inskränker på denna rättighet. Men analysen visar även på att en stad måste växa för att inte stagnera och att ökad konsumtion leder till att fler människor lockas till att vistas i och omkring stadens centrum. Och vad vore ett folktomt torg när demonstranter med sina plakat vill föra fram viktiga politiska budskap?

För att locka till sig nya invånare och besökare framhäver städer i Sverige och likaså påmånga håll i världen idag vikten av att höja sin attraktivitet och konkurrenskraft. Det uppnåsmed hjälp av olika flashiga bebyggelser, nöjesparker, idrott och olikaformer av evenemang,med mera. För attlocka till sig nya besökare och stärka stadens konkurrenskraft gentemotandra svenska medelstora städerna,vill Karlstads politiker etablera Muminvärlden i staden.Dock är frågan om det verkligen är rätt att privatisera det offentliga rummet för att kunnakonkurrera mot andra städer? Studien syftar till attbelysa frågor om makten överrummet/platsen medutgångspunkt i privatisering av allmänningar.Muminvärlden påSkutbergets friluftsområde används som exempel på kampen om det offentligaför att belysasyftet.Studiens teoretiska ramverk och tidigare forskning som studien grundarsig på, behandlarfrågor om makten över rummet, platsens betydelse, demokratiska frågor och privatiseringarav det allmänna. Studiens metodutgörs av kvalitativa ansatser i form av semi-struktureradekvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med Skutbergets Wenners ordförandeThomas Martinsson, en sakkunnig aktiv debattör, samt elva stycken besökare på Skutberget.För att komplettera dekvalitativa intervjuerna har vi genomfört dokumentstudier av dokumentsom berör ämnet som exempelvis Karlstads kommuns detaljplan för skutberget från 2018.Studiens slutsats visar påattprivatisering av allmänningar får dels socialakonsekvenser,genomatt det sociala rummetpåverkas och att vissa människor undermedvetet utesluts frånatt kunna vistas på deprivata platserna.Vid privatisering av allmänningarvisade slutsatsen påenpositivkonsekvens, vilket var attom den privata etableringen ärlyckosamkandetgynnastadens ekonomi positivt.  På grund av att det finns olika åsikter i om vad det offentliga rummet ska användas till kan privatisering av allmänningar leda till polariseringar i samhället.

1 juli 2009 avreglerades det svenska apoteksväsendet från att ha varit statligt ägt. Avregleringen har även lett till att man numera får sälja ett urval av receptfria läkemedel i dagligvaruhandeln. Avreglering av apoteksmarknad har tidigare skett i Norge, Danmark och Island.Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur och i vilken omfattning apotekspersonal anser att deras arbetsmiljö har påverkats av omregleringen. För att besvara frågeställningen har tre intervjuer gjorts med personer ur olika personalkategorier på apotek (en apotekschef, en receptarie och en apotekstekniker), och genom utdelning av enkäter till apotek i södra Stockholm. Av 70 utlämnade enkäter insamlades 32 ifyllda från 11 apotek i södra Stockholm.Intervjuerna gav olika utfall. Chefen var i stort sett nöjd med allt efter omregleringen, men både farmaceuten och teknikern såg negativa effekter av omregleringen i form av ökad stress, högre krav från chefen och sämre möjligheter att förlägga semester till sommarmånaderna. Resultatet från enkäten visar också att många är missnöjda med att de inte får ta ut en längre sammanhängande semester på sommaren. Dessutom har stressen ökat på arbetsplatsen efter omregleringen på grund av bland annat personalminskningen. Däremot lever de flesta cheferna upp till regeln om att arbetsdagen inte ska vara längre än 10 timmar.25 personer av 32 (78 %) har svarat att de antigen är nöjda eller varken eller med arbetsmiljön. Det är en relativ hög siffra med tanke på alla skriverier om försämrad arbetsmiljö på apoteken