The thesis deals with the issue of integrating foreign pupils. Especially by creating socio- cultural competence in the Czech environment. It is primarily aimed at the primary school environment and second grade pupils. It consists of two parts. The theoretical section defines the concept of socio-cultural competence and puts it in a broader context. It also deals with a foreign pupil and the acquisition of a foreign language. Las, but not least, it represents a set of factors that are crucial to the acquisition of a foreign pupil's socio-cultural competence. The Common European Framework of Reference and its individual levels are also presented. A qualitative research investigation is described n the practical section. The aim of the investigation is to answer the main research question, namely: How is the socio-cultural competency of a foreign pupil in a Czech school created? A semi-structured interview method was chosen for research. Respondents were selected on the basis of defined criteria. Through their testimony, it was concluded that specific situations were to be taken into account when working with a foreign pupil. Furthermore, the hypothesis that the educator is one of the most powerful factors influencing the process of acquiring a foreign pupil's socio-cultural competence in a school...

The purpose of this study is to describe how the principal and the special pedagogue perceive and define pupil ill-health prevention and pupil health enhancement in their work. It explores how they understand the role they play in elevhälsan, literally meaning pupils' health. And how meetings are run and decisions are made within the pupils' health teams at selected schools. Questions that will be answered are: How do the principal and the special pedagogue perceive pupil ill-health prevention and health enhancement work of the pupil health team at the school? How do the principal and the special pedagogue perceive their roles in the health of the pupils? How are decisions made and followed through at the pupil healthcare meetings? This qualitative study used semi-structured interviews and phenomenological inspired methodology. Pupil health teams from three different schools were interviewed, and in total three principals and five special pedagogues took part in this study. The analysis of the results of this study show that further consensus between the different health promoting coordinators is needed in the implementation of the pupil ill-health prevention and health enhancement work. Further findings show inconsistencies in how the different pupil health teams conduct their meetings and in how decisions are implemented. A majority of the pupil health teams used the meetings to address existing problems, rather than ill-health prevention and health promotion efforts. The principals demonstrated that they have a greater consensus in how they define their role in promoting pupil health, as opposed to the special pedagogues who expressed a more varied picture of their role. This study also demonstrates that the pupil health team that was most effective in pupil health developments was the team that had further education in pupil health. Findings also show that the different health coordinators have an important role in furthering development and accessibility of the learning environment for the pupils, and in contributing to creating a 'school for everyone'. The demands on the special pedagogues to meet all pupils' differences, and to see these differences as an asset, are great. The requirement of a 'school for everyone' is a lot to ask for. To create a school that has learning environments tailored to everyone's individual needs requires an understanding and consensus between the different pupil health coordinators. This can sometimes be a dilemma, yet the pupil health coordinators have an important role to fill in these realms. This study also found that it was of utmost importance to have a clearly defined organisation and definition of the what the ill-health prevention and health enhancement work involved. To promote this the pupil health coordinators must create a meeting culture that supports the pupil ill-health prevention and health promotional work.

<p>The aim of the thesis is to describe and analyse the organization, resources and practice of pupil welfare work in municipal compulsory schools. In one study, telephone interviews with head masters from a random sample of 100 municipal compulsory schools have been carried out. A second study is based on material from two case studies, where the work of the pupil welfare team members and the everyday organizing of pupil welfare, are scrutinized.</p><p>The distribution of special pupil welfare resources varied considerably. Almost one-third of the variation could be explained by organizational and structural variables included in a regression analysis. Practically all schools in the sample had a school nurse, while school social workers and in particular school psychologists, were available to a lesser extent. Regarding the latter two professions, the results indicate that these resources are allocated to pupils of different age groups. The involvement of different kinds of municipal service in pupil welfare work is becoming a common form of organization. The case studies show that these service units can become influential actors in the organizing of local pupil welfare work. </p><p>School nurses appear to be an institutionalized resource, with regard to their presence in schools and the content of their work. The school social worker lacks a specific technology of her own that distinguishes her work from other professions. School social work is performed by several professions and for some tasks domain conflicts can arouse. These conflicts can to a certain degree be rooted in the enhanced consultative role of the pupil welfare specialists, which affects the division of labour between the actors. The pupil welfare meetings studied in the case studies where characterized by asymmetrical relationships, where little space were given for pupils and their parents to be actively involved in the decision-making process. </p>

