Diss. Stockholm : Kungl. Tekniska högskolan, 2007.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006. / S. 285-296: Bibliografi.

Transpersoner är en särskilt utsatt grupp i asylprocessen som ofta blir misstrodda och diskriminerade av myndigheter. De tvingas bevisa sin könsidentitet utifrån stereotypa uppfattningar om transpersoner. Upplevs de inte som trovärdiga nekas de asyl och utvisas. Syftet med denna studie är att med hjälp av intersektionalitet, queerteori och begreppet performativitet undersöka hur asylsökande transpersoner upplever bemötandet från Migrationsverket och huruvida deras rättigheter tas tillvara på. Resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer som analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Av resultatet framgår att transpersoner möts av heteronormativa antaganden, inskränkthet och okunskap från Migrationsverket. Orsaker till flykt från ursprungslandet återskapas ofta i asylprocessen genom upplevelser av förtryck. Erfarenheter av transfobi och rasism i asylprocessen är vanliga och deltagarna lyfter tydliga brister hos Migrationsverket gällande förutsättningar för att uppnå krav som ställs på den asylsökande. Migrationsverket har otydliga riktlinjer, ger dubbla budskap i form av krav på tung bevisbörda och samtidiga uppmaningar att dölja könsidentiteten. / <p>2018-06-05</p>

Fingersmith is a historical novel with a clear, non-heteronormative agenda. It was published in 2002 by Sarah Waters, and it challenges the way the Victorian era viewed and oppressed non-heteronormative sexuality. The characters Susan Trinder and Maud Lilly, is exposed to both imprisonment, violence and abuse as a kind of collective punishment of “the mad woman”. The primary goal of this queer analysis is to see how ‘multisexual’ expressions can be traced in the novel, often conveyed through neo-Victorian symbols and the function of the colour ’red/crimson’. It also discusses how the neo-Victorian symbols (especially the important function of Maud’s white gloves) works as both a way of turning women mad and keeping them sane in a world determined to ’cure’ sexuality that differs from its heteronormative structure. / Fingersmith är en historisk roman med en tydlig icke-heteronormativ agenda. Den publicerades år 2002 och skrevs av Sarah Waters, och utmanar sättet den viktorianska eran såg på och förtryckte icke-heteronormativ sexualitet. Karaktärerna Susan Trinder och Maud Lilly utsätts båda för fångenskap, våld och övergrepp som en slags kollektiv bestraffning av ”den galna kvinnan”. Målet med denna queerteoretiska närläsning är att undersöka hur multisexuella uttryck kan spåras i romanen, ofta förmedlade via neo-viktorianska symboler och den röda färgen. Den diskuterar även hur de neo-viktorianska symbolerna (Mauds vita handskar fyller här en viktig funktion) fungerar både som verktyg för att driva kvinnor till galenskap och rädda dem från den, i ett samhälle som kämpar för att ’bota’ den sexualitet som skiljer sig från den heteronormativa strukturen.

I den här uppsatsen presenteras en undersökning om konstruktioner av kön i debatten om hen. Syftet är att utifrån ett queerteoretiskt perspektiv ta reda på hur kön och hen konstrueras i en internetbaserad debatt om ordet. Undersökningen baseras på kommentarerna under ett blogginlägg om ordet hen. Det kvalitativa analysverktyget som används är membership categorization analysis (MCA). Resultatet visar att de personer som är emot användning av ordet hen är under föreställningen att ordet används för att avköna samhället, medan förespråkarna anser att ordets främsta användningsområde är som ett komplement till pronomenen han och hon. Kön konstrueras på ett tydligt sätt av motståndarna till hen, medan förespråkarna till ordet anstränger sig för att inte konstruera kvinnor och män. När kön konstrueras handlar det nästan uteslutande om konstruktion och kategorisering av kvinnor, konstruktion av män lämnas utanför debatten. Den heterosexuella matrisen och tvåkönsmodellen verkar tydligt i konstruktionen av hen och av kön och det finns en tydlig motsättning mellan motståndarna och förespråkarna till hen, då motståndarna ofta har ett essentialistiskt synsätt på kön medan förespråkarna har ett socialkonstruktivistiskt.

