Förlossningsrädsla är vanligt förekommande hos gravida liksom icke-gravida kvinnor. Trots detta saknas mycket forskning i ämnet. Denna studie syftade till att undersöka förlossningsrädsla i relation till ett antal psykologiska faktorer. Tvärsnittsstudien samlade in data genom en digital enkätundersökning inriktad på upplevelser och förväntningar av graviditet och förlossning. Etthundra fyrtiotvå kvinnor i åldrarna 21-42 och i graviditetsvecka 28-41 besvarade enkäten. Resultatet visade att högre nivå av förlossningsrädsla samvarierade med lågt stämningsläge, smärtkatastrofiering, en aspekt av kontroll-lokus, lägre tilltro till egen förmåga, starka negativa attityder kring förlossning som en naturlig process och starkare positiva attityder kring vikten av den egna påverkan i förlossningssituationen. Stämningsläge var den enda variabeln med möjligt prediktivt värde för förlossningsrädsla. Vidare visade gruppen med kliniska nivåer av förlossningsrädsla högre förekomst av sänkt stämningsläge, smärtkatastrofiering, externt kontroll-lokus och starka positiva attityder till personlig påverkan i förlossningssituationen. Gruppen utan kliniska nivåer av förlossningsrädsla visade större tilltro till sin förmåga inför förlossning och något starkare positiva attityder till förlossning som en naturlig process. Dessa resultat kan bidra med implikationer kring viktiga områden att ta hänsyn till vid preventivt arbete och behandling av förlossningsrädsla. Ytterligare forskning behövs för att vidare kartlägga och förstå relationerna mellan förlossningsrädsla och olika psykologiska faktorer

Bakgrund: Personer med diabetes typ ett och typ två utsätts för stor psykologisk och känslomässig påfrestning som påverkar hanteringen av att leva med sjukdomen. Vården lägger stora resurser på den medicinska specialiteten vilket gör att psykologiska och känslomässiga faktorer inte värdesätts i samma utsträckning. Som följd av detta kan personer med diabetes uppleva sämre hälsa. Syfte: Att beskriva forskningsbaserad kunskap om hur hälsa hos personer med diabetes påverkas av psykologiska och känslomässiga faktorer. Metod: Litteraturöversikt med sju kvalitativa och åtta kvantitativa studier. Resultat: Erfarenheten av att leva med diabetes är individuell. Vissa psykologiska och känslomässiga faktorer var mer framträdande och resulterade i kategorierna: hur personer med diabetes hälsa påverkas, acceptansens betydelse, sociala relationer och stigmas inverkan på hälsa, riskfaktorer för psykologiskt välbefinnande och hälsa, rädsla och oro, frustration och ilska, känslomässig stress kopplat till HbA1c- och glukosvärden samt egenvård för god hälsa. Slutsats: Psykologiska och känslomässiga faktorer har i olika utsträckning en inverkan på personer med diabetes hälsa. Dessa faktorer bidrar till förändrade beteenden som kan ge hinder för en god egenvård som sedan är en grundpelare för en god hälsa. Att leva med diabetes är en komplex situation som påverkar personen på många plan. Sjuksköterskan bör utifrån ett personcentrerat förhållningssätt ta hänsyn till personen som en helhet i vård och behandling. / Background: People with diabetes type one and type two are exposed to severe psychological and emotional burdens that affect the management of living with the disease. Health care adds great resources on the medical specialty, instead of meeting the psychological and emotional factors. This could lead to a lower experience of health for people with diabetes. Aim: Describe research-based knowledge about how psychological and emotional factors affects health of people with diabetes. Methods: A literature review with seven qualitative and eight quantitative studies. Results: The experience of living with diabetes is individual. Certain psychological and emotional factors were prominent and resulted in categories: how persons with diabetes health are affected, the importance of acceptance, social relationships and stigma's impact on health, risk factors for psychological wellbeing and health, fear and concern, frustration and anger, emotional stress associated with HbA1c- and glucose values and self-care for good health. Conclusion: Psychological and emotional factors have a varying impact on people with diabetes. These factors contribute to changing behaviors that may prevent good self-care, which is important for good health. Living with diabetes is a complex situation that affects the person on many levels. The nurse should look at the whole person when caring, based on a person-centered approach.