<p>The essay treats religion teachers’ planning and how this is affected, from the perspective of three different aspects: steering documents, pupils and colleagues. Through interviews with a number of upper secondary school teachers, thoughts and opinions concerning these aspects impact on the planning, both from a quantitative and qualitative perspective, have been raised. The steering documents have proved to have the strongest influence on planning, while pupils’ and colleagues’ opinions have come second. The authors are in their closing discussion surprised to see the domination of the steering documents and the lack of cooperation between pupils and teachers as well as between teachers when planning.</p> / <p>Uppsatsen behandlar religionslärares planering och hur denna påverkas utifrån tre aspekter: styrdokument, elever och kollegor. Författarna har genom intervju med ett antal gymnasielärare tagit del av tankar och åsikter angående dessa tre aspekters kvantitativa och kvalitativa påverkan på planeringen. Styrdokumenten har visat sig vara den starkaste kraften i planeringen, medan elevernas och kollegornas åsikter kommit i andra respektive tredje hand. Författarna är i sin slutdiskussion förvånade över styrdokumentens starka roll i planeringen och den brist på samarbete mellan både elever och lärare och lärare emellan som blir synliggjord.</p>

<p>Sedan folkskolan införande (och troligtvis ännu tidigare) har föräldrar haft synpunkter på deras barns undervisning i skolan. Politiker och andra styrande inom skolan har också förstått vitsen med föräldraengagemang i de egna barnens lärande som en tillgång för skolan. Sällan eller aldrig har eleverna frågats vad de tycker om föräldraengagemang i slan. I samarbete med en lokal skolstyrelse med föräldramajoritet är detta arbete gjort under vårterminen 2003. Syftet med arbetet är att ta reda på vad eleverna tycker om föräldrarnas engagemang i skolan och i klassrummet. Usökningen är avgränsad till att enbart gälla denna enda skola. Som undersökningsmetod har jag använt mig av en kvantitativ enkätundersökning utdelad till ca 250 elever. Av dessa har 91 % svarat, vilket får anses vara en mycket god svarsfrekvens.</p><p>Vad tycker eleverna om att föräldrarna besöker skolan både som åhörare/hjälplärare, deltagare i utvecklingssamtal och delaktig i skolbeslut? De allra flesta elever har en positiv syn på föräldrars skolengagemang, även om det kan vara psamt ibland. Jag konstaterar att elever i stort uppskattar kontakter mellan föräldrar och skolans personal. Bland de mesteniga svaren var elevers absoluta tillit till att föräldrar har en dialog med klasslärare/lärare och att det är helt OK för föräldrar att prata med andra föräldrar. </p><p>Elevers åsikter om föräldrar som bestämmer i skolan är lite tudelad men de flesta tycker att det är bra. Åsikten om evens medbestämmande i skolan varierar över årskurserna, där de lägre kurserna anser sig ha mer att säga till om än de högre. Något som samtliga årskurser var överens om var att utvecklingssamtal var en bra informationskanal. Några nior nämner utvecklingssamtalet som den enda kanalen "att få veta hur det går".</p>

<p>Begreppet självkänsla innebär kännedom om det egna jaget. Enligt forskare har en god självkänsla en betydande effekt på vår livskvalité. Trots stora olikheter används begrepp inom självbildsforskningen ofta synonymt med varandra i vardagstal. Om detta skulle ske i vetenskapliga sammanhang är det allvarligt, då det kan leda till felaktiga slutsatser. Detta arbete fokuserar på vad läraren kan göra för att stärka den enskilda elevens självkänsla i klassrummet.</p><p>De lärare som deltagit i undersökningen är rörande överens när det kommer till barns självkänsla. Samtliga respondenter har tankar om begreppets betydelse och vikt, även om svaren skiljer sig något. Litteraturöversikten och intervjuerna visar att det finns mycket läraren kan göra för att stärka eleverna i klassrummet. En negativ parameter är tyvärr tidsbrist, vilken medför att lärarna inte alltid räcker till för de elever som är i behov av att stärka självkänslan.</p><p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur medvetna dagens lärare är när det gäller självkänsla, vilken vikt de lägger vid begreppet samt om de aktivt arbetar med att stärka den enskilde elevens självkänsla. Det finns en påvisad problematik när det gäller att identifiera elever med låg självkänsla. Det har därför även varit av intresse att ta reda på om verksamma lärare själva anser sig ha lätt för att identifiera låg självkänsla bland eleverna. Undersökningen är genomförd enligt kvalitativ metod och innefattar sex stycken intervjuer med lärare som alla är verksamma inom grundskolan.</p><p>Lärarna i undersökningen anser sig ha relativt lätt att identifiera låg självkänsla hos barn. Studier och min undersökning visar att lärare identifierar självkänslan hos barn genom att se till vissa typiska karaktärsdrag. Forskning visar dock att det finns stora svårigheter att upptäcka de elever som har lägst självkänsla i en klass. Detta är mycket oroande då de barn som behöver uppmärksammas och stärkas mest istället riskerar att glömmas bort.</p><p>Det kan genom detta arbete konstateras att lärarens förhållningssätt i allra högsta grad påverkar eleverna och undervisningen. Hur läraren ser på sina elever har en avgörande betydelse för hur eleven utvecklas i skolan. För att en lärares förhållningssätt ska ha en positiv inverkan och gynna barnen krävs det att denne ofta reflekterar över sig själv och sin lärarroll. Som ytterligare slutsats kan nämnas att lärare och dess omgivning tror att lärare kan identifiera låg självkänsla hos barn. Det finns dock forskning som visar att i själva verket har lärare fel två gånger av tre när det kommer till att identifiera barnen med lägst självkänsla. Här skiljer sig litteraturen och intervjuerna en del. Lärarna i undersökningen finner det relativt lätt att identifiera dessa elever, medan en del av litteraturen jag tagit del av säger att de med lägst självkänsla ofta förbises. Man kan med andra ord säga att lärare saknar kunskap om hur elever med lägst självkänsla upptäcks.</p>