This paper aims to examine how sexuality is represented in six children's books who claims to be either norm critical and/or queer. I am using a qualitative method that consist of text and picture analysis designed by Stuart Hall, to examine what discourses and norms that the childrens depicts. I will also aid in the queer theoretical perspective to visualize and point out the heteronormative power structures and how they can be understood. The theoretical concepts like parenting, birth giving, biological aspect, family and stereotypes. The results of this paper shows that with help of theory, method and analysis that it is possible to determine that only one of the six chosen children's books is norm-critical and queer. The rest of the children's books shows more or less heteronormative structures and patterns that goes against the claimed norm-criticaland queer perception of the books. Not only are these five children's books recreating heteronormative structure, they are also cnhancing them. According to international research there seems to exist a trend within western children's literature whereas some sexualities are censored and placed in pecking order acoring to society's norms and values. Lastly it is therefore of crucial importance that pedagogues active in preschool continuously remain critical, analytical and evaluative toward the material they aim to acquire and use.

This essay is a reading of Daphne du Maurier’s 1938 novel Rebecca from a queer theoretical perspective. The analysis discusses the fluidity of the character Rebecca, who despite being dead haunts almost every page. She embodies both masculine and feminine traits and is suggested to have had a sexual relationship with her housekeeper. Furthermore, this same-sex desire plays an important part in the sexual awakening of the novel’s young protagonist, who develops an obsession with Rebecca. The essay also looks at Manderley, the gothic estate where most of the plot takes place. Manderley is a place for both heteronormative oppression and transgression. Rebecca is a modern gothic novel and the gothic will therefore be an important part of the analysis.

I den här uppsatsen undersöks fyra vårdtexter om den gynekologiska sjukdomen vestibulit. Studienutgår ifrån teorier om läsbarhet, kritisk diskursanalys samt från queerteori, och undersöker fyrahuvudsakliga frågor: hur läsbara texterna är, vem eller vilka de riktar sig till, hur läsaren tilltalas itexterna, samt huruvida texterna reproducerar normer om kön och/eller sexualitet. Jag använder migav Hellspongs och Ledins modell för brukstextanalys samt LIX-testet för att göra analysen. Resultaten visar att texterna är relativt läsbara, men något abstrakta då det inte alltid är självklartvem de riktar sig till eller vem den tänkta läsaren är. Tre av fyra texter reproducerar normen om detbinära könssystemet, framför allt genom att anta att alla personer som har slidor är kvinnor. De utgår även ifrån heteronormativitet och knyter an till den heterosexuella matrisen.

Genom ett queerteoretiskt samt diskursanalytiskt perspektiv har en analys genomförts på relevanta strategi- och verksamhetsplaner som är framtagna av Riksidrottsförbundet. Resultatet visar att kön och sexualitet konstrueras utifrån normativa föreställningar där de binära könen och heterosexualitet betraktas som det ’naturliga’ och allomfattande, vilket reproducerar bilden av HBTQ-personer som avvikande och främmande. Konsekvenserna av det här och vad det beror på kan självklart diskuteras, men att färre HBTQ-personer deltar i föreningsidrott och att många HBTQ-personer inte vill eller känner att de kan vara öppna med vilka de är, inom idrotten, kan betraktas som konsekvenser av detta. Att idrottsrörelsen vilar på en politik som poängterar den demokratiska nyttan av ett deltagande inom denna typ av föreningsliv gör också att detta i förlängningen även handlar om större demokratiska frågor såsom deltagande, inflytande delaktighet och synlighet.

Syftet med studien är att undersöka om och i så fall hur pedagoger talar om genus tillsammans med barn i den vardagliga och återkommande högläsningen i förskolans verksamhet. Detta studeras genom att undersöka vilka diskurser om genus pedagoger ger uttryck för under högläsning samt hur litteraturens bilder och texter används som underlag för diskussion under högläsning. Studiens vetenskapliga utgångspunkt är Judith Butlers queerteori. För att producera data till studien användes videoinspelning. Med diskurspsykologi som metodologisk utgångspunkt har empiriska utdrag från dataproduktionen observerats och analyserats. Resultatet visar att pedagoger uttalar både normativa och icke-normativa genusnormer under högläsningen i förskolan. Slutsatsen är att barn både blir begränsade i samt får utrymme för sitt identitetsskapande då de möter normativa samt icke-normativa föreställningar om genus under högläsning.