Syftet med denna studie var att undersöka om musik har en ergogen effekt fysiskt och psykiskt på elitidrottare under högintensiv träning. I studien deltog sammanlagt nio stycken elitcyklister och elittriathleter, fem kvinnor och fyra män. Testdeltagarna var alla elitaktiva inom cykel eller triathlon, medelåldern var 25,7 och standardavikelsen på åldern var 3,2. Testet utfördes på en SRM cykelergometer som uppmätte högsta effekt, medeleffekt, medelkadens och maxpuls. Testet bestod utav fyra stycken två minuters högintensiva intervaller med sex minuter vila mellan varje intervall. Varannan intervall hade testdeltagaren musik i öronen och varannan intervall utfördes i tystnad. Datan fördes in och analyserades i SRMX program. Resultaten påvisade ingen signifikant skillnad, men en tendens till att musik hade en ergogen effekt under utmattning. Åtta av nio utav testdeltagarna hade en positivare erfarenhet från intervallerna med musik. / The purpose of this study was to investigate whether music has an ergogenic effect physically and mentally on elite athletes during high intensity training. The study included nine participant, five women and four men. Test participants were all elite active in cycling or triathlon, the average age was 25.7 and the standard deviation of the age was 3.2. The test was performed on SRM cycling ergometer which measured maximum power, average power, mean cadence and maximum heart rate. The test consisted of four two minutes high intensity intervals with six minutes rest between each interval. Every second interval, the test participant had music in there ears and every other interval was performed in silence. The data was filed and analyzed in SRMX programs. The results did not showed any significant difference, but a tendency for music had an ergogenic effect during fatigue. Nine out of ten of the test participants had a positive experience from the intervals of music.

The home-field advantage is a common subject in team sports and football. This phenomenon implies that a team performs better on home field than it would, if it met the same team on away field. Furthermore, the football season 2020 has been rather unique thus no crowd has been allowed into Swedish football stadiums. Therefore, the aim of this study was to examine, analyze and compare statistics and then interview professional Swedish football players to find possible explanations to the final result of Allsvenskan 2020 for men. To fulfill our purpose with this study, we’ve used the method of triangulation and as a theoretical framework, we've used 6 of Pollards (2008) 8 factors concerning home field advantage. We´ve gathered all the statistics from the website footballstats.org and later on processed it thru a chi-squared-test to compare a theoretical outcome for the season 2020 with the crowd, with the actual outcome of the season 2020 without the crowd. The theoretical outcome was created by calculating the mean value of the seasons 2015-2019 combined. To facilitate the process, Allsvenskan has been divided into three pools. To explain our statistical result we’ve interviewed 3 players from different teams in the league, one from each pool. The results showed that the home-field advantage has decreased in all three pools. The teams in pool one have won significantly less games at home-field, while the teams in pool three has won more games at away field compared to the theoretical outcome. Crowd effects, psychological effects and travel effects have had the most impact on the home-field advantage according to the interviewed players. Rule factors, specific tactics and referee bias had less impact on the outcome.

