Swedish school librarians work within a complex structure of differing forms of employment, conditions and legitimacy of their profession. In the public enquiry into Swedish school libraries, Skolbibliotek för bildning och utbildning(SOU 2021:3), new legislations regulating the school libraries are proposed to guarantee staffing. The aim is to increase equality in access to staffed school libraries among Swedish elementary and high school pupils. Today many schools arrange staffing of their school libraries in conjunction with the local public library. This type of solution has, in smaller studies and surveys, shown to increase the risk of conflicts and confusion regarding responsibilities and work tasks. As a result of the new legislations proposed in the public enquiry of school libraries, an increase in cooperation between schools and public libraries is expected. This essay explores how different employers describe work tasks and conditions in job vacancies for school librarians to detect and analyse any differences. The results indicate discrepancies in how school librarian positions are described. Vacancies for school librarian positions entirely located within the school organization are described with emphasis on working tasks and conditions. Vacancies for positions for school librarians with split service between schools and public libraries show greater emphasis on personal qualities. This indicates that the profession might gain in legitimacy if school librarians are employed by schools rather than in split employment and further supports the principal as preferred employer.

Datum: 2022-06-02 Titel: Blockchain och det föränderliga revisionsarbetet – En studie om förändringen av revisionsprofessionen till följd av Blockchain Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens universitet Författare: Jessica Angelique Matini & Danijella Matic & Kelly Vanessa Tapias Piedrahita                        (1997-01-17)                      (2000-05-10)                      (1993-08-16) Handledare: Aija Voitkane Nyckelord: Blockchain, professionsteori, revisorsprofessionen, digital utveckling Syfte: Studien ämnar bidra med ökad förståelse för revisionsprofessionens föränderlighet i samband med digital utveckling såsom blockchain-teknologin och samverkan mellan dessa. Metod: I studien tillämpas en kvalitativ metod med en deduktiv forskningsansats. Studiens data är insamlad från semistrukturerade intervjuer med sju respondenter som är auktoriserade revisorer. Studien tillämpade även en tematisk analys för att förklara empirin. Slutsats: Resultatet visar att det finns potential för förändrade arbetsuppgifter som omfattas av revisorsprofessionen, till följd av blockchain. De arbetsuppgifter som hävdas försvinna eller förändras i första hand är de administrativa. Resultatet visar även att nya kompetenskrav för revisorer kan komma att införas i de fall blockchain i vidare utsträckning implementeras inom revision. De potentiella nya kompetenskraven går för tillfället inte att identifiera eftersom teknologin ännu inte är fullt erkänd. Resultatet visar däremot att revisionsprofessionen ständigt är föremål för utveckling som inbegriper nya kompetens- och kunskapsområden. / Date: 2022-06-02 Title: Blockchain and the changing audit work – a study of the change in the auditing profession as a result of Blockchain Level: Bachelor’s thesis in business administration, 15 cr Institution: Academy of Economics, Society and Technology, Mälardalen University Authors: Jessica Angelique Matini & Danijella Matic & Kelly Vanessa Tapias Piedrahita                        (1997-01-17)                      (2000-05-10)                      (1993-08-16) Supervisor: Aija Voitkane  Keywords: Blockchain, The Sociology of Professions, Audit Profession, Digital Development Purpose: The study intends to contribute with an increased understanding of the auditing profession's variability in connection with digital development such as blockchain technology and the collaboration between these. Method: The study applies a qualitative method with a deductive research approach. The study data is collected from semi-structured interviews with seven respondents who are authorized auditors. The study also applied a thematic analysis to explain the empirics. Conclusion: The results show that there is potential for changed tasks that are covered by the auditing profession, as a result of blockchain. The tasks that are claimed to disappear and change in the first place are the administrative ones. The results also show that new competence requirements for auditors may be introduced if blockchain is implemented to a greater extent in auditing. The potential new competence requirements cannot currently be identified as the technology is not yet fully recognized. The results thus show that the auditing profession is constantly subject to development and includes new areas of competence and knowledge.