<p>The perspective on health among school pupils needs to be extended. School is animportant arena for the promoting of health among youth, primarily from a healthpromoting perspective and a proactive perspective. A holistic approach has gatheredsome ground in the policy documents for the nine year compulsory school in Sweden, butin what way, and what effect does it have on the governing authorities and on schoollevel?The aim of the study is to investigate the coherence between national, municipal andlocal levels regarding the view on health among pupils. In order to do this, the guidelinesfor pupil health in the municipality of Örebro and operational plans for seven F9 schoolsin the municipality of Örebro will be studied and compared to the government bill”Health, learning and sense of security”. In order to obtain a theoretical understanding ofthe course of events between the different organizational levels, intervention theory hasbeen used as an explanatory model.Through analysis of the municipal guidelines for youth and pupil health, shows that thedocument very much resembles the government bill, which becomes apparent through thesame abstract formulations used. The content of the operational plans, particularly thequestion of preventing ill-health, therefore generally stays on an abstract level as well.Consequently, no concrete measures are taken on school level.From what the government bill emphasizes, the strongest reflection in the operationalplans is the point of quality control in the pupil health work and the participation ofparents. The operational plans are influenced by documents that describe how the pupilhealth work is to be organized, but there is still no policy document available for pupilhealth on local school level that includes health promoting and preventive measures. Thusthe schools lack the tools needed to tackle ill-health from a holistic point of view.However, several measures are available when it comes to reactive measures such asbullying and abusive behaviour.</p> / <p>Det finns ett behov av en utvidgad syn på elevhälsa som uppmärksammar fler aspekter avhälsa. Skolan är en viktig arena för arbetet med barn och ungdomars hälsa, inte minstutifrån ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. I de dokument som styr skolanhar ett helhetsperspektiv på elevers hälsa fått ett allt större utrymme men på vilket sättoch vad innebär det, från de styrande organen för skolan och ner till personalen som skabemöta eleverna?Syftet med studien är att undersöka överensstämmelsen mellan en nationell och enkommunal och en lokal nivå vad gäller elevhälsa. Konkret innebär det att granska Örebrokommuns riktlinjer för barn- och elevhälsa och sju verksamhetsplaner för F9-skolor iÖrebro kommun utifrån regeringspropositionen ”Hälsa, lärande och trygghet”. För att fåen sammanhängande teoretisk beskrivning av skeendet mellan de olika organisatoriskanivåerna har en interventionsteori används som förklaringsmodell.Det som framkommit genom analys av det kommunala dokumentet är att det i stort ärväldigt likt propositionen, vilket bland annat innebär att det som formulerats i abstraktaordalag i propositionen sällan formuleras mer konkret i kommunens riktlinjer. Det somblir skrivet i verksamhetsplanerna, i synnerhet det som rör att förebygga psykisk ohälsa,blir därför också i vissa fall bara till abstrakta målformuleringar som aldrig tar form ikonkreta åtgärder eller insatser.Det som starkast avspeglas i verksamhetsplanerna utifrån det som framhålls ipropositionen är vikten av att kvalitetssäkra elevhälsoarbetet och att arbeta med eleversoch föräldrars delaktighet. Till stor del formas verksamhetsplanerna utifrån dokumentsom konkret beskriver hur arbetet med elevhälsa ska bedrivas, dock finns det inte någotelevhälsodokument på lokal nivå som generellt beskriver ett förebyggande ochhälsofrämjande arbete. Således har skolorna få verktyg för att angripa ohälsa ur etthelhetsperspektiv. Däremot finns det ett flertal specifika åtgärder till redan befintligproblematik, likt mobbning och kränkande behandling.</p>