Vocal Cord Dysfunction (VCD) is characterized by paradoxical vocal cord movement during inspiration or expiration, and generally affects adolescents and predominantly women. Previous studies have shown a large inconsistency concerning terminology, definitions, etiology, assessment, differential diagnosis, co-morbidity and treatment. The purpose of this study was to map knowledge on and management of VCD in Sweden. The study was conducted as a written survey addressed to speech-language pathologists and physicians, and attained an answer percentage of 79 percent. The results showed that several professions were involved in the management of these patients, but no clear pattern of referral could be observed. The majority of the respondents considered intense physical exertion and psychological stress as triggering factors for VCD. Despite this, referral to a psychologist or psychiatrist seldom occurred. Asthma was the most frequent diagnosis regarding co-morbidity, and also the most frequent misdiagnosis. Respiratory exercises, relaxation and information about the diagnosis generally form the basis of VCD treatment. Physicians rated their knowledge on VCD greater compared to the speech-language pathologists. Several of the respondents stated that an increase in knowledge and awareness among nursing staff had contributed to an increase of patients with suspected or confirmed VCD. This study showed that there was no consensus regarding assessment, co-morbidity, misdiagnosis and treatment of VCD among speech-language pathologists and physicians in Sweden. / Vocal Cord Dysfunction (VCD) karakteriseras av paradoxala stämbandsrörelser vid in- eller utandning och drabbar vanligtvis ungdomar och huvudsakligen kvinnor. I tidigare studier framkom ingen konsensus kring terminologi, definition, etiologi, utredning, differentialdiagnostik, komorbiditet eller behandling. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga kännedom om och handhavande av VCD i Sverige. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning bland logopeder och läkare och svarsfrekvensen var 79 %. Ur resultatet framkom att flera professioner hade träffat dessa patienter men ingen tydlig remitteringsgång observerades. Majoriteten av respondenterna ansåg att intensiv fysisk ansträngning och psykologisk stress var utlösande faktorer till VCD. Däremot förekom sällan remittering till psykolog eller psykiater. Astma var den mest frekventa diagnosen gällande komorbiditet och feldiagnostisering. Andningsövningar, avspänning/avslappning samt information kring diagnosen inkluderades i behandlingen i hög grad. Läkarna skattade sin kunskapsnivå om VCD högre än logopederna. Flera av respondenterna angav att ökad kunskap och medvetenhet bland vårdpersonal hade bidragit till en ökning av diagnostisering av patienter med misstänkt eller konstaterad VCD. Föreliggande studie visade att det inte fanns någon enighet gällande utredning, komorbiditet, feldiagnostisering och behandling av VCD bland logopeder och läkare i Sverige.

Uppsatsen handlar om kritiskt tänkande hos revisorer. En revisor ska utföra sina arbetsuppgifter med professionell skepticism och enligt god revisionssed. Syftet med uppsatsen är att studera om detta kritiska tänkande är genomgående i beteendena på revisionsbyråer. Genom en fallstudie har beteenden och handlingar på en revisionsbyrå i Kristianstad studerats. De tre respondenterna som intervjuats är auktoriserade revisorer och intervjuerna utfördes på arbetsplatsen. Teorin om funktionell dumhet, vilken använts som analysverktyg, är ett relativt nytt begrepp som har utvecklats av Alvesson och Spicer (2012). Funktionellt dumt beteende innefattar ett okritiskt samt icke reflekterande tänkande i syfte att underlätta för individers tillvaro. Det finns många fördelar med funktionell dumhet eftersom det får organisationer att fungera smidigt och konfliktfritt men när det brukas i för hög grad finns konsekvenser på lång sikt. Det finns fem typer av funktionell dumhet vilka även är kategorierna som intervjufrågorna utformats från. De fem typerna är: ledarskaps-, struktur-, imitations-, varumärkes- och kulturgenererad dumhet. Vid analys av respondenternas svar framkom att vissa aspekter är mer aktuella än andra inom revisionsfirman. Hänsyn bör dock tas till denna studies omfattning samt att omständigheter är av sådan grad att inga fasta slutsatser kan dras. Det finns innebörder av substans vilka kräver vidare studier i större omfattning för att ge mer reliabilitet och validitet till påståendena. / The essay is about auditors and critical thinking. An auditor should perform his or her duties with professional skepticism and in accordance with good auditing practice. The purpose of the thesis is to study whether this critical thinking is consistent in behavior at the auditing firm. Through the case study, behaviors, and actions at an auditing firm in Kristianstad have been studied. The three respondents interviewed are chartered accountants and the interviews were conducted at their workplace. The theory of functional stupidity, which has been used as an analysis tool, is a relatively new concept that has been developed by Alvesson and Spicer (2012). Functionally stupid behavior includes uncritical and non-reflecting thinking in order to facilitate the existence of the individuals. There are many benefits to functional stupidity because it makes organizations work smoothly and conflict-free, but when used to much, there are long-term consequences. There are five types of functional stupidity which are also the categories from which the interview questions are designed. The five types are: leadership-, structure-, imitation-, brand- and culture-generated stupidity. An analysis of the respondents answers revealed that certain aspects are more relevant than others within the auditing firm. However, the scope of this study should be considered and the circumstance are of such a degree that no firm conclusions can be drawn. There are meanings of substance which require further studies to a greater extent in order give more reliability and validity to the claims.