Den 1 juli 2008 gav FAR SRS ut en ny standard för svenska redovisningskonsulter. Detta föregicks av att man inom FAR SRS startat upp en redovisningssektion och såg behovet av en standard för redovisningskonsulter. Syftet med studien är att beskriva hur redovisningskonsulter upplever användandet av Reko i sin yrkesutövning och om de anser att den leder yrket mot en profession. Vår studie baseras på professionsteori där man med hjälp av vissa kriterier kan se vad som kännetecknar en profession. Professioner har utvecklats och kan uppstå när något händer i omvärlden. Det sker förändringar inom redovisningsprofessionen och det finns en möjlighet för redovisningskonsulterna att etablera sig som en profession. Vi valde att göra en totalstudie på alla redovisningskonsulter anslutna inom FAR SRS genom att skicka ut en enkät via e-post. Enkätens utformning baseras på en kvantitativ studie. Svarsfrekvensen blev 55,8% vilket får anses vara ett bra resultat som gör att vi kan säkerställa studien. Materialet har statistiskt analyserats med hjälp av ställda hypoteser som vi antingen förkastat eller inte förkastat. Studien visar att redovisningskonsulter upplever användandet av Reko som positivt och att de anser att Reko leder till en profession. Vidare visar studien att auktoriserade redovisningskonsulter är mer positiva än icke auktoriserade redovisningskonsulter. Redovisningskonsulternas uppfattningar skiljer sig inte nämnbart oavsett om man jobbar på revisionsbyråer eller redovisningsbyråer.

Syftet med den här litteratur- och enkätstudien är att söka efter svar på varförspecialpedagoger ofta får arbetsuppgifter som inte överensstämmer med examensordningen ochdelar av den specialpedagogiska utbildningen. För att nå syftet har följande frågeställningarformulerats: Vilka faktorer kan ha orsakat förvirringen kring specialpedagogens roll? Vilka lösningar kan vara tänkbara för att få bukt med förbistringen kring vad enspecialpedagog ska och bör göra?Metoden är en mixed method med både kvantitativ och kvalitativ ansats. En litteraturstudiesom undersökte åtta artiklar genomfördes, samt en enkätundersökning med specialpedagoger,speciallärare, och rektor på en och samma skola.Teorin som använts för att förklara specialpedagogens yrkesroll i utveckling är TomasBrantes professionsteori.Resultatet som blir mest synligt i litteraturundersökningen är att en majoritet av allskolpersonal verkar tycka att det varken finns en skillnad på specialpedagoger och speciallärareeller att det är nödvändigt med en sådan skillnad. Flera specialpedagoger upplevde att debegränsades av okunskapen kring deras yrkesroll. Väldigt få specialpedagoger är involverade iarbetet med skolutveckling i tillräcklig grad för att uppfylla examensordningen. Svaren frånenkätundersökningen var annorlunda än litteraturstudien. Respondenterna ienkätundersökningen tyckte att deras uppdrag och roll anpassades efter deras kompetens, ochvar även villiga att ha undervisning. Rektorns svar var snarlika. Professionsteorin visar attspecialpedagogyrket har drag av både semiprofession och preprofession, med en tendens åtsemiprofession.Slutsatsen är att specialpedagogens roll tycks vara beroende av behov och förväntningarfrån kollegor och ledning. Den syn på specialpedagoger som många bland skolans personalfortfarande har är föråldrad, baserad på examensordningar och uppdragsbeskrivningar som är25 år gamla. Därför har specialpedagogen fortfarande svårt att få arbeta mer med skolutvecklingän direkt undervisning.