The thesis aim is to visualize and understand what happens to intentions formulated in national steering documents to be interpreted and implemented in schools to give every pupil without exception access to an equivalent education.   The principal starting point is that the individual official, or “street bureaucrat”, working inside school is the key person in interpreting steering document content.  A theory-based analysis model was constructed from the different levels of national school steering systems, including knowledge appropriation and knowledge transfer as theoretical concepts.  In the model, state, municipality, school and pupil constitute separate institutional concepts forming four frames, with three levels, macro, meso and micro, with school and pupil on the latter level. Following the process involving national steering documents, the actual steering of schools and the interpretation and implementation of the mission at different system levels highlights these documents’ importance.   The empirical material comprises five studies: Study 1, a literature study focusing on the expression A school for everyone; Study 2, a document study on the steering of schools in two systems; Studies 3 and 4, two mutually independent questionnaire studies about national steering documents involving school leaders undergoing school leadership education and special needs teachers-to-be during their education and Study 5,  a document study of pupil assistants’ role as officials in the two steering systems.   The conclusion of the thesis may be that the pedagogical significance of the steering documents depends on how administrative and school officials, individually and collectively, interpret and implement the mission among the pupils. Claiming that A school for everyone applies to everyone requires routines in whichever system which ensure that all steering process officials absorb the steering document content and agree on a common pedagogical foundation about who are all pupils, which ones need special support and what measures will give all pupils access to an equivalent education.

Sedan folkskolan införande (och troligtvis ännu tidigare) har föräldrar haft synpunkter på deras barns undervisning i skolan. Politiker och andra styrande inom skolan har också förstått vitsen med föräldraengagemang i de egna barnens lärande som en tillgång för skolan. Sällan eller aldrig har eleverna frågats vad de tycker om föräldraengagemang i slan. I samarbete med en lokal skolstyrelse med föräldramajoritet är detta arbete gjort under vårterminen 2003. Syftet med arbetet är att ta reda på vad eleverna tycker om föräldrarnas engagemang i skolan och i klassrummet. Usökningen är avgränsad till att enbart gälla denna enda skola. Som undersökningsmetod har jag använt mig av en kvantitativ enkätundersökning utdelad till ca 250 elever. Av dessa har 91 % svarat, vilket får anses vara en mycket god svarsfrekvens. Vad tycker eleverna om att föräldrarna besöker skolan både som åhörare/hjälplärare, deltagare i utvecklingssamtal och delaktig i skolbeslut? De allra flesta elever har en positiv syn på föräldrars skolengagemang, även om det kan vara psamt ibland. Jag konstaterar att elever i stort uppskattar kontakter mellan föräldrar och skolans personal. Bland de mesteniga svaren var elevers absoluta tillit till att föräldrar har en dialog med klasslärare/lärare och att det är helt OK för föräldrar att prata med andra föräldrar. Elevers åsikter om föräldrar som bestämmer i skolan är lite tudelad men de flesta tycker att det är bra. Åsikten om evens medbestämmande i skolan varierar över årskurserna, där de lägre kurserna anser sig ha mer att säga till om än de högre. Något som samtliga årskurser var överens om var att utvecklingssamtal var en bra informationskanal. Några nior nämner utvecklingssamtalet som den enda kanalen "att få veta hur det går".

The aim of the thesis is to describe and analyse the organization, resources and practice of pupil welfare work in municipal compulsory schools. In one study, telephone interviews with head masters from a random sample of 100 municipal compulsory schools have been carried out. A second study is based on material from two case studies, where the work of the pupil welfare team members and the everyday organizing of pupil welfare, are scrutinized. The distribution of special pupil welfare resources varied considerably. Almost one-third of the variation could be explained by organizational and structural variables included in a regression analysis. Practically all schools in the sample had a school nurse, while school social workers and in particular school psychologists, were available to a lesser extent. Regarding the latter two professions, the results indicate that these resources are allocated to pupils of different age groups. The involvement of different kinds of municipal service in pupil welfare work is becoming a common form of organization. The case studies show that these service units can become influential actors in the organizing of local pupil welfare work. School nurses appear to be an institutionalized resource, with regard to their presence in schools and the content of their work. The school social worker lacks a specific technology of her own that distinguishes her work from other professions. School social work is performed by several professions and for some tasks domain conflicts can arouse. These conflicts can to a certain degree be rooted in the enhanced consultative role of the pupil welfare specialists, which affects the division of labour between the actors. The pupil welfare meetings studied in the case studies where characterized by asymmetrical relationships, where little space were given for pupils and their parents to be actively involved in the decision-making process.