Bakgrund: År 2020 infördes ett nytt kompetenskrav i SwedSec om ekonomisk psykologi och finansiella rådgivare. Det har under de senaste åren varit stora ekonomiska oroligheter där konsekvenserna av Coronapandemin och det pågående kriget i Ukraina i kombination med andra faktorer har resulterat i rekordhöga inflationsnivåer, vilket i sin tur har resulterat i höjningar av styrräntan. Vid ekonomiskt oroliga tider är det en större risk att personer faller offer för psykologiska fallgropar eller påverkas av psykologiska faktorer. Således är det relevant att skapa förståelse om hur rådgivare påverkas och hanterar psykologiska fallgropar i rådgivningsprocessen. Syfte: Syftet med denna studie har varit att undersöka finansiella rådgivares råd och rekommendationer till kunder under de ekonomiska omständigheterna under första halvåret 2023. Författarna har analyserat hur rådgivare har anpassat sig till de nya kunskapskraven inom ekonomisk psykologi som införts i SwedSecs rådgivningslicens 2020, och utforskat i vilken utsträckning rådgivare uppger att de influeras av psykologiska bias i deras beslutsprocesser. Slutligen har studien syftat till att identifiera metoder som rådgivare använder för att undvika dessa fallgropar och förbättra kvaliteten på deras rådgivning. Metod: En kvalitativ metod har använts i form av nio semistrukturerade intervjuer med finansiella rådgivare. Studien har en abduktiv ansats och axial kodning användes för att analysera de transkriberade intervjuerna. Slutsats: Majoriteten av rådgivarna har låga eller obefintliga kunskaper kring ekonomisk psykologi och de har inte heller vidtagit några åtgärder för att försöka uppfylla SwedSecs kompetenskrav, några rådgivare kommer inte heller ihåg att kompetenskravet infördes. Trots detta är risken liten för att de skall påverkas av psykologiska bias på grund av de använder sig av ett standardiserat rådgivningsverktyg. Studiens resultat pekar således på att rådgivare inte behöver ytterligare kompetenshöjande utbildningar för att motverka psykologiska fallgropar vid rådgivning till kunder, så länge som de använder sig av det rådgivningsverktyget som finns på det finansiella institut som de arbetar på. / Background: In 2020, a new competence requirement was introduced in SwedSec on economic psychology and financial advisors. The past years have seen major economic turmoil where the consequences of the Corona pandemic and the ongoing war in Ukraine combined with other factors have resulted in record high inflation levels, which in turn has resulted in increased benchmark interest rates. In times of economic uncertainty, people are more likely to be influenced by psychological biases and psychological factors. Thus, it is relevant to understand how advisors are affected by and deal with psychological bias in the financial advisory process. Purpose: The purpose of this study has been to examine financial advisors advice and recommendations to clients during the economic circumstances of the first half of 2023. The authors have analyzed how advisors have adapted to the new knowledge requirements about economic psychology introduced in SwedSec's advisory license 2020 and explored the extent to which financial advisors state being influenced by psychological biases in their decision-making processes. Finally, the study aims to identify methods that advisors use to avoid these biases and improve the quality of their recommendations. Methodology: A qualitative method has been used in the form of nine semi-structured interviews with financial advisors. The study has an abductive approach and axial coding was used to analyze the transcribed interviews. Conclusion: Most of the advisors have little, or no knowledge regarding economic psychology and have not taken any measures to try to meet SwedSec's competence requirements, some advisors do not even remember that the competence requirement was implemented. Despite this, the risk of being influenced by psychological bias is small because they use a standardized advisory tool. The results of the study thus indicate that advisors do not need additional competence-enhancing training to counteract psychological pitfalls when advising customers, assuming they use the advisory tool available at the financial institution where they work