Förväntat kunskapsbidragBåde förstelärare och specialpedagoger tilldelas mandat att driva skolutvecklingsarbete. I detta arbete undersöks vad de olika yrkesgrupperna har för syn på skolutveckling och hur deras syn på skolutveckling kan förstås utifrån professionsteori och därmed ge förklaringar om att det inte enbart handlar om en maktkamp mellan yrkesgrupperna.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka förstelärares och specialpedagogers syn på skolutveckling med avseende på att specialpedagoger har en utbildning för att bedriva skolutveckling vilket inte förstelärare har. Studien syftar även till att undersöka hur dessa två yrkeskategorier uppfattar begreppet skolutveckling och hur deras uppfattningar om begreppet kan förstås utifrån deras olika yrkesuppdragFrågeställningar är•Hur uppfattar specialpedagoger och förstelärare begreppet skolutveckling?•Hur kan specialpedagoger och förstelärares uppfattningar om skolutveckling förstås utifrån deras olika yrkesuppdrag?TeoriStudien bygger på ett professionsteoretiskt ramverk. Utifrån Abbot (1988), Brante (2014) och Timperley (2013) kommer studien att belysa hur specialpedagogers och förstelärares uppfattningar om skolutveckling kan förstås. Abbott (1988) används när det uppstår konkurrens kring arbetsuppgifter. Brante (2014) belyser hur en robust profession skapas genom att vetenskap och praktik har samma modell av det ontologiska objektet. Och Timperley (2013) används för att analysera förstelärares och specialpedagogers bild av skolutveckling i avseende om de båda grupperna har en akademisk förankring av skolutveckling. Metod Undersökningen är uppbyggd på ett antal kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Eftersom flera olika personer blev intervjuade behövdes det en viss struktur på intervjun och därmed passade det bra med en intervjuguide (Bryman 2011).ResultatResultatet i min studie visar att specialpedagoger och förstelärare försöker hävda att skolutveckling är en arbetsuppgift som tillhör dem och att de båda yrkeskategorierna verkar tilldelas mandat från rektorerna. Det saknas en entydig definition av vad begreppet skolutveckling står för vilket medför att det uppstår svårigheter att skapa en jurisdiktion för de båda yrkesgrupperna.Specialpedagogexamen vilar också på ett politiskt beslut, men yrkesrollen har funnits längre tid och har därmed haft större möjlighet att påverka yrkesrollen att bli mer professionslik. Förstelärare är en yngre roll, vilket talar emot att de skulle ha mer mandat jämfört med specialpedagoger, å andra sidan kan förstelärare ingå i yrkeskategorin lärare som har en starkare profession än specialpedagoger. Lärare har hävdat en del uppgifter som alla är överens om och därmed kan man se försteläraren som lärare fast bara lite mer lärare och lite bättre? Försteläraren är även formell i det avseende att yrkesrollen kräver legitimation och att uppdraget är tydligt förankrat av staten och även mer lättförståelig än specialpedagogens tredelade kompetens. Specialpedagogernas profession påverkas sannolikt negativt av att det tycks råda skilda uppfattningar om vad de gör och att de inte har lyckats hävda att somliga arbetsuppgifter tillhör dem. Det har inte skapats någon autonomi i yrket.ImplikationerI studiens intervjuer var det ingen av förstelärarna som nämnde specialpedagogerna när vi pratade om vilka funktioner som är viktiga i ett skolutvecklingsarbete. Detta trots att samtliga informanter visste om att studien genomförs som ett examensarbete inom specialpedagogutbildningen. Kan det vara så att medvetenheten om specialpedagogens kompetens är för låg ute på arbetsplatserna? Det hade varit intressant att fundera på hur man kan öka medvetenheten om specialpedagogens yrkesroll ute på skolorna.Nyckelord: Förstelärare, professionsteori, specialpedagoger, skolutveckling, yrkesroll

Eftersom det inte finns några nationella riktlinjer för en specialpedagog i förskolan att utgå ifrån i sitt yrkesutövande så är det intressant att undersöka hur denna otydlighet utifrån befintliga lagar och styrdokument skulle kunna påverka uppfattningar om specialpedagogens yrkesroll i förskolan samt uppfattningar om specialpedagogens förutsättningar för adekvata arbetsområden i förskolan. I denna kvalitativa studie svarade rektorer, specialpedagoger och förskollärare på en E-postenkät, vilken ämnade att ge svar på vilka uppfattningar informanterna hade avseende specialpedagogens yrkesroll och arbetsområden i förskolan. Svar analyserades utifrån professionsteorin (Abbot, 1988) vilket innebar en analys om vilka arbetsområden inom en viss kontext, i detta fall förskolan, de olika yrkesgrupperna förfogar över, tilldelas eller förhandlar sig till. Begreppet professionell jurisdiktion användes i analysen. Det som framkom i studiens resultat var att det råder en splittrad bild mellan yrkesrollerna om vad specialpedagogen ska arbeta med i förskolan samt att specialpedagogens yrkesroll är otydlig och begränsas av olika kontextuella förutsättningar.  Studien avslutas med specialpedagogiska implikationer och förslag på fortsatt forskning.

Denna studie undersöker huruvida lärare i fritidshems yrkespositionering och autonomipåverkats av legitimationsreformen i fritidshem (SFS 2010:326). Fokus är på lärare ifritidshems upplevelser av yrkespositionering och autonomi i förhållande till de övrigapersonalgrupper som arbetar i fritidshem utan legitimation. De teoretiska angreppssättsom tillämpas är dels delar av Giddens (1984) struktureringsteori via begreppen regler,resurser och yrkesposition samt delar av Brantes (2009) betoningar av professionsteorivia begreppet autonomi.Studiens resultat påvisar att legitimationsreformen i fritidshem SFS 2010:326 inte haftnågon signifikant påverkan på lärare i fritidshems autonomi, yrkesposition och iförlängningen; arbetssituation. Detta beror av att legitimationsreformen motarbetas avden lärarbrist som råder i Sverige och rektors svaga ledarskap i fritidshem. Dessutomsker en kompetensutveckling ledd av lärare i fritidshem för icke-legitimerad personalsom en konsekvens av lärarbrist som är problematisk för lärare i fritidshems autonomioch yrkespositionering. Studien påvisar dessutom att legitimationsreformen skapatslitningar och interna konflikter i arbetslag mellan legitimerad och icke-legitimeradpersonal när en tidigare samarbetskultur ifrågasätts av legitimationsreformens krav påen hierarkisk ansvarsfördelning och struktur utan stöd och ledning av rektor.

Forskning visar att specialpedagogen har svårt att hävda sin legitimitet gentemot andra yrkesgrupper i skolan. Sedan 2013 finns förstelärarna som ännu en pedagogisk yrkesgrupp i skolan. Dilemmat i detta ligger i att både specialpedagoger och förstelärare försöker få legitimitet inom motsvarande områden, där specialpedagoger har utbildningen medan förstelärare delegeras ett ansvar från huvudman. I detta arbete undersöks vilka distinktioner och avgränsningar olika aktörer gör mellan specialpedagogers och förstelärares uppdrag, samt hur de motiverar sina val.Syftet med vår studie är att skapa kunskap om hur olika aktörer i skolan ser på specialpedagogens yrkesroll och uppdrag. Särskilt intresse läggs på förstelärares tankar om det specialpedagogiska uppdraget i relation till det egna. Med stöd av studiens empiri, professionsteorier och tidigare forskning diskuteras förutsättningar kring vad som behöver förändras för att ytterligare stärka och tydliggöra specialpedagogens roll.Frågeställningar• Hur ser förstelärarna på specialpedagogens roll gentemot sin egen roll i verksamheten?• Vilka förväntningar på specialpedagogen respektive försteläraren finns hos olika aktörerpå skolan?• Vilken funktion/område ser aktörerna som specialpedagogens jurisdiktion?Studiens teoretiska ramverk bygger på teorier om professionsforskning. Andrew Abbotts teorier om professioner ligger till grund i studien och den bygger på att olika professioner konkurrerar om kontrollen, jurisdiktionen, över ett bestämt område.MetodEmpirin utgörs av intervjuer och diskussioner i fokusgrupper. Deltagande aktörer var rektor,specialpedagog, sex pedagoger samt sju förstelärare. Diskussioner har förts utifrån två teman som sedan tolkats och analyserats.• Både specialpedagogens och förstelärarens roll och uppdrag ses som otydliga av skolansaktörer. Pedagoger och förstelärare visar svårighet att särskilja specialpedagogensyrkesroll från speciallärarens.• Skolans aktörer visar enighet kring specialpedagogens förväntade arbetsuppgifter.Dessa är handledning, extra anpassningar, kartläggning av elever samt individuelltstöd till elever. De flesta aktörerna önskar ett konkret och undervisningsnära stöd frånspecialpedagogen.• Specialpedagogen ses inte som en skolutvecklare eller någon som sprider forskningsrönutan detta ses som förstelärarens uppdrag.I relation till verksamheten i skolan bör samarbetet mellan skolledning och specialpedagogytterligare utvecklas. I detta samarbete behöver specialpedagogen bli skickligare på att visasin kompetens inom samtliga områden. Skolans ledning behöver klargöra specialpedagogens och förstelärarens roll genom att förtydliga vilka uppdrag som ingår. En ständig dialog mellan olika yrkesroller behöver föras ute på skolorna för att klargöra förväntningar och utveckla arbetssätt. I detta arbete skulle specialpedagogen/-läraren vara hjälpt av en tydligare framskriven roll och funktion i skolans styrdokument för att få mandat att utföra samtliga uppdrag som de har utbildning för. Staten bör även styra upp förstelärarnas arbetsbeskrivning genom att likrikta uppdragen. På så sätt blir förväntningarna och kraven lika i varje kommun och inte som de upplevs nu, otydliga, orättvisa och ”flummiga”. Om förstelärarens och specialpedagogens roll får tydligare statliga direktiv och lokala arbetsbeskrivningar är chanserna större att förväntningarna överensstämmer mellan skolans aktörer eftersom våra roller är beroende av varandra i ett professionssystem. Att specialpedagogen kommunicerar sitt kunnande i organisationen och för omvärlden, är en förutsättning för en förändrad och utvidgad specialpedagogisk yrkesroll. / Persson, Carola och Westin, Sofia (2016). En fallstudie om olika aktörers tankar om specialpedagogens roll och uppdrag- särskilt intresse riktat mot förstelärarnas förståelse. A casestudy about various agents’ thoughts of the SENCo´s role and mission, focusing the firstteachers. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle,Malmö högskola, 90 hp.