SummaryBackground Prosthetic users face significant challenges both physically and psychologically. Falling poses a significant risk for the individual, and a consequence of this is gaining a fear of falling and self-imposed restrictions. These consequences can have a major impact on the individuals’ health and quality of life. However, the research in this area is limited.   Objectives  This study aims to investigate prosthetic users’ fear of falling and the circumstances surrounding falls among individuals with a lower-limb amputation in England and Sweden.   Method  In April 2022 a cross-sectional survey was conducted in England and Sweden. 11 participants were recruited. The survey was aimed at the population of lower-limb amputated individuals at the age of 18 or above in the two countries. The survey consists of 111 items with mostly closed-ended questions. Descriptive and inferential statistical methods were used for the analysis of the data.       Results  The study showed that 8 (72.7%) out of 11 participants had not experienced a fall within the last 30 days and the most common frequency of falls was every six months (54,5%). 2 (18.2%) participants had a fall once every three months which was the highest frequency of falls reported in the survey. This is seen as low frequency, however, 7 (63,3%) out of 11 participants had a fear of falling. A correlation between Falls Efficacy Scale-International (FES-I), Activities-specific Balance Confidence Scale (ABC) and Gait-Specific Attentional Profile instruments (G-SAP) was performed using a Pearson’s product-moment correlation which showed there was a strong relationship between the three instruments. The correlation between the FES-I and G-SAP is 0,800, FES-I and ABC are -,853 and the correlation between ABC and G-SAP is -, 821.   Conclusion  A strong relationship was found between the Falls Efficacy Scale-International, Activities-specific Balance Confidence Scale and the Gait-Specific Attentional Profile. Regardless of having fallen within the past 30 days, a high concern of fear of falling was found, and the most common reason for falls was uneven surfaces such as gardens. / Bakgrund Protesanvändare står inför många tuffa utmaningar dagligen, beroende på såväl fysiska som psykiska faktorer. Det finns en överhängande risk att ramla för individen, en konsekvens av detta är att drabbas av fallrädsla och sedermera individutvecklade hinder i vardagen. Dessa konsekvenser och hinder kan ha stor inverkan på individens hälsa och livskvalitet. Forskningen på detta område är dock begränsad.   Mål Syftet med denna studie är att undersöka protesanvändares rädsla för att ramla, samt omständigheterna kring varför man ramlar, hos individer med underbensamputation i England och Sverige.   Metod Under april 2022 genomfördes en tvärsnittsundersökning i England och Sverige. 11 deltagare rekryterades. Undersökningen riktade sig till individer i England och Sverige som genomgått amputation av nedre extremitet och var minst 18 år. Enkäten bestod av 111 frågor med till största delen slutna frågor. Beskrivande och inferentiella statistikmetoder användes för analys av data.   Resultat Studien visade att 8 st (72,7%) av de 11 deltagarna inte hade upplevt ett fall de senaste 30 dagarna och att den vanligaste fallfrekvensen var ett fall var sjätte månad (54,5%). Två (18,2%) deltagare angav fallolyckor en gång var tredje månad, vilket var den högsta fallfrekvensen som rapporterades i undersökningen. Detta ses som en låg frekvens, men 7 st (63,3%) av de 11 deltagarna upplevde en rädsla för att ramla. En korrelationsanalys mellan Falls Efficacy Scale-International (FES-I), Activities-specific Balance Confidence Scale (ABC) och Gait-Specific Attentional Profile (G-SAP) utfördes med hjälp av Pearsons produkt-moment korrelationskoefficient, som visade att det fanns ett starkt samband mellan de treinstrumenten. Korrelationen mellan FES-I och G-SAP var 0,800, mellan FES-I och ABC var det -,853 och mellan ABC och G-SAP var det -,821.   Slutsats Ett starkt samband hittades mellan Falls Efficacy Scale-International, Activities-specific Balance Confidence Scale, och Gait-Specific Attentional Profile instrumenten. Oavsett om deltagarna hade ramlat under de senaste 30 dagarna, konstaterades en stor oro för att ramla, och den vanligaste fallorsaken var ojämna ytor såsom i trädgårdar.