Sammanfattning/Abstract Skog, Patric (2022) Från politisk idé till profession i vardande. Specialpedagogprogrammet, institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö universitet, 90 hp.  Förväntat kunskapsbidrag Denna studie analyserar den specialpedagogiska yrkesrollens etablering och implementering sedan den infördes i början av 90-talet. Studien skapar en förståelse för vilka faktorer som har påverkat implementeringen samt analyserar vilka hinder som funnits på vägen. Den följer den politiska styrningskedjan och de beslut som fattats för att undanröja dessa hinder i syfte att stärka professionens ställning på verksamhetsnivå, vilket i denna studie utgörs av svensk grundskola.  Syfte och frågeställningar Studien syfte är att bidra med kunskap kring hur den specialpedagogiska profession formulerats och etablerats i det skolpolitiska fältet samt hur denna utveckling påverkats av de politiska beslut som tagits för att styra denna utveckling. Med ett professionsteoretiskt perspektiv analyseras vilka förutsättningar den nya professionen haft vid etableringen och implementeringen av sin kompetens, men också hur den hanterat konkurrens från andra specialpedagogiska kompetenser (fr a speciallärarna) Frågeställningarna är följande: 1. Hur har specialpedagogen som profession formerats och utvecklats under de senaste 30 åren? 2. Hur kan vi tolka och förstå utvecklingen utifrån ett professionteoretiskt perspektiv? Teori Den teori som använts för att ge denna studie en professionsteoretisk analysbas är Brantes professionsteori. Här har de fyra begrepp han använder för att definiera en professions möjlighet att verka inom sitt kompetensområde analyserats: legitimitet, förtroende, auktoritet och autonomi. Studien tittar på vilka av Brantes karakteristiska attribut som den specialpedagogiska professionen uppfyller idag.  Metod För att kunna göra denna studie där professionens utveckling över tid har stått i fokus. Har studien gjorts som en dokumentanalys av politiska styrdokument som påverkat implementeringen. Dessa beslut på skolpolitisk nivå har sedan granskats utifrån rapporter och forskning kring hur dessa genomförts och tagits emot på verksamhetsnivå, samt hur detta har utvecklats över tid.  Resultat Resultatet i studien visar på att det idag finns ett starkt stöd och förtroende för den specialpedagogiska yrkesrollens funktion från politiskt håll. Detta stöd är inte lika starkt ute i verksamheten. Men över tid har det skett en förbättring vad gäller förtroende och auktoritet. Med de senaste politiska besluten är det också tydligt att professionen är i skolan för att stanna och att yrkesrollen stärkts ytterligare från politiskt håll. Specialpedagogiska implikationer Det är tydligt att det fortfarande finns en diskrepans vad gäller den policy kring vad specialpedagoger bör göra och utbildas till, och vad de förväntas göra för arbete ute i verksamheten. Det är därför viktigt att känna till denna diskrepans och hitta sätt att förhålla sig till den. Med kunskap om detta kan aktiva specialpedagoger jobba mot att ytterligare tydliggöra yrkesrollens unika kompetens. Samtidigt viktigt att gå in i sin yrkesroll med vetskapen om att många inte känner till kompetensen och genom att med ett nätverkande förhållningssätt sprida kunskapen om den.

The aim of my thesis has been to investigate and elucidate a new trend in the region Blekinge Kronoberg where new recruitments of pedagogues has been employed in several libraries. I wanted to know what kind of job tasks the pedagogues work with in the libraries and if there were any similarities between them. I also wanted to know how pedagogues who are used to work in preschool and school environments experience their new workplace. My third aim investigates how the pedagogues and their previous professional role relate to the professional role of the librarian. For my research I have interviewed four employed library pedagogues who works in the region Blekinge och Kronoberg. Their work tasks differed a lot even though they had similar missions. They all worked with children of different ages, with language and language development and most of their assignments involved social meetings there they reached out to users in environments outside the libraries.  All the pedagogues felt positive about their new workplace. Even though most of them started recently they felt well taken care of and both comfortable and excited about their mission. The theoretical part of the study showed a lot of discrepancy in what constitute the profession and role of the librarian. Despite this, the respondent pedagogue’s answers shows that they can adapt to the role and that they feel at ease with the transition.